”Jobba med värdegrundsfrågor hela tiden” I en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund uppgav drygt 70 procent av de tillfrågade lärarna att de arbetar på skolor som är generellt toleranta gentemot kollegor och elever som är öppet homo- eller bisexuella – medan drygt en tiondel tycker att deras skola är intolerant gentemot gruppen.
Den nya rapporten ”En skola för alla, en skola utan kränkningar” har analyserat sambanden mellan trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svenska skolor. Slutsatserna baseras på Skolinspektionens skolenkät 2013 med svar från nära 14 000 elever och 5700 lärare. – Det verkar finnas tre viktiga grunder för trygghet i skolan, dels att man respekterar varandras olikheter och dels att studieron är god. För att det ska lyckas behöver lärare tid till att förbereda en bra undervisning som fångar eleverna. Lärare som har tillräckligt med tid kan också lättare se alla elever och uppfatta kränkningar. Helena Linge fortsätter: Normkritik i klassrummet under Pride. ”Likabehandlingsuppdraget måste genomsyra undervisningen” Hon var en av paneldeltagarna när Lärarnas Riksförbund och Lärarnas Riksförbunds studerandeförening bjöd in till ett samtal om skolors värdegrundsarbete. – Det viktigaste är att börja lyfta frågan på riktigt.
Man pratar mycket om värdegrundsfrågor i allmänna ordalag, om en skola fri från kränkningar och det är vi alla överens om. Vad man glömmer är det totala osynliggörande av hbtq-frågorna och hur det heteronormativa systemet och tvåkönsnormen drabbar de här personerna, som faktiskt mår sämre för att de inte kan sig själva, säger Sanna Mac Donald till Skolvärlden. Och situationen på skolorna kan vara ännu sämre än det som framkommer i dagens undersökningar, menar hon. – När vi i en enkät på min förra skola frågade eleverna saker som trivs du, har du någon att vara med, kan du vara den du är i skolan så svarade nästan alla ja. . – Skolan måste se till att värdegrunden blir levande eftersom det är så viktigt att ha med sig detta när man lämnar skolan. . – Lagen är sällan ett problem. Normer och värden i utbildning och undervisning 2013/2014 - Uppsala universitet. VT14 vecka 14-23 Blandad tid 50% * Sista ansökningsdatum: 2013-10-15 Anmälningskod: UU-73116 Anmälan Undervisningsspråk: Svenska Studieort: Uppsala Urval: Akademiska poäng Behörighet: Examen på grundnivå om minst 180 hp Avgifter: För dig som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz krävs anmälnings- och studieavgifter.
Normen i fokus, del 2: Vad normkritik är och inte är - Det öppna klassrummet.
För att kunna förändra måste man förändras « nytid.fi. Det är lätt att tala om likabehandling och allas lika värde, men att ge alla samma värde och behandla alla lika är ofta svårt.
Varför? Gordana Malesevic har bekantat sig med diskrimineringsforskaren Kevin Kumashiro och läst den brittiska rapporten Diversity and Citizenship. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Denna rapport, som genomfördes 2009, bygger på en intervjustudie med över 500 barn, elever och studerande i förskola, skola och vuxenutbildning.
Den undersöker hur dessa personer uppfattar förekomsten av diskriminering och trakasserier inom sina respektive verksamheter. Undersökningen visar att det är framför allt utanför lektionstid som trakasserier och kränkningar förekommer mellan barn, elever och studerande. Att döma av intervjuerna är det i grund- och gymnasieskolan framför allt pojkar som blir både mest utsatta och utsätter andra för verbala trakasserier och hot om liksom reella fysiska trakasserier. Anledningarna är länkade till både homofobi och rasism, men även till annan kränkande behandling, särskilt till utseende, bl. a. kroppsstorlek. Rädda Barnens Ungdomsförbund. Därför måste vi gå på djupet med vad normer och makt gör med oss människor.
Rädda Barnens Ungdomsförbund. Alltför ofta sägs det att de som diskriminerar, trakasserar eller mobbar andra människor är ”dumma” och att vi ska ändra dessa ”dumma personers” värderingar genom att vi ska lära oss att vara mer ”toleranta” eller ”förstående” mot andra.
Vi på Rädda Barnens Ungdomsförbund kan såklart hålla med om att folk inte ska vara dumma mot varandra och att ökad tolerans mot varandra såklart är en bra sak. Men med denna toleranspedagogik läggs fokus och ansvar på ett avvikande eller normbrytande ”dem” som ”vi” tar oss rätten att tolerera. Normkritisk pedagogik innebär istället att det är normen som fokuseras och kritiseras. Vi på Rädda Barnens ungdomsförbund tror därför att ett effektivt likabehandlingsarbete måste vara normkritiskt.
Normkritisk pedagogik och ett normutmanande arbetssätt. Här presenterar vi vad ett normutmanande arbetssätt innebär, varför vi rekommenderar det och hur du kan komma igång.
Ladda ner hela texten som pdf här. Normer. Samtiden - Musikliv i balans: Normkritisk pedagogik. Barbie får nytt liv när normer utmanas. När vi kommer till förskolan Paviljongen som arbetar med normkritisk pedagogik känns det nästan riggat.
Kamil sitter på golvet och klär omsorgsfullt på en mörkhyad docka. Astrid kutar runt i poliskläder och jagar Sara som är tjuv. I boklådan ligger ”Varför gråter pappan?”. Anneli Bohman är förskolechef för Paviljongen och ytterligare fem förskolor i Stureby i södra Stockholm. – Det är en viktig satsning vi gör. Aisha Lundgren är anställd som genuspedagog på förskolorna. . – Jag brukar kalla mig för intersektionell genuspedagog för att betona att jag inte bara jobbar med genus, utan med alla diskrimineringsgrunder, säger Aisha Lundgren.
Tidigare handlade genuspedagogik ganska mycket om att särskilja pojkar och flickor och träna dem på sådant som man ansåg att de inte var så bra på. . – Då har man osynliggjort alla barnen i gruppen. I stället har man med hjälp av en ”normkritisk checklista” granskat förskolans material och miljö. . – På en av förskolorna var det ganska könsegregerad lek. Agneta Josephson, Dramapedagogbyrån, Normkritisk Pedagogik. Björkmans pedagogiska. Björkmans pedagogiska. Normkritisk pedagogik är ett arbetssätt som utvecklats sedan 2009 och som rekommenderas av Skolverket för att på ett långsiktigt sätt arbeta för likabehandling.
Jag är en av dem som varit med och utvecklat den normkritsiak pedagogiken, detta bland annat genom mitt deltagande i den tvärprofessionella studiecirkel vars arbete summerats i antologin Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring (2009). Med hjälp av arbetet i studiecirkeln har jag utvecklat ett sätt att arbeta med normkritik i praktiken, detta beskrivs i mitt kapitel "En skola i frihet, med "misstagens hjälp". 2009 fick jag Natur & Kultuts lärarpris för mitt sätt att arbeta med normkritik i skolan.
Som jag ser det har normkritisk pedagogik två delar vilka motsvarar en pedagogs dubbla uppdrag, det socialiserande och det undervisande. Båda dessa uppdrag regleras i läroplanens värdegrund respektive kursplaner. Teori Troubling Education (2002) Kevin Kumashiro (RoutledgeFalmer) Metoder BRYT! Normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik. Kritik av toleranspedagogiken[redigera | redigera wikitext] Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier, diskriminering och kränkningar.
Det kan vara exempelvis hbt‐personer, icke-vita personer i ett vitt samhälle eller människor med funktionsnedsättningar. Det kallas för toleranspedagogik.
Normkritisk pedagogik. Antologin Normkritisk pedagogik beskriver och diskuterar olika pedagogiska verktyg och tillvägagångssätt som antingen kan visa hur normer samverkar och skapar maktobalanser inom pedagogisk verksamhet eller användas för att undervisa normkritiskt. Författarnas exempel, både teoretiska och praktiska, handlar främst om kön och sexualitet, men paralleller dras även till andra kategorier som klass, ålder och etnicitet. Boken är indelad i tre delar: den första består av bidrag som analyserar förändringsstrategier inom pedagogik, den andra består av reflektioner kring pedagogisk verksamhet med normkritisk ansats och den tredje behandlar hur strukturella förändringar inom verksamheter kan fungera normkritiskt.