Anpassningar i lärmiljön - Flerspråkighet. LegiLexi. Elever med svenska som andraspråk Denna artikel handlar om elever med ett annat modersmål än svenska.
Vi använder begreppet elever med svenska som andraspråk (SVA-elever) om dessa elever som inte alls, eller i begränsad omfattning, talar svenska i hemmet. Artikelns fokus handlar om vilka utmaningar dessa elever kan stöta på i samband med läsinlärning och på hur man kan underlätta för dem i den ordinarie klassrumsundervisningen. Resultaten från de internationella läsförståelseundersökningarna PIRLS 2011 och PISA 2012 och PISA 2015 visar även tydligt att elever med svenska som andraspråk har stora svårigheter att förstå både skönlitterära texter och faktatexter.[1] SVA-elever har andra förutsättningar för läsinlärning Är det samma sak att lära sig läsa på svenska för en elev med svenska som andraspråk, som för en elev med svenska som modersmål?
En elev som ska börja årskurs ett och har svenska som modersmål har många grundläggande färdigheter med sig till skolan, såsom: Språkens prosodi. Samordnare för nyanlända elevers lärande - ett systematiskt kvalitetsarbete. Från vardagsspråk till ämnesspråk. The Resilience of Students with an Immigrant Background - Factors that Shape Well-being - en. Migration flows are profoundly changing the composition of classrooms.
Results from the OECD Programme for International Student Assessment (PISA) reveal that in 2015, almost one in four 15-year-old students in OECD countries reported that they were either foreign-born or had at least one foreign-born parent. Between 2003 and 2015, the share of students who had either migrated or who had a parent who had migrated across international borders grew by six percentage points, on average across OECD countries.The Resilience of Students with an Immigrant Background: Factors that Shape Well-being reveals some of the difficulties students with an immigrant background encounter and where they receive the support they need.
The report provides an in-depth analysis of the risk and protective factors that can undermine or promote the resilience of immigrant students. Individuell studieplan för nyanlända elever. I augusti 2018 blev det obligatoriskt att upprätta individuella studieplaner (ISP) för alla nyanlända elever som tas emot och placeras på högstadiet.
Syftet är att ta fram en långsiktig planering för hur den nyanlända eleven ska uppnå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, utifrån elevens egna planer och framtidsdrömmar. I studieplanen ryms möjligheter till stödåtgärder, extra anpassningar och extra stöd i form av till exempel förberedelseklass, prioriterad timplan, studiehandledning och anpassad studiegång. ISP:n ska upprättas inom två månader från att eleven tagits emot på skolan. Den bör skrivas i samråd mellan undervisande lärare, mentor, studie- och yrkesvägledare, eventuellt EHT samt elev och vårdnadshavare och ska revideras kontinuerligt. Den inledande kartläggningen utifrån Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial spelar en viktig roll i upprättandet och bör även kompletteras med bedömning av elevens ämneskunskaper.
Anpassad eller prioriterad timplan? Hur ska man organisera undervisning i förberedelseklass? När det gäller ämnet svenska som andraspråk samt organisation och genomförande av undervisning för nyanlända elever får jag ofta många frågor.
De flesta frågor finns besvarade på NCs webbplats under Vanliga frågor men ibland kräver frågorna att jag tycker till och ger min åsikt. De svaren väljer jag att publicera här på min blogg och jag kommer nu i ett antal inlägg svara på några frågor som jag ofta får ställda till mig. Hur tycker du att den bästa undervisningen i förberedelseklass ser ut? Detta är en väldigt stor fråga som inte alls är lätt att svara på. Jag har tidigare skrivit många inlägg om hur man kan undervisa nyanlända elever och jag har även beskrivit detta i min uppsats om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända. Hur tycker du att man organiserar undervisning för nyanlända elever på bästa sätt? Kartläggning av kunskaper Organisera utifrån kartläggningen Så. Flexibilitet Flexibilitet ett nyckelbegrepp. Förhållningssätt Förhållningssätt är ett annat nyckelbegrepp.
Så motverkar danska kommunen segregationen i skolorna. Svenska skolor brottas med ökande segregation, något som SVT Nyheter rapporterat om i veckan.
Även Danmark har haft problem med skolsegregation. Holstebro på Jylland har 36 000 invånare. I utkanten av centrum finns bostadsområdet Trekanten där många av stadens invandrare bor. I den närliggande Sct Jørgens-skolan fanns plötsligt klasser där 80 procent av eleverna inte hade danska som modersmål. Danska föräldrar började dessutom flytta sina barn till andra skolor, där det talades mer danska. Kommunens politiker beslutade då enhälligt att vidta åtgärder för att göra något åt segregationen i skolan. – Det var för många, så därför beslutade vi att fördela barnen på andra skolor i Holstebro, säger Torben Gudiksen, ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Skolor stängdes Politikerna beslutade också att stänga två av fem kommunala grundskolor i Holstebro, bland annat Sct Jørgens-skolan. I stället för att eleverna ska söka sig till den som ligger närmast, får de nu söka till någon av de tre skolorna.