Tidig slaverikritik buades ut. 1789 repeterades en väldigt ovanlig pjäs i Paris.
Den handlade om slaveriet och det var inte populärt. Pjäsen hette ”Zamore et Mirza” och var skriven av Olympe de Gouges. Den sågades i tidningarna redan innan premiären. Skådespelarna ville hoppa av – och publiken skrek och busvisslade. Premiären var nära att avbrytas. Skrev om kvinnors rättigheter Många fransmän hade under revolutionens sekel blivit rika genom slavhandeln, men Olympe de Gouges, som vuxit upp i ett fattigt hem, hade själv träffat många slavar, och hon förstod inte varför inte alla människor skulle kunna vara lika mycket värda.
Hon skrev flera texter mot slaveriet och en berömd deklaration om kvinnors rättigheter. Sällan har en dramatiker varit så hatad och sällan har någon varit så före sin tid som Olympe de Gouges. Flippad Historia - Neolitiska Revolutionen.
Hit och dit och tillbaka igen. Det började med att Dick Harrison skrev en kolumn i Svenska Dagbladet där han, på ett sätt som är tämligen kännetecknade för honom, förklarade att invandring var något positivt.
Sedan skrev Tino Sanandaji ett blogginlägg om hur det, i motsats till vad Harrison påstår, inte alls är invandrare som har byggt Sverige och att Dick Harrison saknar historisk kontext och belägg för sina ideologiska påståenden. Där någonstans fick jag svårt att sova. För visst, Harrison svänger sig med generaliseringar. Det är inte vetenskaplig text han skriver, utan en debattartikel i en dagstidning. Och visst kan man, som Sanandaji verkar, tycka att det får finnas gränser för hur mycket en professor i historia som trots allt lutar sig mot sin auktoritet som just detta faktiskt får ta ut svängarna. Men det är mängder av saker i Sanandajis text som skaver. Sanandaji anklagar till exempel Harrison för att sakna belägg för sina påståenden om sådant som de inflyttande tyskarna på medeltiden. 1000s - People of Color in European Art History.
World History Timeline World history timeline map, showing the world in 3500 BC. Vem skapar bilden av historien avsnitt 5 1. Historyteachers. Ämne - Historia (Gymnasieskolan) Ämne - Historia (Gymnasieskolan) Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid.
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa. Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används.
Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Kommentarer till texten Epokindelning. Ämne - Historia (Gymnasieskolan) Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid.
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa. Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Linus Larsson: Varje tok har fått Photoshop och vi måste sluta bli så imponerade. V-politikern delade en nyfascistisk propagandafilm på Facebook.
Hoppa in i en tidsmaskin, åk 10-12 år tillbaka och denna mening skulle vara helt obegriplig. Inte bara för att Facebook inte hade fått sitt genombrott i Sverige, ”att dela” hade inte fått sin innebörd. Visst fanns det skräp och lögner på nätet, men att skicka runt dem var inte ett fenomen och fick inga direkta konsekvenser. I dag kan en oförsiktig delning fälla en toppolitiker. Den här gången handlar det om riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V) som spred en förfalskad film från fascistiska Nordisk ungdom. Naturligtvis är allt påhittat. Rasister har ljugit på internet, kan man tänka sig en mer alldaglig händelse år 2016? – Jag trodde det var en film från SVT, svarade Amineh Kakabaveh när Expo konfronterade henne.
Och mycket riktigt – i filmens övre högre hörn syns Sveriges Televisions välbekanta logotyp. En gång i tiden stod den tryckta texten lika högt i kurs. Nu händer samma sak inom layout, design och videoredigering.