Bostonprojektet leder till inkludering. Vad är normalt och vad är onormalt?
Grundtanken med inkludering är att göra undervisningen tillgänglig för flera elever – oavsett förutsättningar och förmågor – i samma klassrum. Det ska vara tillåtet att vara annorlunda i skolan. Och det här är enligt forskningen en framgångsfaktor – alla elever vinner på inkludering. Som ett led i likabehandlingsarbetet har utbildningsförvaltningen sedan 2009 erbjudit specialpedagoger och skolledare möjlighet att delta i det så kallade Bostonprojektet. Det är en utbildning som syftar till att utveckla och sprida ett inkluderande arbetssätt i skolan, där stor vikt läggs vid ledarskapet. Forskning har visat att elever i behov av särskilt stöd inte når bättre studieresultat i mindre studiegrupper, än i klasser med mer inkluderande förhållningssätt. Alla måste vara engagerade En inkluderande skola beaktar inkluderingen ur ett socialt, fysiskt och pedagogiskt perspektiv.
Fokus på elevens lärande En positiv utvärdering. Tänk rätt - och lyckas i skolan. Fel på uppgiften.
Fel på läraren. Fel på ämnet. ”Jag är ingen matte-person.” Det här sättet att reagera på en utmaning är typiskt för personer med det Carol Dweck kallar för ett statiskt mindset. Det kännetecknas av en syn på att intelligens är något oföränderligt, något man föds med i olika utsträckning och sedan får leva med. Personer med ett övervägande statiskt mindset – eller synsätt – tenderar att undvika utmaningar och är rädda för att inte verka smarta. Människor med ett dynamiskt mindset har å sin sida en välkomnande inställning till utmaningar, är uthålligare när de möter motgångar och ser kritik som en chans att lära sig mer. FLERSPRÅKIGHET – EN TILLGÅNG. – Hej, jag heter xx och är logoped, Jag skulle vilja prata med någon om Ahmed hos er som har fått diagnosen språkstörning. – Jamen det är inget speciellt med honom.
Alla våra barn pratar precis likadant. Ett lyckligtvis allt ovanligare samtal, i alla fall i Malmö. Trots att språkstörning är en av de större barndiagnoserna och givetvis även finns hos flerspråkiga barn, skylls fortfarande problem med språkutvecklingen på flerspråkigheten i sig. Ibland undrar man om personalen inte noterar att det också finns många barn som klarar alldeles utmärkt att tillägna sig flera språk. Allra bäst vore om man i alla skolor kunde förstå vilken tillgång flerspråkighet är, både för individen och landet. Proven stänger ute elever. Bild: Helena Davidsson Neppelberg.Anne-Marie Julin, rektor på Mälarhöjdens skola i Stockholm, tycker det är kränkande och otidsenligt att elever inte får använda hjälpmedel på nationella proven i läsförståelse.
Hon menar att det strider mot elevens rätt till stöd, vägledning och guidning som står i barnkonventionen: – Du får inte utsätta elever för kränkande behandling. Varför ska vi utsätta eleven för den här situationen, när vi på förhand vet att eleven kommer att misslyckas? Säger hon. Sedan 2012 får inte elever med dyslexi använda talsyntes när de gör delprovet i läsförståelse i trean och sexan. Eleverna gör många nationella prov. De nationella proven är också ett starkt skäl till att anpassad bedömning inte kommit lika långt som anpassad undervisning, anser Wern Palmius på Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.
. – Nationella proven färgar av sig på alla andra prov. Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop. Arbete med hörförståelse är gynnsamt för många elever som riskerar att utveckla lässvårigheter.
Tidiga insatser för att identifiera elever som kan få svårigheter med sin läsförståelse är viktiga. Lika viktigt är att det är de barn som mest behöver stöd också får det. Stödet bör vara utformat utifrån de faktiska svårigheter som barnen har. Beroende på om elever till exempel har svårigheter med ordavkodning eller hörförståelse bör insatserna utformas därefter. Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar. Hur mäter vi läsförståelse och identifierar de elever som har läsförståelsesvårigheter?
Forskarna Keenan och Meenan (2014) ville jämföra fyra olika amerikanska standardiserade tester av läsförståelse och svara på (bland annat) följande frågor: Spelar det någon roll vilket test man väljer om man vill identifiera elever med läsförståelsesvårigheter? Fokus på språket ska lyfta alla ämnen. Ämnet spelar ingen roll.
I Läslyftet får lärare pröva nya metoder för att utveckla elevernas språk.– Det är den bästa fortbildning jag gått, säger läraren Susanne Norrestad. Det är en vanlig höstig tisdag eftermiddag på Lerbergsskolan i Höganäs. Men klass 8B ska till Ryssland 1917. Revolutionen står för dörren. Efter en introduktionsfilm delar läraren Susanne Norrestad in eleverna i smågrupper. . – Försök utmana varandra lite, jag vill att ni får till ett resonemang. Medan grupperna diskuterar går hon runt och ställer frågor för att få dem att komma vidare. – Hur hänger orsakerna ihop? Gruppdiskussionen är en arbetsmetod som ingår i lärarfortbildningen Läslyftet.
Läs- och språksatsningen. Ja, det är den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning (Kulturrådet 2015).
Högläsning breddar och fördjupar ordförrådet samt stärker barns och elevers språkliga förmåga i och med att skriftspråket är mer avancerat än vårt talade språk. I skriftspråket möter läsaren respektive lyssnaren lågfrekventa ord, skolrelaterade begrepp och mer komplexa grammatiska strukturer. Högläsning väcker intresse för böcker och läsning samtidigt som den ger modeller för hur olika typer av berättelser och texter kan byggas upp. När föräldrar läser högt för sina barn förmedlar de samtidigt en positiv attityd gentemot läsning och böcker. Högläsning i förskola och skola är en språklig aktivitet och ska inte kombineras med fruktstunder, ritande eller användas till att få barnen att somna på förskolans vila. Läsforskaren Linda B. The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read.