UPPDRAG: DEMOKRATI. ”Stå upp för allas lika värde – grundlagen kräver det” Behöver demokratin hjältar? Om undervisning och läroplan - Ylva Pettersson. En gång ställdes frågan ”Behöver demokratin hjältar?”
På Twitter. Mats Olson, @tystatankar, ville med frågan utmana våra tankar kring demokratins inneboende värden och förutsättningar. UPPDRAG: DEMOKRATI. P3 Nyheter - Stockholm - Média/actualités/édition. Vad är grejen med mänskliga rättigheter? Det nya landet: Simulering om rättigheter. Amnesty i skolan - Blogg. Utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter. Många organisationer vill att skolan ska uppmärksamma deras frågor.
Vi har istället vänt på det och tagit reda på vad skolan vill ha. I ett nära samarbete med lärare har Amnesty utvecklat ett utbildningsmaterial som är anpassat efter gymnasieskolans behov. Materialet heter Ett fönster mot världen och består av tre teman. Det handlar om yttrandefrihet, flyktingar, dödsstraff och tortyr. Självklart tar det upp rättigheter och konventioner. Texter, olika övningar, filmer och fördjupningsuppgifter ger goda möjligheter till en varierad undervisning om mänskliga rättigheter.
”Provokationen är omistlig i ett öppet samhälle” Terrordåden i Frankrike som hittills krävt sjutton människors liv (plus terroristernas) fyller oss med ursinne, avsky, sorg och fasa.
Ursinne över terroristernas angrepp på den yttrandefrihet som är en - grundpelare i - det vi menar med en civiliserad värld. Visa tråd - DN: ”Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar” Eon skrev:Jag sätter likhetstecken mellan min beskrivning ovan och orginalpåståendet. från folket till ett fåtal rika Does not compute med vad du sa.
Källa tack. Eon skrev:Dikotomin mellan demokrati och marknadsekonomi är inte falsk. Motion 2012/13:Kr226 Den demokratiska medvetenheten hos unga. Förslag till riksdagsbeslut.
Unga är inte dumma i huvudet för att de inte förstår poängen med demokrati – det är skolan som inte fyllt sitt syfte. Idag kom det en artikel i Dagens Nyheter om hur många svenska ungdomar inte ser demokrati som särskilt viktigt, och till och med var likgiltiga till om Sverige skulle ha var demokrati eller diktatur.
Allt fler unga kan tänka sig diktatur. Var femte svensk mellan 18 och 29 kan tänka sig att sälja sin röst.
Var fjärde inte tycker att det är så viktigt att få leva i en demokrati och nästan var tredje tycker det vore bra om Sverige styrdes av en diktator. Resultatet från Göteborgs universitet visar på en helt ny trend. ”Unga svenskars stöd för demokrati är grundmurat” Tvärtemot den bild som statsvetaren och forskningsledaren Staffan I.
Lindberg från World Values Survey målar upp verkar ungdomar ha blivit mer positivt inställda till den svenska demokratin över tid. ”Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar” I den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige – genomförd bland 1 208 slumpvis utvalda medborgare – finner vi att många unga svenskar är beredda att sälja sina demokratiska fri- och rättigheter.
Hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att byta parti för en mindre summa pengar. Hur kvinnorna fick rösträtt i Sverige.
Massprotester och social oro: gatans och torgets säkerhetspolitik. Rio de Janeiro, Caracas, Bangkok, Dhaka, Kairo, Istanbul, Kiev, Sarajevo… Under de senaste åren – inte minst den senaste veckan – har nyhetsrapporteringen om politiska protester och social oro i världens storstäder blivit allt tätare.
Det finns ett stort antal möjliga startpunkter om man vill peka ut en trend, men oavsett detta förefaller det allt tydligare att gatan och torget kommit att bli allt mer centrala arenor för kamp om makt, legitimitet och identitet. Det rör sig inte om någon entydig eller enkelriktad utvecklingsvåg. Krig, kris och demokrati – globala trender 2014. 2014 är krisernas år. Att vi lever i en sällsynt destruktiv tid för internationell säkerhet och utveckling är en ofta framförd åsikt denna höst. Krig och konflikter intensifieras, samtidigt som det sker tydliga bakslag i demokratiseringsprocesser – men vad kan vi egentligen säga om de stora utvecklingslinjerna?
En avgörande fråga blir hus långsiktiga trender vi vill titta på. Åsikten att 2014 är ett exceptionellt krisdrabbat och våldsamt år har framförts med både mer och mindre seriösa resonemang. Många har pekat på det faktum att FN aldrig förut klassat fyra samtidiga kriser som nivå 3, den högsta nivån. Www.som.gu.se/digitalAssets/1351/1351285_511-524-gustafsson-o-h.
Sociala medier leder inte till mer demokrati. En vanlig uppfattning är att internet i allmänhet, och sociala medier i synnerhet bidrar till ett ökat och mer jämlikt politiskt deltagande och att det är ett naturligt sätt för människor att engagera sig på. Man tror således att internet sänker tröskeln för lågutbildade, att mer aktivt delta i det politiska samtalet och få större plats på den politiska scenen än annars. Nils Gustafsson visar i sin avhandling att så inte är fallet. Användandet av sociala medier har inte medfört att fler engagerar sig politiskt. Är man sen tidigare inte intresserad av politik, så gör sociala medier inte att man plötsligt får intresse. – Politisk aktivitet avgörs av sociala strukturer som klass, kön eller utbildning, inte av teknik, säger han. Sociala medier i demokratins tjänst. Generalsekreterare Anne Ramberg skriver om ett antal debatter där de sociala medierna bidragit till debatten.
I detta nummer av tidskriften Advokaten har vi valt sociala medier som tema. Den snabba utvecklingen på området är fängslande. Det har öppnat oanade möjligheter för envar att snabbt förmedla information och att påverka. Bloggar, Facebook och Twitter har under det senaste året visat sig vara effektiva medel att påverka händelseutvecklingen i Afrika och Mellanöstern. Sociala medier har blivit verkningsfulla vapen mot repressiva regimer, i vart fall när det gäller att skapa bred uppmärksamhet åt missförhållanden.
Sociala medier ökar inte demokratin. Publicerad 2013-05-09 14:05 Många når många Traditionella medier erbjuder enkelriktad kommunikation, medan sociala medier kännetecknas av interaktion där många kan kommunicera med många. Exempel på sociala medier är bloggar, Facebook, Twitter och Instagram.Enligt SOM-institutets mätning 2012 använder 30 procent av befolkningen sociala medier dagligen och ytterligare tio procent flera gånger i veckan.Samtidigt använder cirka 45 procent inte sociala medier över huvud taget.Nils Gustafssons avhandling bygger på analyser av innehållet på sociala medier, svar på enkätfrågor och intervjuer med politiker och politiskt inaktiva.
Källor: NE, Lunds universitet och SOM-institutet vid Göteborgs universitet Sociala medier erbjuder en enkel väg att skapa opinion, lyfta fram frågor och nå direktkontakt med beslutsfattare. . – Att du skriver något på din blogg betyder inte automatiskt att någon läser det, påpekar Gustafsson. Aktivismens tid: Meningen. USAs presidentval (Samhällsk.) - Studi.se. Tiden för Afrikas envåldshärskare på väg att rinna ut.
Efter 27 år vid makten störtades Burkina Fasos president Blaise Compaoré häromveckan. I Zimbabwe, där regeringspartiet Zanu PF håller kongress i december, försöker en alltmer desperat president Robert Mugabe säkra sitt ekonomiska och politiska arv. Afrikas sista ”dinosaurier” är på utdöende. Världen bättre än vad du tror. Vår bild av världen är föråldrad. Advancing Freedom Through Nonviolent Action. Världen : Din guide till revolution. Här är årets två fredspristagare. Tonåringen Malala Yousafzai och aktivisten Kailash Satyarthi, 60, har båda kämpat för barns rättigheter. Malala Yousafzai: ”Jag är glad att jag lever”
Den pakistanska skolflickan som blev skjuten av talibanerna, Malala Yousafzai berättar om ett harmoniskt och lyckligt liv i Swatdalen innan terrorn startade 2007. Svag regering – då flyttas makten hit. Alltmer makt placeras i riksdagen när Stefan Löfven ska försöka förhandla igenom sin politik i minoritet. Urban Ahlin (S) blir ny talman i riksdagen. ”Följ FN-lag mot rasism och tvinga SD att bekänna färg” Olycklig acceptans av SD:s ideologi. Tillträdande regering bör deklarera att Sverige ska följa FN:s konvention om att förbjuda organisationer som främjar rasdiskriminering. S allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är och togs fram av den dåvarande kommissionen för mänskliga rättigheter under ledning av Eleanor Roosevelt.
Hemliga förhandlingar om tiggarna i Sverige. Sveriges regering har i flera månader fört hemliga förhandlingar med Rumänien för att försöka hjälpa landets romer på plats, kan DN avslöja. Skolan är väljarnas viktigaste sakfråga. Flykting- och invandringspolitiken ökar i betydelse för väljarna inför valet. Valmyndighetens film om allmänna val i Sverige [svensk version, textad] Angeläget - Om Mänskliga Rättigheter. Rädsla och besvikelse tre år efter revolten.
”Det demokratiska systemet klarar inte vår tids problem” Pejl - Sverige. Peter Wolodarski: Håll extremisterna stången i dag. ”Var fjärde kvinna ser Fi som ett alternativ i valet” ”Partidemokratin mår alldeles utmärkt i Sverige” Vasa Reals elever möttes av hjärtan. Stockholmsskolor utsatta för nazistklotter. ”Basinkomst räddar jobben och ökar jämställdheten” Klickbar EU-karta - EU-upplysningen vid Sveriges riksdag. First Follower: Leadership Lessons from Dancing Guy. Storebror ser åt dig. Peter Wolodarski: Snowden gör den amerikanska demokratin starkare. M och S: Nej till straffskärpning för hatbrott mot politiker. Lagen om hot mot politiker ska granskas. Skydda demokratin.