Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid. Läskunskap ett krav för utveckling. Karin Bojs: Nu går mina tankar över till din hjärna. Ett nytt stadsbibliotek har förändrat det fattiga området. Sverigesradio. Sverigesradio. Läs en roman. Det där är välkänt och möjligen en smula orättvist, men i huvudsak sant.
Undantagen kan räknas på en hand. De är knappast lysande. Möjligen är det ett näringslivsproblem. Mer sannolikt är det ett mansproblem. Företagsamheten domineras alltjämt av män och män läser färre böcker än kvinnor. Klyftan tycks särskilt djup vad gäller skönlitteraturen. ”Hur man än vänder och vrider på det”, konstaterar han, ”blir resultatet att män har slutat läsa romaner.” Det är synd eftersom böcker är så bra. God litteratur gör dessutom människor ödmjukare, nyktrare och roligare. ”Det viktigaste jag lärt mig har jag lärt mig av romaner”, konstaterade häromåret Barack Obama, som till skillnad från sin efterträdare nyttjade den moraliska auktoritet som alla amerikanska presidenter åtnjuter på ett mycket konstruktivt vis. ”De tillåter en att försonas med det faktum att världen är komplicerad och full av gråskalor, men att det också går att förnimma vad som är sant, även om det kräver hårt arbete.
Kloka ord. Digital kultur ger unga ett annat språk. Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt.
En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna. Läsförmågan hos barn och unga hamnar med jämna mellanrum i fokus för samhällsdebatten. Perspektivet är oftast jämförande: inte sällan handlar det om hur våra elever – och följaktligen vår skola – står sig i Pisatester när resultaten jämförs med andra länders. Många ger sig in i debatten och menar sig se en negativ förändring i den yngre generationens förmåga att läsa och förstå skönlitteratur, läroböcker och kurslitteratur.
Men det finns också anledning att fråga sig om inte de senaste decenniernas stora förändringar i läsvanor och mediekonsumtion har påverkat även andra än de allra yngsta och sträcker sig utanför skolans värld. Ett annat perspektiv rör våra läsvanor. Stäng Anmäl dig här. Du är nog inte så bra på att läsa som du tror. I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse.
Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Det kan vara värt att komma ihåg när Skolverket på tisdag släpper resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av 15-åringars läsförmåga. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. Stäng. Läsning. Äldre litteratur visar oss världen bortom nuet.
I somras publicerade sir John Chilcot sin tolv volymer tunga granskning av Storbritanniens inblandning i Irakkriget.
I ett av de många vittnesförhören citeras, lite överraskande, den romerske poeten Vergilius diktepos Aeneiden. Sir Lawrence Freedman tillfrågar en underrättelseagent benämnd SIS4 om invasionen och de massförstörelsevapen man aldrig fann bevis för: SIS4: ”Sunt lacrimae rerum”, really. Freedman: Would you like to elaborate? SIS4: I think it says it all. ”Sunt lacrimae rerum” är en av Aeneidens mest välkända och omdiskuterade formuleringar, hos Nobelpristagaren Seamus Heaney översatt ”There are tears at the heart of things”. Det är lätt att avfärda konversationen som hopplöst föråldrad. Om man dömer ut samtalet mellan Chilcot och spionen som internatframdrillat snobberi missar man emellertid ordbytets innehåll. ”Sunt lacrimae rerum” är i sammanhanget inte en dekorativ anspelning på ett exklusivt kulturarv utan en maktkritisk sammanfattning av mänsklighetens eviga tragedi. ”Elevers ovana vid informativ text kan förklara Pisa-raset” I dag, den 6 december, släpper Skolverket resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av svenska femtonåringars läsförmåga.
Prognosen är dyster, och få ser det underliggande problemet. Pisa mäter elevernas förmåga att läsa informativ text, men skolan är helt fixerad vid skönlitteratur. Denna obalans är ganska ny, precis som de dåliga läsresultaten. De flesta tror att det finns en läsförmåga, trots att vi i vår vardag hanterar inköpslistan, brukanvisningen, nyhetsflashen, och rysaren helt olika.