Give boys screen time and they’ll start to read. How can we get boys reading?
It’s a question that for decades has exercised teachers, parents and literacy campaigners, and one that will need to be comprehensively answered by the “Read On. Get On” campaign if it’s to meet its aim of every 11-year-old “reading well” by 2025. It is a subject that can’t be broached without thinking about the increasing role of technology in our lives. Research recently published by the National Literacy Trust and educational publisher Pearson shows that among low-income families, technology can be a “more engaging learning tool” for three- to five-year-olds than books.
Gregs bravader. Recension av Vår kamp : feministiska noveller, Antologi: Feministiska novellpärlor. LitteraturMagazinet recenserar Illustratör: Elin Lucassi Det tydligaste gemensamma temat är samhällets stympande syn på femininitet som låser in individen i både yttre och inre begränsningar" ”Vår kamp” är en litterär och feministisk pärla och den bör genast beställas av varenda skolbibliotekarie i landet.
De nio feministiska novellerna i ”Vår kamp” från de nio författarna Jenny Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg, berör klass, makt och kön på ett sätt som får förnuft och känsla att flätas samman till ett upprört tillstånd som manar till förändring. Novellens pekpinnelösa karaktär låter mig genom utsatthetens ögonblicksbilder och eskalerande övergrepp på människovärdet uppleva både vanmakt och ett jävlaranamma.
Novellsamlingen innehåller berättelser om kontroll, förtryck, normer, fördomar och en sexualitet som ofta stympar jaget. Where Are the People of Color in Children’s Books? - NYTimes.com. Genus det bortglömda perspektivet i debatten - Bolla. Färska siffror från PISA visar att svenska 15-åringar blir allt sämre på läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Sverige tillhör nu de fem sämsta bland OECD-länderna och läsförståelse är det område där könsskillnaden är störst. Undersökningen styrker skönlitteraturens betydelse för läsförståelsen. Gunilla Molloy fördjupar perspektivet.– Den som inte läser skönlitteratur förlorar förståelsen för andra människor och insikten om att världen inte bara ser ut så som jag ser den. Det är den mest väsentliga konsekvensen. Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och har även arbetat trettio år som lärare. Hela livssituationen spelar inDet som händer i klassrummet påverkas av elevernas hela livssituation, vilka sammanhang de är delaktiga i på fritiden och vilka värderingar de konfronteras med i sökandet efter en identitet.
Pojkars läsning. Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet.
Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år.
Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör!
För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. " Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet. – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa.
Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65) When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades.
For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys’ declining school results has been described as being a “boy problem”, and the answer has been to question “boy culture” (and using girls’ school performance as the good example).
Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre. Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen.
Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets. Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan.
Frågan borde i stället analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det centrala. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller.