Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen. Trots att Anna Eva Hallins egna spännande forskningsprojekt inte handlar om läsinlärning är det just läsinlärning som vi vill att hon ska berätta om.
Närmare bestämt om det starka vetenskapliga stödet för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever. – Det är så intressant, läsinlärning är det ämne som jag oftast blir intervjuad om och man kan ju fråga sig varför just jag ska hålla på och uttala mig om det? Men, jag forskar ju om språk-, läs- och skrivsvårigheter vilket är relaterat och jag brinner för frågan. Att lära barn att ljuda är det mest effektiva sättet att knäcka läskoden. Genom ljudning går det snabbare, du blir en bättre läsare och framförallt löper de barn som är i farozonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter inte samma risk att hamna där. Trots det starka vetenskapliga stödet är inte ljudning alltid den gängse metoden för barns läsinlärning utan även andra metoder används. Anna Eva forskar om språk-svårigheter. Advent Calendar - AdventMyFriend. Psykologen om att läsa: “Som att träna på empati-gymmet”
I Vetenskapens världs program: Sanningen bakom våldet, lyfts teorier fram om att både våld och mordfrekvens har minskat de senaste seklerna.
Forskare kopplar bland annat utvecklingen till ökad läskunnighet och att romanerna tog plats i litteraturen. – I dem fick läsaren möjlighet att blicka in i rollfigurernas inre. Man såg inte bara vad de gör, utan vad de kände och tänkte när de gjorde det, säger Lynn Hunt, professor i modern europeisk historia, i Vetenskapens värld. Bibliotekskort – ett gymkort för empatin? Psykologen Jamil Zaki berättar om psykologiska tester som visar att skönlitteratur kan stärka empatin. – Vi kanske tror att romanläsande är nåt mycket individuellt och självupptaget, men det är djupare än så. Vill du veta mer om hur litteratur kan påverka inlevelseförmågan? PULF 2016: Erlend Loe - Read a fucking book. Kulor i hjärtat. Gå i huvudpersonens skor. Vi avslutade arbetet med Tigern med en lite längre skrivuppgift.
Du kan läsa mer om vårt arbete med boken här och här. Efter vi läst klart boken diskuterade vi en del om på vilket sätt huvudpersonen Rob hade förändrats under berättelsens gång. När vi lär känna Rob i början av boken befinner han sig i en tung period i livet. Hans mamma har dött och pappan har svårt att hantera hennes bortgång. Han lägger locket på och tar sonen och flyttar. Samma morgon innan han åkte bussen till skolan, hade han fått syn på tigern och den dagen stannar bussen där den aldrig stannar och Sixtine går på bussen.
I boken Att gå i huvudpersonens skor (Calkins, Tolan 2015) får vi följa några lärare när de arbetar med Tigern. Vi resonerade om vad som skulle hända om Rob träffade bröderna efter det han varit med om. Vi diskuterade också Kate Di Camillos användande av liknelser och jag skrev ner några exempel från boken som vi läste tillsammans: Fågeln var så liten att jag kunde hålla den i handflatan. – Rob! Hjärnforskare: Därför minns vi böcker från tonårstiden bäst. Vilka digitala verktyg kan användas i litteracitetsundervisningen? I "Digitala verktyg för litteracitetsundervisning" kan du få konkreta tips på appar, program och andra digitala resurser som lämpar sig för grundläggande läs- och skrivundervisning inom sfi, svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt språkintroduktion.
Digitala verktyg för litteracitetsundervisning (1587 Kb) innehåller en lista över digitala och webbaserade verktyg som lämpar sig för grundläggande alfabetisering och läs- och skrivundervisning. Den riktar sig till lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) respektive i svenska som andraspråk på grundläggande nivå men passar även för lärare som undervisar inom språkintroduktionsprogrammet. Du får konkreta exempel på digitala verktyg som kan användas för att skapa bloggar i undervisningen, dela och lagra av digitalt innehåll, skapa interaktiva övningar för formativ bedömning, skriva med talsyntes med mycket mer.
Digitala verktyg för litteracitetsundervisning (1587 Kb) www.skolverket.se/alfabetisering. Att vara explicit… Forskning har visat att den svenska undervisningen i hög grad har varit, och fortsatt på många ställen är, implicit.
En implicit undervisning färgas av en undervisningssituation där läraren kontrollerar vad eleven har förstått, av exempelvis en text, genom kontrollfrågor. En explicit undervisning lägger istället fokus på vad eleven skall göra för att lyckas. (Liberg, 2010) Faran då läslarmet ljuder över Sverige är att skolorna lägger mer tid av skoldagen på läsning, men inte nödvändigtvis använder tiden till att hjälpa eleverna till att bli bättre läsare. Något Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, också påtalar (2009).
Jaha. Syfte och sammanhang Läraren tydliggör syftet med det man undervisar om. Arbetsgång och lektionsstruktur Enligt Andreassen(2008) och Bråten(2008) kräver en explicit undervisning att strukturen av lektionen är tydlig för såväl elever som lärare, att det finns en väl genomtänkt arbetsgång och innehåll. 1. 2. 3. Läshastighet. Det händer med hjärnan när man läser. DN har talat med två hjärnforskare som har ägnat en stor del av sin forskning åt att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi läser Martin Ingvar som är läkare och professor i neurofysiologi, och Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap och specialiserad på barns utveckling och träning av hjärnan.
Martin Ingvar säger att den viktigaste förklaringen till att resultaten i den svenska skolan fortsätter att dala är att lästräningen är för dålig. Framför allt brister den när hjärnan är som mest formbar någon gång mellan sex och tio års ålder.