R2L Planering – Sissels Blogg. Ny i svenska skolan: Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på? Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft.
Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).
LegiLexi. Elever med svenska som andraspråk Denna artikel handlar om elever med ett annat modersmål än svenska.
Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor. Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4.
Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan. Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre. Den stora skillnaden som jag har sett när eleverna arbetar med skrivande är att skickliga elever tänker först igenom vad de vill skriva, de lägger in tillräckligt med information så att läsaren kan förstå vad han eller hon läser och de är medvetna om skillnaderna mellan tal och skrift. Pauline Gibbons uttrycker det så här: Explicit undervisning handlar om att ge eleverna förmågan att kunna använda sina kunskaper i verkliga livet.
Hållet och det språkliga. Att diskutera: Ny i svenska skolan. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet. Att arbeta med begrepp. Att arbeta med begrepp är en viktig del i undervisningen.
Ett exempel är när man har ett arbetsområde i ex No. Texterna som man arbetar med och går igenom är oftast långa och mycket fakta med svåra begrepp. Det är ofta som eleverna inte förstår ett kapitel på grund av att de inte har hört eller pratat om orden innan. När vi startar upp ett nytt område så brukar vi oftast gå igenom olika begrepp som eleverna kommer att stötta på i texten som vi ska prata om den dagen. Att låta eleverna först läsa texten och markera eller skriva ner de ord som de inte förstår, är en annan jättebra utgångspunkt för en diskussion. När vi arbetade med ämnesområdet om hur djur och växter anpassar sig till naturen, så fick eleverna arbeta med olika begrepp som jag hade förberett innan. Vi använder oss mycket utav Quizlet i många olika ämnen, det är ett toppenverktyg för att lära in begrepp.
Läs- och språksatsningen. Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda.
Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart. När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Vad, var, när, vem, hur och varför?
Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Undervisa Nyanlända: Att stärka elevernas identitet i undervisningen. Frågelådan. Från vardagssnack till skolspråk: Att sakna ord. Språket i ämnet: Lässtrategier och förstaspråk. Aktuellt. Lära genom misstag och missuppfattningar - Nicklas Mörk. I åk 8 arbetade jag för någon vecka sedan med området potenser.
I ett blogginlägg av Andrew Stadel från 2013 stötte jag på en intressant lektionsidé som jag bestämde mig att använda mig av. Själva idén är egentligen inte avancerad alls och kanske inte heller kan betraktas som något revolutionerande men min upplevelse är att begrepp/innehåll hamnade i fokus, att alla elever i klassen kunde ta sig an uppgiften på olika sätt och att elevernas olika missuppfattningar kunde lyftas upp till ytan och utredas gemensamt. Själva uppgiften jag gav till eleverna var följande: Uppgiften är som synes indelad i tre delar där eleverna först skulle upptäcka felet, sedan rätta felet och till sist motivera sin egen lösning.
Ny i svenska skolan: Strukturerad läsundervisning för självständiga läsare. Hur stärker man elevernas vilja och driv att utvecklas till aktiva självständiga läsare?
Det är en fråga som Gravity Goldberg försöker besvara i sin bok Att utveckla självständiga läsare - Dynamiskt mindset och undervisningsstrategier genom att ge konkreta exempel på hur vi lärare kan stötta eleverna utifrån att vi intar fyra olika roller i undervisningen, att vara utforskare, spegel, förebild och mentor. Jag har läst Gravity Goldbergs bok och ska i detta inlägg dela med mig av några tankar som boken väckte. Det är inte en regelrätt recension utan mera spridda reflektioner som förhoppningsvis kan leda till att någon blir tillräckligt nyfiken för att diskutera detta mer med mig vid tillfälle. Den flerstämmiga undervisningsmiljön.
Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här).
I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet.I en flerstämmig undervisningsmiljö ska grunden vara elevernas egna språkliga produktion i tal och skrift; det ska vara en miljö där elevernas tankar och uppfattningar bildar utgångspunkt för undervisningen.
Interaktion med andra är ett sätt att visa vad man kan men det får inte stanna vid det utan det är viktigt att interaktionen även blir en källa till nytt lärande. Språkforskaren som vände trenden. För ett antal år sedan hotades Centrumskolan i Växjö av nedläggning.
Men en satsning på flerspråkig kunskapsutveckling i nära samverkan med forskare vände trenden. Gudrun Svensson är universitetslektor på Linnéuniversitetet. 2012 startade hon och ett antal andra forskare ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum. Syftet var att undersöka hur lärare i årskurserna F–6 arbetar med elevers språkutveckling. Centrumskolan, som på den tiden hette Bokelundskolan, var en av de skolor som kontaktades. Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars… Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända.
Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Mitt språkutvecklande SO-klassrum: Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang. Jag använder ofta analysmodeller som eleverna kan fylla i på papper eller digitalt. Detta kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Analysmodellen kan användas på många olika sätt (se mitt tidigare inlägg om ordmoln). Syftet med analysmodellen är att eleverna får möjlighet att sortera information, vilket sedan ger dem en möjlighet att få en bra överblick även om det kan vara ganska komplexa fenomen eller frågor.
När eleven sedan ska skriva ett resonemang fungerar analysmodellen som stöd och ger eleven en tydlig struktur och en röd tråd i texten. Eleverna bygger dessutom upp ett skolspråk genom att de behöver använda viktiga sambandsord för att få ihop sin text. Analysmodellerna kan utvecklas i det oändliga och det finns en tydlig progression. Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister. Under 2015 kom 40 000 nya elever mellan 13 och 18 år till Sverige. Nu visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap på bristerna i den svenska undervisningen av nyanlända. Många av de nya eleverna upplever att det är svårt att bli inkluderade, att de står och stampar eller i värsta fall riskerar att gå baklänges på vägen från grundskola till gymnasiets språkintroduktion. – De känner att gapet ökar mellan drömmar och verklighet.
Dels kan självbilden få sig en törn och man tappar motivation, och dels uppstår frustration och osäkerhet. Man tar inte vara på den potential som eleverna har, säger Jenny Nilsson Folke, forskaren bakom avhandlingen ”Lives transitions: Experiences of learning and inclusion among newly arrived students” . – Det är svårt att komma in på nationella program, och elever som gått i ordinarie klass på grundskolan hamnar ändå på språkintroduktion. Undervisa Nyanlända: Språkstöd under, före och efter lektionstid. När Skolinspektionen granskar arbetet med de nyanlända eleverna på en skola tittar de särskilt på övergången mellan FBK och ordinarie undervisning. Därför har vi på Häggvallskolan, förutom studiehandledning och modersmålsundervisning, även något vi kallar språkstöd under lektionstid. Detta kompletteras med en uppföljande lektion språkstöd i samma ämne efter/före lektionen.