”Hög tid att avskaffa dumhetskulturen” - Krönikor - Dagens Medicin. Anna Spencer, överläkare i palliativ vård/ASIH Malmö.
Bild: Ludvig Thunmann/Bildbyrån Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Det är valår och jag vet vad jag inte vill ha. Jag vill inte ha valmanifest. Jag vill inte höra ordet produktion när det heter sjukvård. Dahlen: Barn ska lära i skolan, inte prestera. ”Så lyckas ditt barn i skolan.”
Hjärnsläpp i skolan – Modern Psykologi. Skolan har allt att vinna på att välkomna psykologi- och hjärnforskarna.
Men frågan är om pedagogerna lyssnar. Den så kallade testningseffekten innebär att våra minnen av fakta förstärks varje gång vi tvingas plocka fram dem i ett kunskapstest. Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen. Ödmjukhet” är ett ord man sällan hör numera.
Det är på väg att möta samma öde som ”anspråkslöshet”, ”förtröstan” och ”frid”. Inte så att unga människor tycker att det är något fel på innehållet – de förstår bara inte vad det betyder. Den kämpande moralisten Karl Ove Knausgård har beskrivit vikten av ödmjukhet i vardagslivet med sedvanlig uppriktighet: ”Jag har inget emot ointressanta människor, de kan ha andra viktiga egenskaper som värme, omtänksamhet, vänlighet, sinne för humor och förmåga att få ett samtal att flyta på, att sprida trygghet omkring sig, att få en familj att fungera, men att vistas i närheten av ointressanta människor som själva tror att de är osedvanligt intressanta och skyltar med det gör mig nästan fysiskt illamående.” En kritik av kritiken del 1.
Kultur Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag sitter lutad över sonens läxor och häpet stavar mig igenom den inlämningsuppgift i samhällskunskap som ska vara klar för inlämning dagen därpå.
Han ska kritiskt diskutera svensk demokrati samt värdera vem av följande personer som har störst inflytande på svensk politisk debatt: en youtuber, en statsminister eller en ledarskribent. Att träna sig i att ha fel - Robin Smith. I höstas visade Kunskapskanalen ett avsnitt ur Vetenskapsstudion med titeln “Alternativa fakta”.
Medverkande var Åsa Wikforss, professor i filosofi, Arne Jarrick, professor i historia och Torun Lindholm, professor i psykologi. En av många intressanta aspekter av människans förhållande till fakta, och vad som är sant respektive falskt, som redovisades i programmet var vår benägenhet att falla offer för konfirmeringsbias. Begreppet innebär att en undermedveten önskan inom oss att få vår själv- och världsbild bekräftad gör oss särskilt mottagliga för sådant som stärker den uppfattning vi redan har och vill ha, medan vi samtidigt reflexmässigt slår ifrån oss sådant som rubbar våra cirklar på ett oönskat sätt. Elevens lärande skolans ansvar. Replik.
Till försvar för faktakunskaper. Världen i dag – när mina barn går i skolan – och världen för trettio år sedan – då jag gick i skolan – är väldigt olika.
Många saker har förändrats, men internet är troligen den största förändringen och den som mest radikalt påverkar vår vardag. I dag har jag (och för den delen mina barn) tillgång till all världens information i fickan, bara några knapptryck på en telefon bort. Vill jag veta vilken ö som är Tysklands största kan jag ta reda på det inom tio sekunder. Stark övertro till digital skola. Digitala redskap som datorspel har blivit en allt vanligare undervisningsmetod i skolan.
Men enligt Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, finns det en stark övertro till den digitala teknikens betydelse för lärandet. . – Utvecklingen gör en fartblind och det finns ingen tid för eftertanke, säger han. Digitaliseringen av skolan är ett brett område och handlar bland annat om hur digitala redskap ska förbättra och förenkla lärandet. Även datorspel som Minecraft, där spelaren kan bygga virtuella hus och samhällen, har använts i undervisning med argumentet att det höjer elevernas motivation. Men Jonas Linderoth är kritisk till den snabba utvecklingen. ‘Ken Robinson is a teacher-basher: don't listen to him’ At the "Power and Possibility of Individualised Learning" event held in Minneapolis recently, Sir Ken Robinson (pictured) reiterated the claim that children are naturally disposed to learn and that “it’s the construct of school” that beats a love to learn out of students.
He went on to note that “the problems tend to arise when kids go to school because the deeper they get in, the more they start to lose interest”. Based on this talk, one journalist made the claim that “kids don’t fail, schools fail kids.” At the heart of his argument is a canny bit of sophistry: it’s not schools and teachers that are to blame but rather it’s the system that’s to blame. The implication here is that teachers are either mindless automatons unable to think for themselves, fooled by an evil system into inadvertently beating a love of learning out of students, or we are complicit in the system forcing kids to guzzle down the neoliberal Kool Aid while laughing demonically as they struggle. ”Fel när medlen görs till målen i offentlig verksamhet” En ledarskaps-förbättringsindustri har vuxit fram i kölvattnet av NPM.
Delar av det offentliga Sverige håller på att implodera. Det kan förefalla märkligt, men faktum är att ett antal offentliga organ i dag odlar en oförmåga att utföra sin kärnverksamhet, vare sig det handlar om myndighetsutövning, utbildning, forskning, förvaltning, museal verksamhet eller vård och omsorg. Detta är en välkänd och skadlig sidoeffekt av New Public Management (NPM) vilken uppstår då politiskt tillsatta chefer och andra externt rekryterade ledare förväntas kraftfullt linjestyra en verksamhet de egentligen inte alls förstår.
Regeringen har nu ett mycket angeläget arbete framför sig. Isak Skogstad, fd ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening: ”Minska pedagogikens roll inom lärarutbildningarna” Lärarutbildningen har reformerats ett flertal gånger under de senaste decennierna. Trots det tyder mycket på att utbildningens kvalitet fortsatt är undermålig. Ett grundläggande problem är att lärarstudenter inte rustas med kunskaper som är av relevans för deras framtida yrkesutövning. Innehållet och kurserna i lärarutbildningen måste förändras i syfte att höja utbildningens kvalitet. Pedagogiken bör slopas till förmån för kognitiv neurovetenskap och utbildningspsykologi. Vidare måste kravnivån för lärarutbildningen höjas genomgående och inslagen av klassrumsbaserad metodik öka. Trots att Sverige spenderar omfattande resurser på skolan visar internationella mätningar att kunskapsresultaten är låga.
Why schools should not teach general critical-thinking skills. Being an air-traffic controller is not easy. At the heart of the job is a cognitive ability called ‘situational awareness’ that involves ‘the continuous extraction of environmental information [and the] integration of this information with prior knowledge to form a coherent mental picture’.