Jag-internet-mellanstadiet1. Ladda ner Lilla Viralgranskaren – lärarhandledning i källkritik. Fem inlägg du aldrig ska dela på Facebook. 1. Dela aldrig efterlysningar, annat än när de kommer från polisen eller Missing people. Varför inte? Jo, du känner inte till hela historien. På Facebook dyker ibland väldigt känslosamma efterlysningar upp där de som läser uppmanas sprida informationen för att en försvunnen anhörig och många välvilliga trycker då på dela-knappen.
Men det kan alltså röra sig någon som luras, någon som är inblandad i en vårdnadstvist eller en stalker som fått besöksförbud. När människor skaffar hemlig identitet för att exempelvis komma undan en våldsam partner eller gömma sig undan förföljare så är deras situation väldigt utsatt och om identiteten röjs så kan det innebära stor fara för den som gömmer sig. ►LÄS MER: 18-årige Simon: ”Jag fick 60 samtal från random människor" 2. Det handlar även om respekt för de som är direkt drabbade i en situation. Uppgifter och bilder spreds hämningslöst på nätet utan hänsyn till vad anhöriga kände. 3. ►LÄS MER: Nej, Facebook hjälper inga barn om du delar bilden 4. 5. Hemsk attack i Stockholm. Så ska elever lära sig att granska källor. Källkritik nämns inte mindre än 185 gånger i läroplanen för grundskolan.
Samtidigt är det tunnsått med material med fokus på funktionell källkritik för yngre elever och deras lärare. Fem studenter vid Lunds universitet – kognitionsvetare och civilingenjörsstuderande – valde därför att arbeta med ett projekt om funktionell källkritik i ämnet historia för yngre barn under höstterminen 2016. – Vi använde oss av två virtuella karaktärer. Dels en så kallad pedagogical agent, som lär ut källkritik utifrån teorier om inlärning och socialpsykologi. Dels en tidsalv som fungerar som en teachable agent, säger Agata Janiszewska, en av studenterna och projektledare för gruppen. – Tidsalven är en fantasifigur med alvdrag som liksom de andra virtuella karaktärerna håller till på Tidsslottet för att vakta historien.
Marie Hannerstig är lärare på Vårfruskolan i Lund och har varit med använt sig av spelet i undervisningen. Eleverna har varit mycket positiva och engagerade. Marie Hannerstig. First Attempt In Learning – Ännu en webbplats i Webbstjärnan. Svt. Anders Ahlqvist är ansvarig för IT-, internet- och legalitetsfrågor vid Nationella operativa avdelningen (NOA) på polisen.
Han är bekymrad över ”Stöd svenska polisen” som fenomen. – Det här är absolut ett problem. Vårt varumärke ska byggas av oss, inte av någon annan. När det gäller att föra ut budskapet så är det vi som ska göra det. Läs mer: ”Stöd svenska polisen” sprider rädsla Han är väl bekant med ”Stöd svenska polisens” metoder, där flera år gamla filmer sprids med en antydan att de skulle vara dagsaktuella. Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter. Just nu delas en text om att man alltid har rätt att betala med kontanter flitigt på Facebook.
Flera privatpersoner har lagt upp texten, som har tusentals delningar. Samma text har också publicerats på Facebooksidan ”Made in Sweden”, som har mer än 22 000 följare. LÄS MER: Nej, du måste inte betala bara för att du svarar i telefonen I inlägget hävdar man att ”det är brottsligt att vägra ta emot Riksbankens sedlar och mynt som betalning för en vara eller tjänst”. Man skriver också att varan eller tjänsten är gratis om någon vägrar att ta emot kontanter som betalning. Men påståendena stämmer inte. Kan man kräva att få betala med kontanter som konsument? – Nej, det kan man inte. Det enda undantaget är sjukhusvård, vilket slogs fast i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015. . – På sjukhuset kan de inte säga att de skickar en faktura. I inlägget hänvisar man till Riksbankslagen där det står att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”.
”Stöd svenska polisen” får tusentals följare efter attacken – men sidan manipulerar fakta. Många har under helgen hyllat och kärleksbombat den svenska polisens insats efter det misstänkta terrordådet i Stockholm.
På Drottninggatan, i närheten av platsen för dådet, står ett flertal polisbilar som helt täckts av blommor. Även på sociala medier hyllas polisen och en bild på en tungt beväpnad polis som ledde en äldre dam över gatan bara timmar efter attacken fick spridning över hela världen. Bland annat Facebooksidan ”Stöd svenska polisen” delade bilden. Källkritik på internet. Är det sant?: Nyheter - UR Skola. Så utnyttjas attacken i Stockholm för att sprida propaganda i sociala medier. Kort efter fredagens misstänkta terrordåd i Stockholms innerstad spreds flera uppgifter och bilder på nätet och i sociala medier.
Vissa av dem var manipulerade och avsiktligt vilseledande. Läs mer: Stockholms kulturliv öppnar igen efter attentatet I en stillbild från SVT:s sändning intervjuas en präst ur Svenska kyrkan och till bilden har någon monterat ett citat som tillskrivs prästen: ”Vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar”. Richard Jomshof, Sverigedemokraternas partisekreterare, spred bilden vidare på Twitter med kommentaren ”Nej, det måste vi inte alls”. Svenska kyrkan dementerade citatet via sitt officiella twitterkonto: ”Citatet som är monterat i bilden är falskt. En annan bild som spreds i sociala medier föreställde en kvinna i hijab som till synes oberörd promenerar förbi de liggande övertäckta kropparna på Drottninggatan. Elisabeth Åsbrink: Ge terroristerna största möjliga motstånd Politikfakta spred även en twitterbild tagen från TV4:s livesändning.
Ladda ner Lilla Viralgranskaren – lärarhandledning i källkritik. Viralgranskaren.