RP860206.pdf. ”Nästan alla kommuner satsar på förstelärare” Karriärtjänsterna för lärare har stora möjligheter att bidra till att lyfta svensk skola.
Pia Kangas (DN Debatt 27/7) understryker att förstelärarna ska arbeta med skolutveckling. Vi håller med. SKL har från första stund fört fram vikten av detta. Men då måste vi låta kommuner, skolor och lärarlag hitta former som fungerar bäst utifrån deras olika förutsättningar, skriver Per-Arne Andersson, SKL. I debatten låter det ibland som om få kommuner överhuvudtaget inrättat karriärtjänster. Det finns kommuner som behöver extra tid och ökat engagemang och vi är inte nöjda förrän samtliga kommuner inrättat tjänster. Framgångsreceptet lokalt är i första hand att låta olika kommuner och skolor göra olika. Utmaningen är att få lärarnas totala tid att användas på bästa sätt, i syfte att utveckla undervisningen. Egentligen är alla skolans parter överens såväl om grunderna för karriärtjänsterna och dess potential. Dalademokraten. Äntligen kan lärare göra karriär inom sitt yrke!
Det utbrister Lärarnas Riksförbund på sin hemsida. Karriärtjänster har blivit ordet för dagen och det är naturligtvis Jan Björklund som initierat den nya modellen. "Man vet att man måste leva upp till lönen" - Linköping. – Det är svårt att hinna följa upp arbetet, det får vi till stor del göra på raster och utanför arbetstid, säger Malin Runering, 38, förstelärare på Berzeliusskolan i Linköping.
Hon har arbetat som förstelärare på högstadiet i en termin och hade dessförinnan länge funderat på att lämna den allt tuffare skolmiljön och bli rektor trots att hon egentligen allra helst ville stanna kvar hos eleverna. Så kom reformen och förstelärartjänsterna. – Det var precis det jag ville. Innan kändes det ofta som att jag bara stod och stampade. Jag ville jobba med att utveckla skolan. 49850576.pdf. 1 år som förstelärare. När uppdraget presenterades för ett år sedan, av kommunens förvaltningschef och verksamhetschef, såg det ut som nedan.
Under varje uppdragspunkt har jag skrivit hur det har utfallit. Undervisning i grupp/klass på ca 90 %. Ja, detta har fullföljts på ett ungefär... egentligen drogs min undervisning endast ner med 50 min av de tänkta 210 min. Men denna lösningen blev den bästa för eleverna. Jag hade dock 210 min åtsidosatta för uppdraget. Driva utveckling inom ämnet på skolan och i kommunen på 10 %. Ja, som jag skrev i ovanstående punkt så har jag haft 10% av min tjänst till arbete med uppdraget. Utvärdering av mitt första år som förstelärare.
Detta inlägg har jag tänkt skriva under ett par veckor, men det var svårt att få tiden att räcka till i våras i och med att vår skola läggs ner och flyttas till en ny enhet där en redan befintlig skola existerar.
Så med packning och avveckling upptogs tiden av det och tiden för att reflektera över första året som förstelärare har fått vänta tills nu. Igår var det ett år sedan jag fick tjänsten som förstelärare i Enköping och så här såg vi ut då. Ett uppdrag jag såg med spänning fram emot. Ni kommer nedan få läsa lite om vad jag gjort inom mitt uppdrag och vad det har betytt för mig. Men först vill jag berätta om min resa i sociala medier som började en dag då jag googlade lite från mobilen då jag var ute och åkte (som passagerare) och hittade på Cecilia Bergentz som hade tweetat att hon också var nytillsatt förstelärare i samma stad i samma ämne som jag.
Diskutera reformen istället för förstelärarna ~ Kilskrift. Jag vill börja med att göra klart att det här inlägget inte är ute efter att kritisera enskilda personer eller inlägg.
Det är däremot klart att artikeln i Pedagogiska Magasinet dragit igång ännu en omgång med diskussion om förstelärartjänsterna- Har du inte läst den så heter den Jante frodas i lärarrummet. Jag ser hur twitter och bloggar fullkomligt exploderar i ännu en omgång av skyttegravskrig. För det är just vad det blir. Debatten lyfter aldrig. Hierarkier bland lärare ger negativa effekter i skolan. Äntligen kan lärare göra karriär inom sitt yrke!
Det utbrister Lärarnas Riksförbund på sin hemsida. Karriärtjänster har blivit ordet för dagen och det är naturligtvis Jan Björklund som initierat den nya modellen. Den innebär att särskilt framstående lärare och lektorer, sådana som är bra på att höja resultaten för sina elever, ska få chansen att göra karriär och tjäna mer än sina kollegor. Jante frodas i lärarrummet.
Vi träffas en solig vårdag, när bekymmer och elakheter känns långt borta.
Ulrika Broman är i Stockholm för att föreläsa på en konferens. Till vardags är hon 1–7-lärare på Rebbelberga skola, matematikutvecklare i Ängelholms kommun och handledare i Matematiklyftet. När Ulrika Broman och en kollega till henne tillträdde sina förstelärartjänster i juli i fjol, intervjuades de av Helsingborgs Dagblad. Tidningens kommentarsfält fylldes snabbt av kritiska anmärkningar. Bevare mig för att bli superhjälte. Kunskapsformaren. Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir.
Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: