Att ge upp språket är första steget mot barbariet. Som tämligen grön journalist fick jag brev från en läsare.
"Var varsam med orden", uppmanade hon i all välmening. Ett gott råd jag burit med mig sedan dess. Nu är det mer angeläget än någonsin tidigare. Färden mot det hårda, intoleranta samhället löper nämligen parallellt med en högst medveten förändring av språket. När språkbruket brutaliseras och ordens värde och innebörd förskjuts och förvanskas byggs det upp ett verbalt, politiskt och i förlängningen högst reellt våldskapital. Ja, det gäller att vara varsam med orden. Det är när feminister kallas för batikhäxor, journalister för kulturmarxister och läkare utan gränser för människosmugglare som språket förgiftas. Det är då idrottsminister Annika Strandhäll hotas och hatas efter att ha twittrat en bild på sig själv i Sverige-tröja inför VM-matchen mot Sydkorea. Men accepterar vi det gradvisa gränsflyttandet öppnar man för möjligheten att exempelvis påstå att judar och samer inte är svenskar. Att upptäcka världen genom litteratur – enligt O. I vår har mina estettreor haft ett läsprojekt om så kallad världslitteratur.
Ett begrepp som är lite trubbigt, men fokus har varit böcker från andra länder än de ”vanliga” litteraturländerna som Sverige, Storbritannien och USA eller ett annat perspektiv på händelser som vi brukar få en ”västerländsk” syn på. Inledningsvis presenterade jag begreppet, berättade om bra författare från olika världsdelar och lanserade min tes att det går att lära sig mycket om världen genom att läsa skönlitteratur. Den tesen fick eleverna diskutera i ett samtal efter läsningen. Läsfärdighet Tisus - Institutionen för svenska och flerspråkighet. Mål Uppgifterna syftar till att pröva förståelsen av texten på ett övergripande plan (författarens huvudtanke, syfte, attityd, slutsats, etc.) såväl som på ett lokalt plan (t.ex. söka efter viss information, betydelsen av ett specifikt ord eller uttryck).
Uppgifter. Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet. Bakgrund Jag är handledare för en läslyftsgrupp på Pauliskolan i Malmö.
Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Vi beslöt att slå ihop del 3 och 4 i modulen Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Del 3 heter "Strategier för vetenskapligt förhållningssätt" och del 4 "Arbete med ämnesspecifika begrepp". Anledningen till detta var att här fanns många små men viktiga strategier man skulle behöva göra under längre tid och på detta sätt kunde deltagarna välja antingen en strategi att upprepa under en längre period eller en serier strategier som bygger på varandra. Jag valde att fokusera på skrivhandingen referera utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Litteraturtema: Migration.
Att emigrera eller immigrera Litteraturstudier Centralt innehåll.
Teodorescu: Bildning som hjälp till självhjälp. Ledarkrönika Bildningen är garanten för vår förmåga att tänka fritt, att ifrågasätta när alla andra springer åt samma håll, att sätta nutida företeelser i ett historiskt sammanhang Det talas mycket om utbildningens förfall, men kanske borde det talas mer om bildningens dito?
Om vad som händer när var och en blir kreatör av sin egen sanning. En sanning som bygger på den egna erfarenheten, de egna känslorna. Där vem du har fötts till, ditt kön, din etnicitet och sexuella läggning blir viktigare än vad du åstadkommit och vart du är på väg. Där jaget står i zenit och varje samtal handlar om egots positionering, i ett universum där alla andras solar enbart utgör referenspunkter till din.
Sista uppgiften i Svenska 3 - Robin Smith. Snart är det slut, läsåret alltså.
Och jag undrar vad jag egentligen skickat med mina elever, vad de fått med sig från kursen mer än ett betyg. Har jag verkligen bidragit till att göra dem till läsande och reflekterande individer? Har jag bidragit till att forma individer som tar makten över sin etiska såväl som intellektuella och karriärsmässiga utveckling som Anders Burman skriver i antologin Det goda lärandet? Tvärgruppsredovisningar är grejen!
SV3 En guide till textläsningen i kursen Svenska 3. Frasbanken med metatext. Dystopitema. Vetenskapligt skrivande/PM. Sanoma Utbildning : Lärarhandledning. Redaktionen tipsar Vägledningarna i Känn på litteraturen finns nu även att beställa digitalt som utskriftsbara pdf:er.
Läs mer Svenskrummets podcast Svenskrummets podcast vänder sig till alla som är intresserade av ämnet svenska och svenska som andraspråk. Vi samtalar om aktualiteter och teman som rör ämnesområdet. Lyssna på Svenskrummets podcast Kontakta mig. Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring. De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil.
När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på. Inte heller sysselsatte jag mig med tankar på om man sade likadant på andra ställen eller om det hade förändrats över tid. Det gör inte barn. Man är mer intresserad av vad som ligger på tallriken. När jag blev äldre och lärde mig fler språk uppstod små insikter: frukost är tyska, lunchen har vi fått via engelskan och middag betyder mitt på dagen, fast stopp ett tag: mitt på dagen äter vi ju inte middag.
Nästa milstolpe i kunskapsresa på detta område inföll när jag flyttade till Småland och bildade familj. När jag tio år senare skulle hålla ett föredrag i mina svenskstudier vid högskolan, valde jag att fördjupa mig i måltidernas namn.
Intro Sv3. Språkhistoria. Litt.analys.