Att anpassa graden av stöttning. Stöttning – hur kan den se ut i praktiken?
Hur kan jag anpassa graden av stöttning för att tillgodose olika elevers behov? Det är frågor som jag funderar på. I boken Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter (Natur & Kultur 2016), beskriver Anna Kaya hur det gick till när hon gick från att försöka ha olika planeringar för olika elever till att göra en planering men med olika former av stötting. Jag har kommit halvvägs i boken men känner redan att det här är en bok som jag kommer att ha mycket nytta av framöver. Eftersom jag gillar att arbeta med bilderböcker, bestämde jag mig för att arbeta med Nöff, nöff Benny skriven av Barbro Lindgren med illustrationer av Olof Landström.
Innan vi började arbeta gemensamt lät jag en elev som endast gått i svensk skola ett par månader, läsa boken på sitt modersmål. Därefter började vi med att titta på omslaget. Därefter skrev jag upp tre ord från texten som jag valt ut, pöl, knuffa och tryne. När boken vidgar vår värld. – Vad är Baobagodis?
Ordet står på tavlan när eleverna kommer in. -Känner ni igen nån del av ordet? -Godis! Men vad är baoba? Jag berättar att det är titeln på en bok skriven av Satomi Ichikawa och jag visar bokens framsida. Att använda modersmålet som resurs. I veckan provade jag för första gången tvillingläsning med min nya arabisktalande elev, inspirerad av Sara Persson.
Boken vi läste var Nisse hos frisören, av Olof Landström och Lena Landström. Eleven läste först en sida på arabiska och sen samma sida på svenska. Vi samtalade om bilderna och sedan arbetade vi med att lägga bilder från boken i rätt ordning. Därefter ville jag kolla elevens förståelse av texten. Lärplattor hjälper nyanlända med språket. Filmer om nyanlända elevers lärande. Har ni nyanlända elever på er skola?
Se nya filmer och hitta inspiration för hur ni kan arbeta för elevernas skolframgång. Lyssna på forskare och hör hur olika skolor arbetar. Använd gärna filmerna som utgångspunkt i samtalen om ert systematiska kvalitetsarbete. Filmerna lyfter fram viktiga frågor om uppföljning av elevens resultat, roller, ansvar och organisation. Några frågeställningar är särskilt aktuella och vanliga: Hur kan mottagandet av nyanlända elever utvecklas och förbättras? Skolinspektionen har utarbetat råd och vägledning som kan användas som underlag för samtal Nyanlända elevers lärande - del 1: Visar lärande exempel med fokus på organisation, mottagande och det systematiska kvalitetsarbetet. Nyanlända elevers lärande - del 2: Tar upp lärande exempel med fokus på rektors roll och lärarens kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet. Vad innebär studiehandledning på modersmålet och krävs det åtgärdsprogram?
Om det finns risk att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven har behov av studiehandledning på modersmålet ska studiehandledningen ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning.
Efterfrågad handledning till Gibbons böcker – hämta gratis här! Vad innebär studiehandledning på modersmålet och krävs det åtgärdsprogram? Bockarna Bruse på fem språk. Vi har startat upp läsåret i Hjärtat med ett tema om sagor.
Jag började med att berätta Sagan om bockarna Bruse med hjälp av några småsaker för att levandegöra och konkretisera. Sedan skapade vi tillsammans ett enkelt berättelseschema med bilder för att få in narrativets struktur. Vi skrev en ordlista till sagan och hjälptes åt att förklara ord så att alla skulle förstå. Vi fortsatte med att dramatisera sagan. Några elever valde att använda de små figurerna som jag hade använt, men de allra flesta ville spela rollerna själva.
Nästa steg var att var och en fick berätta sagan i smågrupper på valfritt språk. Idag har jag också fått höra om bockarna Bruse på engelska, portugisiska, spanska och svenska. Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat? Hur bör svenska som andraspråksundervisningen bedrivas, inom klassens ram eller som separat undervisning?
Vi kan börja med att omformulera frågan till: Hur ska undervisning utformas för att de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk har störst möjligheter att få stöttning i sin andraspråksutveckling? Eller: Vad har betydelse för att elever som har svenska som andraspråk genom undervisning ska kunna få maximal stöttning i sin andraspråksutveckling? Svaret på den senare frågan måste till att börja med vara: Möjligheter att få delta i språkligt utmanande och utvecklande aktiviteter och att i dessa aktiviteter få vara språkligt aktiv. Undervisning inom klassens ram. Center för skolutveckling. Arbetet med nyanlända elevers introduktion och lärande är prioriterat i stadens budget.
Målet är att utforma bärande strukturer för skolornas introduktion och kartläggning samt att kvalitetssäkra former för att systematiskt utveckla metoder och arbetssätt som stödjer elevernas lärande. Utgångspunkten för arbetet skall vara en helhetssyn på barns och elevers lärande med beaktande av Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket har också tagit fram följande skrift: Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9.
Här hittar du rapporten: Utbildning för nyanlända elever. Center för skolutveckling stödjer Göteborgs förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i detta uppdrag. Så stödjer vi. SVA. Rapport 6.2010.pdf. Nyanlända och lärande.