Arbetsscheman. Jag använder ofta arbetsscheman och fick en ide om att göra några i Canva.
Så här blev de och här finns arbetsscheman som pdf för utskrift om så önskas. Varför arbetsscheman? För att det blir tydligare för elever och särskilt om de har diagnos inom NPF. Det är ett sätt att skapa struktur och lugn i klassrummet. Elever som vill ha arbetsscheman får använda det hos mig. Här finns några enklare arbetsscheman en i punktform och ett per lektion. Spana in min pärla om stödinsatser för mer konkreta metoder för att arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åp.
AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar. I slutet på terminen, när en del elever ska byta årskurs och kanske också stadie efter sommarlovet, brukar överlämningar stå på agendan och så även på min arbetsplats.
Jag har suttit med och deltagit på många överlämningar genom åren och ibland funderat på vilken nytta de egentligen gör. Vid dessa tillfällen har upplägget ofta gått till så att överlämnande lärare har fått beskriva eleverna en i taget, tills hela klassen har gåtts igenom. Lärarna har fått beskriva eleverna mer eller mindre fritt och subjektiva värderingar av hur eleverna är har varit vanliga. Eleverna kan till exempel ha beskrivits som goa, gulliga, snälla, duktiga, ambitiösa. Shelley Moore: Transforming Inclusive Education. Läraren – en professionell bowlare? För ett litet tag sedan såg jag ett youtube-klipp som jag fastnade för och där bowling användes som en metafor för inkludering.
Jag kunde direkt göra kopplingar till mina egna erfarenheter av både bowling och skolan. Om du som jag är en oerfaren bowlare kanske du känner igen dig i följande beskrivning. När det väl varit min tur på bowlingarenan har det gått till ungefär så här: Jag tar tag i bowlingklotet, säkerställer att alla fingrar hamnar rätt och går fram till banan. Väl där tänker jag att jag ska försöka sikta i mitten så att klotet för allt i världen inte hamnar i någon av rännorna. Om jag siktar mot mitten kanske jag kan få ner åtminstone några käglor? Det händer att undervisning planeras och genomförs utifrån eleverna som ligger där i ”mitten”, de så kallade ”medeleleverna”. Men det finns ett annat scenario, både i bowling- och skolsammanhang. I skolans värld är det precis det här som inkludering handlar om enligt mig. Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen. Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6).
Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds.
På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Många pedagoger står uppgivna och väntar på elever som man tänkt hjälpa men som inte dyker upp. Många elever tackar ja till en stödtimme för att de vet att det är vad pedagogen vill höra. Sedan känner de sådan olust inför att gå dit och ”utsätta” sig för att göra ännu mer av det som inte har funkat hittills. Planera för höstens bästa extra anpassning redan nu! ”Jag kom för sent till nationella provet!
Det började inte 9 utan 8” Telefonsamtalet till mamman försatte hela familjen i ett tillstånd av uppgivenhet. Igen. Som de hade föreberett sitt barn på detta! Den vanligaste svårigheten som lärare och skolpersonal i stort stöter på är när elever inte gör som de ska. Eleverna kommer inte i tid, kommer inte till skolan, missar tider och deadlines, gör inte uppgifter, kommer inte ihåg det viktigaste för att ta några exempel som försätter lärare, elever och deras föräldrar i kaos och frustration.
Vi vet att detta troliga extrajobb och denna troliga frustration kommer att infinna sig nästa läsår också. Så snart vi ser att en elev visar tecken på svårigheter med att vara i skolan på heltid, komma igång med uppgifter, hitta rätt, hålla tider, hålla ordning på material och att prioritera arbeten så ska skyndsamt extra anpassningar sättas in. Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola.
Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Så blir fröken sjuk och vi får en vikarie. Han har skägg och är ironisk och skämtar ofta på ett sätt som jag inte förstår. Redan beskrivningen av problemet kring skolfrånvaro ställer till det. Vanliga orsaker till frånvaro – elevens eller skolans problem? Förutom mina egna erfarenheter har jag under två decennier mött många elever som inte går i skolan regelbundet. Ingen plats i klassen /MobbingVill inte känna av misslyckanden – oro för att en dålig dag påverkar betyg och syn på elevenTråkigt på lektionernaKommer inte upp på morgnarna, pinsamt att komma senare än andraFörstår inte vad som ska göras på lektionernaOrkar inte, högen med restuppgifter bara växer.
Hur att skapa undervisning för alla. Jag har alltid funderat över hur man kan göra undervisning för alla.
Jag blir bekymrad då jag lyssnar till hur elever får släcka ned inom sig eftersom de måste anpassa sig till undervisningens innehåll och kan inte påverka den eller utmanas genom den.