Trattoria - Mat. Jag älskar mat. Att laga, äta och bjuda. Svenska (åk 6-9) Emilia J. Det var en gång en liten, liten by i ett fjärran land. Byn var omgiven av blomstrande ängar och gröna skogar. I byn bodde det människor, som allihop var mycket trevliga och snälla men som helst höll sig för sig själva. I byn och i skogarna runt omkring bodde det också djur av alla sorter; hästar, kor, rådjur, hundar, katter, ekorrar och fåglar. Även dessa var allihop mycket fredliga och vänliga. Eftersom människorna i byn helst höll sig för sig själva hade de nästan ingen kontakt alls med världen bortom de blomstrande ängarna och de gröna skogarna. Kontakten de hade med den världen bestod endast av ett lass med festliga saker; fyrverkerier, mat, tårtor, dekorationer och mjöd. För trots att människorna helst höll sig för sig själva så älskade de att en gång i månaden ha en stor fest.
Snart var det åter igen dags för månadens fest men dagarna gick och gick och ingen Herbert kom till byn med sitt lass med festliga saker. . - Vad gör du så djupt inne i skogen, flicka lilla? - Din far? - Var? Projekt Ove 8A 2014. Homepage Prof. Dr. M. Kunter - Goethe-Universität. Malinsklipp Kunskapskraven - Förmågan Att Kommunicera i Skrift Hur? När? Varför? Ny bloggadress. | Hanna Fjeld. Samladetankaromskolaochlitteratur | skola litteratur. Pedagogstockholmblogg. Är namnet på IRA:s serie med artiklar i pdf-format kring ”läsning”. Här har jag just ”hittat” till ett antal artiklar under rubriken ”What´s new in Literacy Teaching?”. I och med att jag prenumerar på två av IRA:s vetenskapliga tidskrifter så kan jag logga in och läsa alla artilar på IRA, International Reading Association.
En guldgruva! Jag har börjat med artikeln ”Text Talk: Engaging Readers in Purposeful Discussions”. Ett av lärarparen (Tove och Cecilia) i vår pågående forskningscirkel har haft just detta som sitt utvecklingsarbete och min nyfikenhet väcktes direkt när jag såg rubriken. Textsamtal, frågeteknik och att läsa mellan raderna är nära sammanlänkade. Artikeln refererar nyare forskning, många referenser så nya som från 2013, varför den känns riktigt ”färsk”. ”Talk is not merely a medium that students can use to show what they know; by talking out their ideas and confusions with peers and teachers, students actually transform and deepen their thinking. Referenser: Prestationsprinsen. Nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det några veckor kvar till skolstart och upprop.
Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. Då återkommer en struktur och ordning med rutiner och förutsägbarhet som kan vara svår att få till under lovet. Men för en del känns det inte lika bra. Det kravlösa lovet, utan tider att passa, helt anpassat efter behov och förmåga är på väg bort. Några tips för att underlätta skolstarten för föräldrar och skolpersonal: Förutsägbarhet – Ta reda på/informera så mycket som möjligt om skolstarten. Information, gärna i flera former: skrift, bild, tal – Givetvis ska ni få det/skicka ut det skriftligt till alla. Personligt/Relationer - Kanske bör en del föräldrar och mentorer komplettera annan information med att träffas eller om äldre barn, mentor och elev. För att skapa struktur och förutsägbarhet, samt ge chans till att ställa fler frågor, bör information inför skolstarten innehålla: Endast Eböcker ... Dags att sparka föräldrarna ur skolan?
Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping. Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Tänk om vi kunde använda det receptet för föräldraengagemang i skolan?
Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. Att vara förälder är det svåraste och viktigaste jobb någon av oss har och vi vill alla tro att vi sköter det jobbet extra väl. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. 1. Boktankar. Sobloggalfa | Valet är ditt! Härliga ungar!
Vad kul att ni är tillbaka! Även om jag sett att ni då och då tittat in på vår Facebook-sida. Tack alla ni som delat med er av bilder och tankar under sommaren! Nu är det dags för nytt år. Sista året för er på högstadiet. Kanske både spännande och skrämmande för många. Jag hoppas att du bestämmer dig för att välja full fokus på kunskap i år!
Jag lovar att jag ska göra allt jag kan för att ge er de bästa förutsättningarna som jag bara kan ge för att fylla er ryggsäck <3 Tillsammans är jag helt säker på att vi kommer uträtta stordåd i år! Antagligen är jag världens mest lyckligt lottade Fröken. Och du…tänk på att det finns många olika sorters val i livet! Kram från Fröken! Vilka val gör du? Skolgrupper på Facebook. PedagogiskaBloggar. Nytt kapitel – nytt läsår | I Susannes klassrum. Då är det snart dags! Dags att starta ett nytt kapitel i mitt yrke som lärare. Jag ska byta arbetsplats. Efter sex år på Viskaforsskolan byter jag till Engelbrektskolan. Tryggheten – att vara kvar i Borås Stad och få vara med om spännande skolutveckling men också spänningen – nya kollegor, nya lokaler och förhoppningsvis nya perspektiv.
Jag ser fram emot nya utmaningar och ser endast fördelar med att inte känna till alla rutiner eller veta precis hur allt ‘ska vara’. I september och i november kommer vi att köra #edcampboras igen. Pernillas klassrum. #flippatklassrum. Mina bloggar och hemsidor. Dr Cais Blogg | Politik, skola, skrivande, foto och lite till….
För Sverige ITiden. @frokenann: Att kvalitetssäkra 1:1. Under ett par veckor har jag nu haft stor fokus på hur vi ska kvalitetssäkra vår pilotsatsning med 1:1 i fyra klasser. Vi har ett intressant läge för just detta när vi nu kör igång eftersom det endast är en klass i annars tre- eller fyrparallelliga årskurser samtidigt som det endast är fyra årskurser som är representerade på en F-9-skola. Vi har alltså läge att jämföra en hel del mellan klasser som kommer att köra 1:1 och klasser som ej gör det.
Varför ska vi kvalitetssäkra? Förutom det uppenbara, att skolan ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och att varje professionell verksamhet bör bygga på någon typ av kvalitetssäkring för att ej vara godtycklig (icke att förväxla med att allt ska gå att mäta, observationer etc. är lila relevant) så vill vi ta reda på vad som funkar, vad som inte du kar och vad som saknas. Vi har en vision och hypoteser om vilka kvalitetsförbättringar en sådan här satsning ska ge, men kommer den ge det? Det är viktigt att ta reda på!
Individualisering. Mias klassrum.
Jennies klassrum. Glöm inte låna "En sekund i taget" av Sofia NordinMuntliga nationella prov i svenska - Schema Provet genomförs på svensklektionerna. Provets längd är 100 minuter och lektionen kommer därför att förlängas för de som har prov. Vi ses i sal 66 i källaren när lektionen börjar. Dan har resten av klassen. Fredag 24/1 Felicia Chavisa Amanda MärtaHanna J Måndag 27/1 Nuradin Gustav Elias Jonatan K Fredag 31/1 Hanna A Caroline Stina Clara Måndag 3/2 Emma-Louice Sara ElinEbba Fredag 7/2 Ola Jesper Jonatan M Cornelia Måndag 10/2 Victor S Emanuel Egen språkuppgift Välj en egen språkfördjupning!
Utgå från en språklig fråga eller ett språkfenomen. Vi arbetar med språkuppgiften under två veckor sedan kommer ni att få göra en muntlig presentation. Ex. på frågeställningar Vilken dialekt är den snyggaste? Skriv en novell på rinkebysvenska - läs upp. Manligt och kvinnligt språk - hur skiljer sig tjejers och killars sätt att tala. Gamla ord - undersök vilka ord som den äldre generationen använder. Ungdomsspråk - vilka ord är inne nu? 1. April 2014. Hej 8B Har formulerat en ny pedagogisk planering för de veckor som återstår. Den återfinns på skolia också. Huvudinriktningen nu blir egentligen för att korta ner det: läsa och att förstå det du läst. För att detta ska ske behöver du ett antal lässtrategier samt att tänka med pennan i hand som jag brukar kalla det.
Du ska välja och läsa en egen bok. Allt det viktiga jag bedömer nu kommer att vara det DU gör på lektioner samt att du i reflektionsboken visar att du läser den bok du lånat även hemma. Kommer använda bloggen till lite diverse under resans gång! Fröken Linda tipsar: (något av det jag kommer på nu): Hungerspelstriologin av Suzanne Collins Låt vargarna komma av Carol Rifka Blunt Legend av Marie Lu Erebos av Poznanski Per Nilsson tex Solprinsen, hjärtats fröjd, Jag saknar dig, jag saknar dig Jules Verne b.la Jorden runt på 80 dagar Dansar Elias? Allt av Katarina von Bredow Allt av Joyce Carol Oates (för ungdomar) Allt av Sofia Nordin, bla Natthimmel Allt av Magnus Nordin Fröken Linda.
Ullis skolsida. Lejonet och räven | Förstelärarblogg på Östra Real, med fokus på svenska och IT. Skolan, datorn, eleverna och jag. Uppdragforstelarare.blogg.se - En blogg där du får följa mitt nya uppdrag som förstelärare i Enköpings kommun.
Wird 8 Jahre - Literatenmelu. Endlich komme ich wieder dazu, hier in meinem Blog Artikel zu verfassen. Was könnte es Schöneres geben als zu verkünden, dass ich nun schon acht Jahre dieses Blog betreibe? Noch spannender wird es, wenn ich euch sage, dass die Themen rund um das Lernen im digitalen Zeitalter nicht abreißen, sondern dass es viel Bewegung in unserem Bildungssystem gibt. Aus diesem Grund könnt ihr euch auf viele weitere interessante Artikel freuen. Doch zunächst: Happy Birthday, Literatenmelu. Ich war einfach nur motiviert, mich mit der neuen digitalen Welt zu beschäftigen, da ich mir als angehende Lehrerin dachte, um dieses Thema wirst du nicht herum kommen. Tja, und so kam es eben dazu, dass ich meinen Blog startete – ganz jungfräulich und ohne zu wissen wo die Reise hingeht. Auch die aufregenden Veranstaltungen, Events, Podiumsdiskussionen und Interviews, die ich geben durfte, bewegen mich sehr und motivieren mich an der Thematik dran zu bleiben.
Zuletzt aktualisiert von Melanie am . Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord.
Det är här jag tror att vi misslyckas. Något av det mest komplexa i arbetet med att undervisa nyanlända elever är just detta att många elever inte bara ska lära sig svenska, de ska även lära sig läsa och skriva på svenska. Läsinlärning på modersmålet Vikten av förförståelse Från det muntliga till det skriftliga Fonologisk medvetenhet Skriva i skrivarpar. Teachmeet i Almedalen. Helena Kvarnsell, Per Falk och Marie Andersson ordnade Almedalens första Teachmeet tillsammans med Gleerup. Teachmeet är ett snabbt och bra sätt att dela med sig vad man gör i klassrummet. Helt i linje med den ”sharing is caring” anda som finns i det utvidgade kollegiet på sociala medier.
Det var många talare som hade anmält sig och lotten fick avgöra om man fick görs sin presentation. Jag hade inte turen med mig utan var istället publik och lyssnade på fantastiska presentationer. Du kan också ta del av dem här. Det jag hade tänkt berätta om var: Att synliggöra målen för föräldrar och elever. Med inspiration från det utvidgade kollegiet började jag min digitala resa. Jag började göra någon enstaka film, lägga uppdrag på bloggen inför lektioner, föra diskussioner med eleverna så att de kunde hjälpas åt att bygga en kunskapsbank osv.
I början av året fick jag syn på ett tweet från @magisterK. Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. Pedagogisk planering. Varmt välkomna tillbaka till en ny spännande termin! Nu ska vi sätta igång med ett temaarbete som heter Norden. I det temat är det tänkt att ni alla ska få möjlighet att lära er mer om Norden. Det är ett tema som innehåller svenska, religion och geografi. I arbetsområdet ”Norden” ska du få möjlighet att utveckla - kunskaper om natur och kulturlandskap och de processer som formar jorden och vilka konsekvenser det kan få för människor och natur - kunskaper om samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad - kunskaper om kartan, hur den är uppbyggd och hur man använder den - kunskaper om namn och lägen på länder, städer, vatten och berg i Norden - din förmåga att undersöka omvärlden med hjälp av kartor - kunskaper om fornskandinavisk och samisk religion - kunskaper om minoritetsspråk i Sverige samt skillnader mellan de nordiska språkenDet allra första du ska få göra är att ta del av den pedagogiska planeringen för temaområdet.
Twitter – en kunskapsbank att ösa ur. Jag hänger på Twitter. Ibland ofta och ibland lite mer sällan. Ibland är jag väldigt aktiv och andra gånger är jag där och skumläser. Ofta hittar jag intressanta länkar som någon annan tweetar ut och för det mesta orkar jag inte undersöka länken närmare just där och då vilket innebär att jag favoritmarkerar tweeten så att jag kan gå tillbaka till den och undersöka den vid ett annat tillfälle. Problemet är att jag väldigt sällan gör det, så i dag har jag bestämt mig att gå igenom favoriterna och de som jag tycker är av intresse delar jag med mig.
Håll till godo: Du som ännu inte har varit med på Twitter förstår säkert av länkarna här ovanför att Twitter blir en fantastisk kunskapsbank att ösa ur. Likt en ekorre har jag samlat på mig favoritmarkerade tweets. Sommarläsning #3. I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan.
I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Jag påbörjade läsandet tidig vår men blev klar först i sommar. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. ”Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär.
Temabloggen SA12B: Kön, klass och makt i litterära verk 1700-2013. Lärare måste ta plats. Något om torrsim!