Religion och samhället. Religionssociologin handlar om hur religionen påverkar samhället och hur samhället påverkar religionen. Religionens påverkan på samhället Religion har stor betydelse i många länder och påverkar lagar, högtider, och hur människor lever. Man brukar säga att Sverige är ett kristet land, samtidigt som det är ett av världens mest sekulariserade länder. Det betyder att människor inte tror på Gud. Frågan är vilken roll kristendomen eller religionen har i Sverige. Det heligaste för judar, muslimer och kristna. På en mycket liten yta i Jerusalems gamla stad finns de heligaste av platser.
För judar, muslimer och kristna. Jesus gav sitt liv här. Pedagogiska Magasinet. Judendom, kristendom och islam är vad man skulle kunna kalla syskonreligioner.
Kristendomen är den största av de tre med mellan 1,7 och två miljarder bekännare i världen. Muslimerna är drygt en miljard och judarna cirka 18 miljoner. Abrahamitiska religionerna - Jonas Ekervärn. Den heliga Birgitta får sällskap av Elisabeth. Den 4 juni 1944 var befrielsens dag i Rom, då den tyska ockupationen tog slut.
Piero Piperno som då var 15 år minns det som den lyckligaste dagen i sitt liv. Han gick ut ur klostret. Zinc - Journal. Decolonising the mind: The misunderstanding of traditional African beliefs. In Search of Nirvana. Muhammeds liv - del 1. Skrämmande bilder över den sönderbombade spökstaden. FN: ”Syrien utrotar sin egen befolkning” Bashar al-Assads regering utrotar sin egen befolkning.
Det är slutsatsen i en FN-rapport som offentliggjordes på måndagen. Rapporten bygger på intervjuer med 621 överlevare och ögonvittnen. Enligt FN:s utredningskommission dör al-Assad-regimens fångar i en massiv omfattning, tiotusentals har fängslats, tusentals har ”försvunnit”, skriver The Guardian. I rapporten slår FN-kommissionen fast att ”morden och dödsfallen som beskrivs i rapporten har inträffat med hög frekvens, under en lång tid och på många olika platser med betydande stöd från staten.
Till H&M och Åhléns: Varför gör ni reklam för könsapartheid? Slöjan är ett hett debattämne eftersom det betraktas som ett oskyldigt "klädesplagg" som man tar på sig "frivilligt".
Men plagget är inte en bikini som kan tas av och på när som helst. Vet Åhléns och H&M vad de håller på med när de gör reklam för slöjan? Skriver Maria Rashidi. "Det var hela tiden dubbla känslor" Jasmine skriver om sitt liv som lesbisk muslim.
När Jasmine kom ut för sin familj blev alla glada för att hon berättade, utom pappan, som slängde ut henne. Han är rädd för att andra ska tro att han accepterar homosexuella, tror Jasmine. Jasmine, som egentligen heter något annat, bloggar om sitt dagliga liv som lesbisk muslim. Från och med nu är jag mig själv. I min omgivnings ögon är jag urtypen för den lyckade andra generationens invandrare.
Sonen till irakiska flyktingar som lyckats göra en klassresa och blivit en framgångsrik jurist som bor i bostadsrätt i Bromma. Men det är inte hela sanningen. Precis som tusentals homosexuella svenskar med invandrarbakgrund lever jag mitt liv utifrån hederskulturens regler. Förtrycket är en del av min vardag, lika naturligt som att äta frukost eller ta en dusch på morgonen. Och jag hatar det. Gina Dirawis hårda kritik mot SVT: "Diskriminerande” Här är Gina Dirawis hårda kritik mot SVT.
Programledaren reagerar nu på kanalens debattprogram där kvinnor i slöjor i reklamfilmer diskuterades. "Jag tycker att den frågan är ignorant och diskriminerande", skriver Gina Dirawi på sitt Instagramkonto. För första gången: Kvinnor i slöja med i modekampanjer. Gina Diraw kan inte försvara slöjan och samtidigt kalla sig för feminist. Slöjans roll i islam är att täcka kvinnan för mannens skull.
När Gina Dirawi väljer att försvara den kan hon därför inte samtidigt kalla sig för feminist, skriver Elaf Ali, journaliststudent. Slöjdebatten är åter i full gång. Slöjan är en feministisk symbol. Det är lika bisarrt att påstå att en bikini eller ett par klackskor är förtryckande plagg som att påstå att en slöja är det.
För slöjan är en feministisk symbol, skriver medlemmar ur Facebookgruppen "Muslimska feminister". Vad vi trodde, eller snarare hoppades på, skulle bli en debatt om representation har i stället blivit en debatt om rasistiska och islamofobiska föreställningar kring slöjan. Debatten har mynnat ut i att slöjan används som ett förtryckande verktyg med paralleller dragna till IS i Mellanöstern och patrullerande islamister i Sveriges förorter. Elaf Ali skriver att om man inte erkänner slöjan som ett förtryckande verktyg så är man inte en feminist.
Vi menar snarare att om man inte har förmågan att kontextualisera slöjans användning och se hur den också kan användas som ett feministiskt verktyg, så är man ingen förespråkare av feminism. Nej, slöjan är inte ett verktyg för förtryck. Befria slöjan från onda associationer – så att alla som vill kan bära den. Den trygghet som muslimska kvinnor finner i slöjan bör försvaras av alla dem som tror på egentlig frihet, skriver imamen Kashif Virk. På senare tid har slöjan blivit ett hett debattämne. Detta efter reklamkampanjer från H&M och Åhléns, där hijabbärande kvinnor porträtterats. Denna debatt håller dock på att gå över styr. Så exploderade Islamiska staten i Europas ansikte. I juni förra året invaderade Islamiska staten Mosul, Iraks näst största stad. Under det dryga år som gått sedan dess har IS varit nyhetsstoff så gott som varje dag. Det har handlat om avrättade journalister i orange fångdräkter, om tortyr och sexslaveri, om återvändande IS-krigare, om flyktingar som lämnar sina hem i panik undan terrorn, om brända kyrkor.
Nytänkare leder sharia mot samtiden. Det är rädslan och oviljan att bjuda ett resolut motstånd mot radikal islam som möjliggjort islamismens framfart i Frankrike. Den slutsatsen dras såväl i en ny rapport om läget i förortsskolorna som i aktuella böcker av flera olika muslimska intellektuella. De gångna årens terrordåd har fått många i Frankrike att skriva om jihadismen och sambandet mellan islam och islamism. Åtskilliga av dessa böcker är verk av muslimer. Abdennour Bidars ”Lettre ouverte au monde musulman” (Brev till den muslimska världen), Malek Chebels ”Manifeste pour un islam des Lumières” (Manifest för en upplyst islam), Abdelwahab Meddebs ”La maladie de l’Islam” (Islams sjuka), Mohammed Arkouns ”Le réformisme musulman: Une histoire critique” (Den muslimska reformismen: En kritisk historia), Élisabeth Schemlas ”Islam, l’épreuve française” (Islam, Frankrike inför prövningen) är några av dem.
Finns det någon Gud Finns det någon Gud Del 2 av 3. Unga söker svaren i populärkulturen. Vad händer när man dör? Vad är meningen med livet? Tidigare besvarades livsfrågor som dessa av de vanliga religionerna. I dag är kyrkans ställning försvagad, men frågorna finns kvar. Indiens unga väljer sin egen partner. Losing my religion for equality. Lika och unika Religionskunskap 1 och 2 - Elevpaket (Bok + digital produkt) (33193-01) Nyfiken på döden: Livet efter.