Ny avhandling kan hjälpa lärare ge rätt feedback - Karolinska Institutet. Konkret beröm som ”du valde rätt” fungerar bättre i en lärandemiljö än att säga ”du är smart”.
Det är en av många slutsatser som presenteras i en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, som undersökt hur olika typer av feedback påverkar prestationen samt hur elevernas attityd påverkar motivationen att slutföra uppgifter. Lagom till skolstarten presenterar Alva Appelgren sin avhandling som kan hjälpa lärare att ge bättre feedback till elever och öka deras motivation att slutföra uppgifter i större utsträckning. – Vi gjorde studierna både i laboratoriemiljö samt på plats i skolan med elever i mellanstadiet. Syftet var att ta reda på vad det är som motiverar elever och vilken typ av feedback som ger bäst resultat, säger Alva Appelgren. I skolstudien fick eleverna göra övningar som testade deras arbetsminne. Vilken typ av feedback som ger bäst prestationer undersöktes genom att eleverna delades in i grupper som fick olika typer av feedback. Taggar: Från förvirring till insikt. Foto: Linus MeyerHåkan Elderstig är beredd på att det kommer uppstå en hel del förvirring under den kommande fysiklektionen.
I dag ska femton av hans elever tillsammans få utforma ett facit till det prov i mekanik som de genomförde förra lektionen. När facit är klart ska de få tillbaka sina egna prov och rätta dem. Uppgiften är en del i Håkan Elderstigs arbete med formativ bedömning. Vilgot Ahl är den första som kommer in i klassrummet och han bänkar sig längst fram. Han har ett hum om vad de ska göra i dag och verkar inte särskilt positiv. – Det kanske funkar i svenska eller den typen av ämnen men i fysik och matematik vill jag veta vad som är rätt och vad som är fel, svart på vitt. Håkan Elderstig står bredvid och ler, han verkar van vid att Vilgot uttrycker vad han tänker. Håkan Elderstig arbetar på Thoren Innovation School i Stockholm.
Lektionen drar igång. . – Alla ska skriva i samma dokument och facit växer fram i takt med att lektionen fortskrider. Vilgot ser fundersam ut: Kunskapsvägg avslutar läsårsprojekt.
Slut på klassrumsspelet. Anders Holmgren är en av fyra utvecklingsledare på utvecklingsenheten i Borås kommun och han har genom åren blivit något av en expert på bedömning för lärande, som under tid fått förkortningen BFL.
BFL är bedömning som förbättrar elevens resultat och blickar framåt. Det var Helena Korps bok Kunskapsbedömning — hur, vad och varför som sådde ett frö någonstans hos Anders Holmgren. Boken är en översikt av bedömningstraditioner i Sverige och världen, och den tar upp flera aspekter av just formativ bedömning. – Jag kände direkt att det är det här många lärare intuitivt söker sig emot, att använda bedömningen som ett verktyg för att eleven ska förstå vad det är den ska uppnå och prestera, berättar Anders. Anders höll flera föreläsningar i Borås och runt om i Västsverige som senare resulterade i att projektet med BFL - bedömning för lärande till sist blev verklighet.
. – Om jag säger till en elev att hon har en fantastisk skrivförmåga så är det som om jag säger att hon föddes med den. Bra för lärandet - men ingen krislösning. Formativ bedömning är inget nytt – begreppet användes redan på 1960-talet. De senaste åren har tanken att jobba evidensbaserat vunnit allt mer mark inom skolans värld, och i och med det har också formativ bedömning låtit höra tala om sig i större utsträckning. I bloggar och Facebook-grupper vittnar lärare förtjust om fördelarna och delar med sig av bedömningsmatriser och undervisningsstrategier.
Med formativ bedömning ges, enligt Skolverkets definition, inte bara information om hur långt eleven har kommit, utan läraren vägleder också eleven vidare i kunskapsprocessen. De brittiska forskarna Dylan Wiliam och Paul Black är den formativa bedömningens pionjärer. I en forskningsöversikt från 1998 drog de slutsatsen att formativ bedömning ökar lärandet.
. – Formativ bedömning är något som förespråkas på alla plan och finns inbyggt i de satsningar som görs, som inom skollyften. Han fortsätter: Två av Magnus Levinssons studier är empiriskt inriktade. Varför kan det vara riskfyllt?
Formativ bedömning. Formativ bedömning är den kontinuerliga bedömningsprocess, minut för minut, timme för timme, där elever får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliteter i lärandet och där läraren genom sin bedömning anpassar (formerar, därav begreppet) undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov.
Bedömningen innesluter en åtgärd och bidrar till förståelse för hur "koden ska knäckas". Forskning [1] har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning.
Viktiga forskare inom området är bland andra Dylan Wiliam, Paul Black och Royce Sadler. Se även[redigera | redigera wikitext] Referenser[redigera | redigera wikitext] 2. Externa länkar[redigera | redigera wikitext]