Koncentration. Gymnasiearbete på högskoleförberedande program. Först gäller det att komma på en idé vad du ska skriva om.
Är det något ämne du brinner för lite extra eller något som du skulle vara intresserad av att jobba med i framtiden? Sök på internet, prata med kompisar, läs tidningar och titta på nyheterna. Skriv ner allt som kommer upp i huvudet. Vad är du nyfiken på? Du kan utgå från en fundering du har eller något du är nyfiken på. Gymnasiearbete - en skriftlig rapport Ditt gymnasiearbete består av att formulera en frågeställning, planera, genomföra och utvärdera ett större arbete som ska utgå från centrala kunskapsområden inom ditt program.
På skolverket finns exempel för hur ett gymnasiearbete kan se ut inom högskoleförberedande program. Mall Här är en mall som visar hur du kan lägga upp ditt gymnasiearbete. Framsida: Titel på arbetet, Författare, Handledare, Läsår, Kurs och Institution/skola Abstract: Ett abstract är en sammanfattning av ditt arbete i korthet på engelska. Resultat: Här presenterar du resultatet av din undersökning. Ja tack! Innolab. Placeringen i klassrummet - hur tänker vi? Klasserna blir allt större och 30-grupper på gymnasiet är idag mer regel än undantag.
Ibland känns det omöjligt att som lärare kunna bedriva en undervisning som når fram till alla, oavsett individuella förutsättningar. I väntan på bättre tider (läs: ekonomiska resurser som prioriterar mindre grupper) måste vi helt enkelt förhålla oss till detta. Hur kan vi organisera vårt klassrum för att hitta strategier som möjliggör ett pedagogiskt ledarskap i stora klasser? Att klassrumsplaceringen har betydelse är knappast någon nyhet, det vet alla som har varit elev i skolan och det vet i synnerhet alla som har lärarperspektivet i klassrummet. Stefan Hertz presenterar i sin bok Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan (2014) en modell för hur man strategiskt kan tänka kring placering.
Hertz delar in elevernas beteende i olika färger: De gröna är de som alltid samarbetar med läraren och klasskamraterna. Källkritik för gymnasieskolan. Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen.
Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.
Matriser och planeringar för formativt bedömning i klassrummet – konkreta exempel. Den här sidan är egentligen lite överflödig eftersom allt finns i huvudsidan Fem steg till formativ bedömning.
Jag har valt att låta den ligga kvar eftersom det finns en del kommentarer. Du är förstås välkommen att titta in här också! Formativ bedömning är en väsentlig del av ett inkluderande förhållningssätt i undervisningen. Det är också en väsentlig del av en datorbaserad undervisning där eleven förväntas producera under lektionstid istället för att passivt lyssna. För att åstadkomma ett sådant arbetssätt krävs matriser och planeringar av olika slag så att eleven blir förtrogen med vad som förväntas och hur arbetet kommer att bedömas.
Undervisar du i 1:1-baserad undervisning så att eleverna har datorer är det ännu bättre, då kan du samla alla matriser och planer i ett enda dokument som du delar med eleven så att ni kan systematisera arbetet med att titta igenom uppgifter och matriser för att höja resultaten. En matris måste inte innehålla betygssteg. Plugga bättre: Anteckningsteknik. Bedömning och betyg. Just nu läser jag kursen Bedömning och betyg som Karlstads universitet och Skolverket står bakom.
Kursen är uppbyggd av sex moduler som man läser i sin egen takt. Vill man få ut ett intyg på att man läst kursen ska man efter de sex modulerna göra en slutuppgift. Jag har precis hunnit igenom första modulen och efter den första delen måste jag säga att det känns bra. Flera goda idéer har jag fått med mig än så länge. Jag har samlat en del av dem här: - Kom ihåg att göra det viktigaste bedömningsbart! - Direkt uppföljning av undervisningen är viktig (arbeta exempelvis med Exit ticket)