Mediekunskap - massmedier och journalistik. En särskild uppgift för medierna är att granska de som sitter vid makten.
Av den anledningen kallas massmedia ibland för tredje statsmakten. Den första makten i Sverige är regeringen och den andra makten är riksdagen. Tryckfrihet I Sverige har alltså yttrandefriheten och särskilt tryckfriheten starkare traditioner och bättre stöd i lagstiftningen än i de flesta länder. Stödet är förankrat i grundlag; i Regeringsformen och i Tryckfrihetsförordningen (TF), som har mer än 200-åriga traditioner, samt i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från början av 1990-talet. Grundregeln för svensk tryck- och yttrandefrihet är att allt får sägas och allt får skrivas. Några hörnstenar i lagstiftningen är meddelarfriheten, meddelarskyddet och efterforskningsförbudet, förbudet mot censur, tystnadsplikten och offentlighetsprincipen. Meddelarfriheten betyder att alla som bor i Sverige får lämna information i vilket ämne som helst för offentliggörande i en tidning eller tidskrift.
Mediekunskap - massmedier och journalistik. Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss.
Det är allt ifrån att vi anpassar oss efter väderleksrapporter till att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om. I många fall handlar informationen om ekonomiska värden. Ju fler som väljer ett visst medium, en viss kanal, en viss vara eller tjänst, desto mer intressant blir den ur ett ekonomiskt perspektiv. Mediekunskap - massmedier och journalistik. Trots presstödet har många tidningar tvingats lägga ner de senaste decennierna.
De stora tidningarna har i många fall konkurrerat ut de mindre - eller köpt ut dem. Detta har lett till en omfattande diskussion om mediernas situation i västvärlden. Är det bra eller dåligt att vi har få men starka tidningar? De flesta verkar vara överens om att det är bra under förutsättning att det finns flera medier som kan ge olika perspektiv på en händelse. En alltför stor ägarkoncentration är därmed inte bra då det innebär att flera mediaföretag lyder under samma ägare.
I Sverige finns också några stora ägare av nyhetsmedier t.ex. De stora ägarna har inte alltid intresse av nyheter som ger dem själva dåligt rykte eller motsäger något som de tycker. Public service - oberoende och tillgängligt för alla. Media Studies: History of Media. Bryan Stevenson: We need to talk about an injustice. Studmaterial.pdf.
Året med medierna - kris, klick och stora kliv. Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse.
Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Gå direkt till innehållet Gå direkt till sök Dokumentärfilm Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Året med medierna - kris, klick och stora kliv Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Året med medierna - kris, klick och stora kliv 18 min Mediehusen bågnar under trycket, sparkar journalister, drar ner och flåsar för att hänga med när Facebook och Google slukar deras affärsmodell.
Kan ses till 7 jan 2016 (317 dagar kvar) Sändes Programmet har valbar textning Mer om programmet Dokumentär. Mediatiden : Vem kan man lita på? Utbildningsradion, 2012, Från 13 år, 28 min.
U102408-04 Vem är du på nätet? Och vem vill du vara? Vi följer med Catarina Hsu till datorspelsträffen Dreamhack. Patrick Bach, producent för Battlefield 3, förklarar varför alla spel ser ut på ungefär samma sätt. Gina Derawi berättar om alla roller och identiteter som hon har testat i sina videobloggar. HAM, 2013, Från 6 år, 13 min. FilmCentrum, 2010, Från 2 år, 30 min. Version 3.5.4Sidan skapad på 0,3894 sekunder på www9. Hemliga källor - viktigt för demokratin. Massmediegrundlagarna skyddar dig och din yttrandefrihet.
Du har enligt meddelarfriheten rätt att anonymt vända dig till pressen med information som är både känslig och kontroversiell. Öka elevernas kunskaper om YGL och meddelarfriheten med två övningar som tillsammans tar en lektion att göra. Passar för: år 7–9, gymnasiet, demokrati, mediekunskap, so, 1 lektion. Syfte:öka elevernas kunskaper om meddelarfrihetenskapa förståelse för hur viktig yttrandefriheten är i ett demokratiskt samhälleFörberedelser: Tillgång till kopieringsunderlaget som hör till övningen antingen via papperskopia eller digitalt (quiz, facit och fakta ligger i samma dokument, men quizet kan ligger på en egen sida).
Uppgift 1: Quiz om meddelarfrihet Kan tidningar tvingas att lämna ut namnen på källor? Genomförande:1. Läsa upp frågorna och be eleverna placera sig i klassrummet utifrån de olika svarsalternativen. Qiuz, facit och faktatext om meddelarfriheten finns i kopieringsunderlaget. Uppgift 2: Källsök i tidningen. Fler vänder nyhetsflödet ryggen. Journalistiken står inför flera ödesfrågor.
En av framtidens utmaningar är den växande gruppen nyhetsundvikare. Aldrig tidigare har rikedomen av och tillgången på nyhetsmedier varit större: tidningar, radio, tv, rss-läsare, nätforum, sociala medier. Om inte biologin satte gränser skulle det vara fullt möjligt att ägna sig åt nyhetskonsumtion dygnet runt. Kanske är överflödet av aktualiteter och aktuella analyser en av orsakerna till att svenskar lägger alltmer tid på internet. Enligt senaste rapporten från Stiftelsen för internetinfrastruktur lägger svenskar 2014 i genomsnitt 21,6 timmar per vecka på internet, att jämföra med 19,9 timmar 2013. Men det gäller att inte stirra sig blind på genomsnittet. . – De har vissa karaktäristiska drag. Tillsammans med medieforskaren Adam Sheheta har hon med hjälp av de årliga, nationella SOM-undersökningarna kartlagt nyhetsundvikarna i Sverige under åren 1986–2011.