Betyg - Så funkar det! Prov, bedömning och betygssättning. Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6. Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6.
Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med. Att arbeta med materialet Ett sätt du kan arbeta med materialet är att du först skaffar dig en överblick av alla delar, beslutar vilka delar du tänker använda och hur du ska planera in den tid som behövs för att du ska vara väl förberedd inför bedömningen av dina egna elevers prestationer i proven.
Kanske bör du planera arbetet tillsammans med kolleger och skolledning, i ett nätverk eller tillsammans med kollegor från andra skolor. Träningen ger antagligen bättre effekt om du har någon att diskutera med. Filmer om bedömning för lärande och likvärdighet. En föreläsning om bedömning för lärande och likvärdighet med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet har filmats och delats in i delar.
Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare föreläsningens budskap och innehåll. De olika filmerna speglar i hög grad hur lärares bedömningsuppdrag har utvecklats och förändrats sedan 1990-talet. Gudrun Erickson har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. Lärarna som deltar i samtalet kommer från två olika skolor i Sandvikens kommun. 1. Strömmad film Föreläsning (10.09 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (6.30 min, 1200 kbs) Film för nedladdning Högerklicka (PC)/håll ner musknappen (mac) och spara mål/target/länk som Ladda ner: Föreläsning (153 MB) Ladda ner: Lärardiskussion (107 MB) 2. Föreläsning (11.55 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (9.30 min, 1200 kbs) Föreläsning (170 MB) Lärardiskussion (156 MB) 3.
Att sätta betyg. Från höstterminen i årskurs 6 (årskurs 7 i specialskolan) och framåt får eleven betyg i slutet av varje termin och kurs.
I slutet av årskurs 9 och i slutet av sista terminen i gymnasieskolan får eleven slutbetyg. Det är slutbetyget eleven använder för att söka sig vidare till gymnasieskolan samt högre studier. Varje elevs kunskaper ska bedömas och betygssättas utifrån kunskapskraven. Det är inte bara de kunskaper som eleverna får genom undervisningen i skolan som ska beaktas. Läraren ska enligt läroplanerna utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven, samt göra en allsidig bedömning av de kunskaper eleven visar när han eller hon sätter betyg. Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs Betygssättningen ska ske när undervisningstiden upphör och kursen eller ämnet är avslutat. Pdf2953. Betygsskalan A-E. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.
A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Undantagsbestämmelsen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.
Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen.
För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning Måste avgöras lokalt. Vad är skillnaden mellan ett betyg och ett provbetyg på ett nationellt prov? De huvudsakliga syftena med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls.
Det första syftet är främst att ge läraren stöd vid bedömning och betygssättning. Det sker genom uppgifterna i proven, utförliga bedömningsanvisningar och autentiska elevexempel. Det andra syftet är att ge underlag för analyser av gruppresultat i form av betyg. Det sker genom anvisningar om hur provresultaten kan sammanställas. För att kunna göra jämförelser på lokal och nationell nivå mellan provbetyg och betyg har Skolverket tagit fram nationella prov som anger ett sammanvägt provbetyg. Betyg i ämnen som eleverna inte fått undervisning i. Skolverket har omprövat frågan om hur betyg ska sättas i de fall eleverna inte fått undervisning i ett ämne under en termin.
Skollagen säger att betyg ska ges i alla ämnen varje termin. Samtidigt ska betyg sättas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och betyget ska avse elevens aktuella kunskaper. Underlag för betygssättning. Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven.
Läraren ska göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper vid betygssättningen. Inget prov, inte ens ett nationellt prov, kan ensamt utgöra betygsunderlaget. Läroplanerna betonar att eleverna ska få tillfälle att visa sina kunskaper på olika sätt. Vid betygssättningen är det viktigt att flera olika typer av underlag används. Det finns en risk för att skriftliga prov överbetonas. Olika redovisningsformer En elev kan visa vad han eller hon kan på många sätt. Nationella prov I vissa ämnen och årskurser i grundskolan finns nationella prov för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Läs mer om de nationella proven. Betyg bedomning. Betyg bedomning.