”Hur datorn används är helt avgörande” Aktuell forskning visar både på stora positiva effekter av god pedagogisk teknikanvändning och på risker med mer improviserad användning, skriver två forskare och en skolchef i svar till Håkan Danielsson (17/4).
Håkan Danielsson tar i DN 17/4 upp en viktig fråga som alltför länge skymts av den ensidiga fokuseringen på hur många datorer som finns i skolan, nämligen hur man ska använda dem för att förbättra elevernas resultat. Som forskare på området har vi sett samtliga de negativa saker som Danielsson tar upp plus ytterligare några (en utförlig diskussion av dessa finns i vår bok ”Att utveckla skolan med teknik”). ”Eleverna behöver lära sig hantera datorn i skolan” På DN Debatt (16/4) skriver gymnasieläraren Håkan Danielsson om hur datorer bör slängas ut ur svenska klassrum.
Han menar att användningen av datorer gör eleverna okoncentrerade och att de är sämre arbetsredskap än analoga varianter och att eleverna därmed lär sig mindre. Jag håller inte med, skriver matematikläraren Sabine Louvet. Datorn ska inte användas som en ersättare för penna och papper. De studier som Danielsson hänvisar till säger att det är svårare att anteckna på en dator.
Klart att det är svårare! Läraren som planerar sin lektion bör fråga sig vad det finns för syfte med att använda datorn. Alla skoluppgifter kan inte vara roliga, kan man hävda. Danielsson tar även upp att eleverna ofta gör olika saker samtidigt på datorn – de multitaskar. Men skolan är per definition den plats där vi övar, tränar och lär oss. "Läxorna borde skrotas" - Uppsala. Delta i UNT:s läxundersökning här!
När jag gick i skolan för tusen år sen så hade vi ganska mycket läxor, och meningen "...och i läxa till nästa gång... " avslutade väl ungefär varje lektion, och lika deppig blev man, varenda gång. Någon enda gång kunde man väl få slippa läxor? Men nej. Fast allvarligt. Läxor. Min äldsta dotter gick ut gymnasiet i våras, (inriktning Sam), och hon kunde sitta i fyra, fem timmar varje kväll under vissa perioder och ändå inte vara klar. Ska det vara så? Hjälp unga hantera sina uppkopplade liv. Som ständigt uppkopplad har den smarta telefonen klivit rakt in i det mest privata.Åse Victorin Cederquist och Anna Nygren Våra ungdomar mår inte bra.
Stress, sömnbrist och ständig digital uppkoppling bidrar till att den psykiska ohälsan hos unga i dag är större än någonsin. Kunskapen om hjärnans och kroppens behov är generellt dålig och många föräldrar förstår inte att ta sitt ansvar som gränssättare och vägledare för sina barn. Utbilda föräldrarna och ge lärarna ett pedagogiskt verktyg om livsstilsfrågor så att unga får hjälp att hantera sitt uppkopplade liv. Annars riskerar dagens ungdomar att bli en förlorad generation. Senaste veckan har fokus i medierna, inte en dag för tidigt, lagts på problemen med ständig uppkoppling och mobilberoende. Vi människor är genetiskt gamla varelser som utvecklats under lång tid, liksom allt levande på jorden, i relation till naturen. Socialstyrelsens rapport från 2013 visar en fortsatt ökande psykisk ohälsa bland Sveriges ungdomar.
En riktigt bra skola behöver inte ge läxor. Ja, så var debatten igång igen om läxor.
Olle Larsson dumförklarar alla som inte är för läxor i sin krönika i Smp 2013-09-28 ”Tomma tunnor skramlar mest” och Sanna Raymand försvarar läxor i Svd Opinion idag 2013-10-03. Vid en första snabb läsning verkar bådas argument för läxor helt logiska, men vid närmare eftertanke är de ganska tomma. Olle Larsson begår samma tankefel som så många andra gör när skolfrågor debatteras. Han blandar ihop utbildning/kunskap med skola/läxor. Både läxförespråkare och läxmotståndare önskar naturligtvis att barn och ungdomar ska lära sig och utvecklas så mycket som möjligt. ”Den svenska skolans problem handlar inte främst om resurser utan om inställningen till kunskap” skriver Larsson, och då slår han (på ett sätt han kanske inte hade tänkt sig) huvudet på spiken.
Vill man bli bra på något krävs övning. Jag är övertygad om att om bara cirka 10 procent av skärmtiden i stället ägnades åt läxor, skulle elevernas kunskaper lättare befästas och resultaten förbättras.Christine Liebendörfer Låt mig först säga att det finns gott om exempel på dåliga läxor som eleverna varken förstår eller kan göra utan vuxenhjälp.
Sådana läxor gynnar inte inlärningen och kan säkert framkalla stress både hos elever och föräldrar. Att däremot döma ut läxor som en viktig del i inlärningen är dock att grovt generalisera (Brännpunkt 27/12). Om läxor är konstruerade så att eleverna själva kan göra dem utan att föräldrarna behöver vara pedagoger, om läxorna är övning av någonting bekant och tar en rimlig tid, anser jag att läxor är bra. Det kan till exempel röra sig om engelska glosor, namngeografi eller öva stavning inför en diktamen. Skadlig syn på studier och krav. Debattören och läraren mot läxor, Pernilla Alm, delger oss på Brännpunkt (27/12) att det finns elever som ställer in fritidsaktiviteter för att ha tid med skolarbetet.
Men det är inte ett bekymmer. Det är lovande och eleverna som hellre lägger tid på att förstå algebra eller skillnaden mellan de och dem, är värda all respekt. Fler borde uppmuntras att göra detsamma. Det finns, naturligtvis, bra och dåliga läxor. Stoppa häxjakten på läxor i skolan. Det är inte för mycket arbete, utan för litet, som har gjort att Sverige är det land som rasar snabbast i världen i internationella mätningar.
Helena von Schantz Språkläraren Pernilla Alm vill se ett läxförbud i skolan (Brännpunkt 27/12). I gengäld utlovar hon minskad stress, ökad likvärdighet och höjda resultat i Pisa. Läxor skapar onödig stress. Det finns goda exempel på skolor som har gjort enkla och billiga omorganiseringar för att arbeta läxfritt.
Pernilla Alm Läxor regleras inte i skollagen. De nämns inte i läroplanen. De är, enligt Skolverket, inte obligatoriska för elever att utföra.