Läsförståelse by Petra Stenman on Prezi. Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe. Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3?
Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain.
De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Eleverna hade också fått med sig lite frågor att fundera på under läsningen och skrivit på egen hand i sina portföljer. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Åsa. Tre ord ur texten. Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten.
Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Testa den själv vettja! Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren. I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning.
En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten. Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse.
Språkbruk. Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text.
Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren. Det händer ofta att innehåll och samband inte uttrycks explicit i texter utan att läsaren måste utnyttja sin kunskap om verkligheten för att förstå sammanhanget. Det handlar om att tolka, att ”läsa mellan raderna”. Jag ska ta ett enkelt exempel: Kalle har flyttat till Helsingfors. Träna hjärnan med lässtrategier. Lässtrategier. Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning.
Pluggkoden: Strategier för läsning. I wonder… Att ställa frågor till sig själv är ett effektivt sätt att kontrollera sin läsning.
Goda läsare gör det, många gånger utan att tänka på det. Ställa frågor kan läsaren göra både före, under och efter läsningen. När frågor ställs före läsningen så innebär det att läsaren arbetar med sina förväntningar på vad som komma skall i texten. Detta gör läsningen med fokuserad och aktiv vilket i sig ökar läsarens motivation. Strategin med att ställa frågor finns med i flera olika forskningsbaserade modeller för lässtrategier som t.ex. Den kan också ses som en del i överordnade strategier som exempelvis att föregripa, utreda, bedöma och sammanfatta. Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet. Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den?
Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige.
Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt.
Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier.
Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a.
Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Lärmoduler om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever. Min undervisning. Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna.
Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Orka plugga.