Meet the #SinglePointRubric. Why smart kids shouldn’t use laptops in class. Matriser leder till bättre elevprestationer. Forskarna Ernesto Panadero och Anders Jönsson visar i en forskningsöversikt om formativ användning av matriser att dessa kan stödja elevers lärande på flera sätt.
Forskarna var dels intresserade av på vilka sätt användning av matriser kan åstadkomma bättre elevprestationer och dels vilka faktorer som påverkar formativ matrisanvändning. I studien ingick 21 studier från olika ämnen och stadier. I en del av studierna är faktiska prestationer undersökta medan andra studier baseras på elevuppfattningar. De vanligaste uppgifterna i de undersökta studierna var skrivuppgifter av essäkaraktär, projekt och muntliga presentationer. I översikten ges exempel på en bedömningsmatris för uppgiften ”Att skriva en sammanfattning”. Tydlighet och återkoppling Forskarna fann att formativ användning av matriser kan bidra till att stärka elevernas prestationer på flera sätt. Ytterligare en styrka med matriser är att de underlättar återkopplingsprocessen.
Stärker självtillit och självreglering. Worth the effort? Like most schools, at each data capture point (three times a year for each year group), we also ask teachers to give an ‘effort grade’ for each student.
Up until now, the rubric we used for this was fairly bland and not really used that effectively. This is not too smart, from a school that celebrates and subscribes to the idea of developing a growth mindset. To address this, Andy Tharby gathered a group of staff to re-write the effort rubric. This is what they came up with: The first group to have this applied to them, will be Y11 this week – by each of their teachers. Your classwork and homework show consistent high standards and reflect excellent learning, as well as pride and care in your work. Things to remember about feedback. Kampen med återkopplingen del 3 « Venit in mentem. ”Feedback says to a student, ‘Somebody cared enough about my work to read it and think about it!’
Most teachers want to be that somebody.” Med denna tänkvärda mening mitt i prick inleder Susan M Brookhart en av de bästa böcker jag läst om feedback. Bokens titel är How to Give Effective Feedback to Our Students (2008) och den är utgiven av den internationella organisationen ASCD med medlemmar i många länder. ASCD jobbar utan vinstintresse och arbetar med ett antal experter inom utbildning för att utveckla professionella utvecklingsprogram, onlinekurser och publikationer för att hjälpa lärare lära sig, undervisa och leda. Från förvirring till insikt. Foto: Linus MeyerHåkan Elderstig är beredd på att det kommer uppstå en hel del förvirring under den kommande fysiklektionen.
I dag ska femton av hans elever tillsammans få utforma ett facit till det prov i mekanik som de genomförde förra lektionen. När facit är klart ska de få tillbaka sina egna prov och rätta dem. Uppgiften är en del i Håkan Elderstigs arbete med formativ bedömning. Vilgot Ahl är den första som kommer in i klassrummet och han bänkar sig längst fram. Han har ett hum om vad de ska göra i dag och verkar inte särskilt positiv. – Det kanske funkar i svenska eller den typen av ämnen men i fysik och matematik vill jag veta vad som är rätt och vad som är fel, svart på vitt. Håkan Elderstig står bredvid och ler, han verkar van vid att Vilgot uttrycker vad han tänker. Håkan Elderstig arbetar på Thoren Innovation School i Stockholm. Lektionen drar igång. . – Alla ska skriva i samma dokument och facit växer fram i takt med att lektionen fortskrider.
Welcome to Visible Learning. Lärområde – Tydliggöra mål och kriterier för framgång. Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke.
De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte. - Anders Jönsson vid Malmö högskola, ur artikel Tydlighet med målen en balansgång, Skolverket.se I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Läs Skolverkets – Tydlighet med målen en balansgång Läs Bedomningforlarande.se:s blogg – Jag, eleverna och The Big Five Diskussion. Fra%CC%8An%20la%CC%88rare%20till%20skolor%20-%20Om%20att%20info%CC%88ra%20for...
Då jag hade prov – några provexempel. Jag läser i Origo om Sabine Louvets prov tillsammans med eleverna.
Jag blir uppriktigt glad över läsningen. Det är en viktig fråga att eleverna inkluderas i proven och att de förstår vad de ska lära sig. Jag ser proven som en möjlighet till ökat lärande för eleverna – mindre än att kunna sätta betyg på deras kunskaper. Det krävs att vi tänker kring proven. Jag minns att jag hade olika prov och utforskade hur jag skulle göra prov. . * Eleverna fick frågorna. . * Eleverna fick lära sig att använda frågornas innehåll som en del av hur att förklara sina svar. . * En öppen fråga lades till. Idag tror jag att jag skulle söka mig bort från skolmönstret att få de enklare frågorna i början och att de svårare kommer längre ned.
Fusk är ett ord som skapas genom att omgivningen inte längre ser lärandet. DocumentServiceDocument. Provfri undervisning - Hur du involverar eleverna i bedömningsarbetet.