EU

Kahoot! EU-quiz. Upplands-Bro kommun. Pejl - Sverige. Flykting- och invandringsfrågan ökar mest och matkvaliten är ny på topplistan. Här visar vi de tio ämnen som fått högst andel “Mycket stor betydelse” i Valu 2014. Du kan sedan se hur vikten av dessa ämnen har förändrats i EU-valen 1999, 2004 och 2009. Observera att i de tidigare valen så redovisas alltså inte de tio ämnen som hamnade högst. I några fall har ämnet inte funnits med i tidigare undersökningar. Deltagarna i enkäterna har möjlighet att svara på frågan "Vilken betydelse har följande frågor för Ditt val av parti idag i Europaparlamentsvalet? " Under frågan finns ett antal frågor/ämnen där de tillfrågade får ange vilken betydelse ämnet hade för valet av parti.

Ämnena har varierat över åren, likaså antalet. 1999 var det endast 14 ämnen, medan deltagarna i vallokalsundersökningen 2014 tar ställning till 20 olika frågor. Valu är Sveriges Televisons vallokalsundersökning som har gjorts för alla nationella val i Sverige sedan 1991. Peter Wolodarski: Håll extremisterna stången i dag. EU-systemet har sina uppenbara brister. Men att inte rösta är att ge bort sin röst till någon annan. Folkomröstningen om EU ligger 20 år tillbaka i tiden, men ibland kan man undra om Sverige någonsin kommer att lämna den bakom sig. När socialdemokraten Marita Ulvskog i veckan väste ”jävla skithög” åt moderaten Gunnar Hökmark, påmindes jag om att Ulvskog också var med i slutdebatten 1994 – fast på nej-sidan.

Morgonen efter folkomröstningen diskuterade Per Gahrton, en annan företrädare för nej-kampanjen, med ja-sidans Carl Bildt i radions morgonsändning. ”Håll truten”, utropade Gahrton till Bildt. Strax innan hade Bildt konstaterat att ”nu är det nog dags att du går och lägger dig och tar det lite lugnt”. Bitterheten hängde i luften. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har i flera decennier mätt svenskarnas åsikter om EU. 1994 hade valutgången lika gärna kunnat bli ett nej – åren före och efter folkomröstningen var EU-motståndet starkt. Det finns många goda skäl att rösta. Chock efter högerextrema partiers framgång. De högerextrema partiernas framgång i EU-valet innebär att öppet rasistiska ledamöter nu tar plats i EU-parlamentet. I Frankrike är man i chock efter att Nationella Fronten blev landets största parti. – Det är en chock, en jordbävning som manar alla ansvariga politiker att agera, sade premiärminister Manuel Valls, vars regerande socialistparti bara fick drygt 14 procents stöd.

Marine Le Pens Nationella fronten siffror ligger på nästan 25 procent när nästan alla röster är räknade, enligt inrikesdepartementet. Om siffran står sig får Nationella fronten 24 platser av Frankrikes 74 av totalt 751 platser i Europaparlamentet. Även i Danmark hade EU-skeptikerna fest då Dansk folkeparti (DF) blev största parti. UKIP-ledaren Nigel Farage talade om det mest anmärkningsvärda valresultatet i Storbritannien på 100 år. . – Det är beklagligt att partier som Le Pens Nationella fronten har vind i seglen. I Sverige fick Sverigedemokraterna två mandat med sina 9,7 procent av rösterna. Chockat Sverige gick till val om euron. Svenskarnas nej till euron i folkomröstningen den 14 september 2003 var tydligt. Nästan 56 procent röstade nej – 42 procent ja. Utgången var väntad. ”Fortsatt trögt för ja-sidan”, meddelade exempelvis Dagens Nyheter tio dagar före omröstningen. Några dagar senare publicerades en mätning som visade på elva procentenheters försprång för euromotståndarna.

DN:s politiske kommentator Henrik Brors drog slutsatsen att många av de väljare som sade nej ville signalera ett missnöje med överheten. ”Det har formats ett nytt parti inför den här folkomröstningen – ett oorganiserat antietablissemangsparti utan ledning och ideologi som endast hålls samman av väljarnas misstro mot politikerlöften”, skrev han. Knappt hade trycksvärtan i den analysen torkat innan Sverige drabbades av en förlamande sorg.

I ett chockat land framstod inte längre EMU som det centrala. Partiledarna samlades och enades om att folkomröstningen skulle hållas som planerat trots mordet – dock ställdes alla kampanjaktiviteter in. Jens Littorin: I Norge är EU-motståndet ännu starkt. Kommentar. Norge står utanför EU och grannlandets motstånd till unionen förblir starkt. Drygt 70 procent av norrmännen säger nej enligt en färsk opinionsundersökning. Norge står utanför EU och grannlandets motstånd till unionen förblir starkt. Drygt 70 procent av norrmännen säger nej enligt en färsk opinionsundersökning. När den norska Nobelkommitténs ordförande, Thorbjørn Jagland, ställde sig bakom mikrofonen och förkunnade att 2012 års Fredspris hade gått till EU gick det ett sus genom församlingen i Nobelhögkvarteret vid Slottsparken.

EU-motståndet förblir massivt i Norge. Det är ett tecken på att den nya konservativa regeringen, som kom till makten i höstas, och dess EU-politik inte gjort norrmännen mer EU-vänliga. – Regeringen har ju varslat om en ny kurs, med en egen EU-minister, men det norska folket är grundläggande skeptiskt till EU-projektet, kommenterade Heming Olaussen, ledaren för organisationen Nej till EU. Frankrikes utrikesminister överraskade omvärlden. Ingen journalist hade i förväg fått veta att Frankrikes utrikes­minister Robert Schuman skulle kalla till presskonferens på eftermiddagen den 9 maj 1950. Därför var det många, bland dem Dagens Nyheters erfarne korrespondent Victor Vinde, som inte hann i tid till utrikesdepartementets pampiga Salle d’Horloge vid Quai d’Orsay i Paris.

Utrikesminister Schumans brådska hade en förklaring. EU:s före­gångare, Kol- och stålunionen mellan Frankrike och Västtyskland som Robert Schuman presenterade under den historiska presskonferensen, hade förberetts i rasande tempo och i allra största hemlighet. Schuman hade lovat USA att Frankrike skulle förklara hur en tätare relation med Västtyskland skulle kunna utformas. Den franska regeringen behandlade frågan vid lunchtid den 9 maj, men det var inte förrän under sittande sammanträde som Schuman fick besked om att Västtysklands kansler Konrad Adenauer sade ja och ville vara med. Vinde, Järborg och Viklund rapporterade i realtid om det som blev historia.

Jens Littorin: I Norge är EU-motståndet ännu starkt. Jublande vinnare och besvikna förlorare dagen efter EU-valet. Den 13 november 1994 röstade 52,2 procent av väljarna i Sverige ja och 46,9 procent röstade nej. Därmed fanns det ett svar på frågan om Sverige skulle gå med i Europeiska unionen. En stor bild på DN:s förstasida visade jublande anhängare som firade resultatet. Vi journalister som bevakade ja-sidans valvaka glömmer nog aldrig den scen som utspelades när utgången av folkomröstningen var klar.

Ganska berusade och euforiskt glada unga moderater svepte in sig i en stor EU-flagga, vaggade tillsammans fram och tillbaka och sjöng ”Det finns bara en Ingvar Carlsson”. Deras analys var helt riktig. Utan dåvarande statsminister Ingvar Carlssons omsvängning i EU-frågan hade Sverige sannolikt inte blivit EU-medlem, i alla fall inte just då. Under nästan fyrtio år hade Social­demokraterna sagt bestämt nej till det samarbete som började med Kol- och stålunionen 1951 och sedan utvecklades till EEG 1957, längre fram till EG och slutligen till EU. Sedan gick det fort. Fröet till EU. Europas sista sommar. Många menar i dag att läget i Europa inför årets EU-val liknar det som rådde före första världskrigets utbrott 1914.

Men hur mycket av Europas framtid finns i det förflutna? I artikelserien ”Sagan om Europa” åter­besöker författaren Katrine Kielos tre klassiska städer från första världskriget – platser från förr som behåller sin betydelse för framtiden. Gulaschsoppan på Café Landtmann innehåller för mycket salt. Kaffet serveras med det obligatoriska glaset vatten. Tidningarna läses på pinne. Man dricker aperol spritz och äter apfelstrudel. Dock inte samtidigt. För hundra år sedan var det stora och bullriga Cafe Landtmann Sigmund Freuds favoritkafé. Kafékultur var religion, inte turistverksamhet, dessa år, innan 1914 när det stora europeiska inbördeskriget tog paus. Huvudstaden vid Donau blomstrade, eleganta par spatserade i Pratern och själva livet tycktes gå i valstakt. Gustav Klimt målade ”Kyssen”. De bodde alla i Wien och frekventerade Café Central på Herrengasse.

The Nobel Peace Prize 2012 to the European Union (EU) - Press Release. Prize category: In the inter-war years, the Norwegian Nobel Committee made several awards to persons who were seeking reconciliation between Germany and France. Since 1945, that reconciliation has become a reality. The dreadful suffering in World War II demonstrated the need for a new Europe. Over a seventy-year period, Germany and France had fought three wars. Today war between Germany and France is unthinkable. In the 1980s, Greece, Spain and Portugal joined the EU. The admission of Croatia as a member next year, the opening of membership negotiations with Montenegro, and the granting of candidate status to Serbia all strengthen the process of reconciliation in the Balkans.

The EU is currently undergoing grave economic difficulties and considerable social unrest. The work of the EU represents "fraternity between nations", and amounts to a form of the "peace congresses" to which Alfred Nobel refers as criteria for the Peace Prize in his 1895 will. Fredspriset till EU ett hån mot omvärlden | Fria.Nu. Att utse EU till mottagare av Nobels fredspris är lika befängd som att ge det till USA eller till Nato, skriver Gösta Torstensson, aktiv i Folkrörelsen Nej till EU.

Den norska Nobelkommittén har beslutat att dela ut årets fredspris till den Europeiska unionen. Det meddelade kommitténs ordförande Torbjörn Jagland fredagen den 12 oktober. "EU får priset för att i sex decennier har verkar för fred och återförsoning. I dag är krig mellan Frankrike och Tyskland otänkbart", sade Jagland i Oslo. Beslutsmotiveringen att utse EU till mottagare av Nobels fredspris är lika befängd som att ge det till USA eller till Nato. 150 år efter det amerikanska inbördeskriget är det otänkbart med ett inbördeskrig mellan USA:s sydstater och nordstater. Och drygt 60 år efter krigsalliansen Natos skapande är det otänkbart med ett krig mellan dess medlemsstater.

Med Lissabonfördraget görs det också klart att EU ska kunna agera militärt runt om i världen. Fredspriset går till EU | Nyheter. Nobels fredspris går i år till Europeiska unionen. – De får det för sitt arbete för fred och demokratiska rättigheter i Europa, säger Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland. Spänningen har varit stor inför beskedet om Nobels fredspris. Redan en timme innan priset tillkännagavs på det norska Nobelinstitutet i Oslo klockan 11.00 kom det uppgifter till NRK om att Europeiska unionen mottar fredspriset 2012. EU ska ha varit en av favoriterna i år efter att ha nominerats och diskuterats flera gånger tidigare.

Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland pratade under presskonferens om problemen i Europa men la vikt på EU:s fredsprocess. EU-projektet har "bidragit till fred och försoning i Europa", menade han. . – Europa kämpar i dag med grava ekonomiska problem, men det är inte vad kommittén ser som det viktigaste, säger Jagland. – I dag är krig mellan Tyskland och Frankrike otänkbart. Uppmuntran Konsolidera demokratin Spekulationerna innan om vem som skulle få priset pekade åt flera olika håll.