World War One. Första världskriget raserade gemenskapen mellan kvinnorna. Därför har forskarna fel om krigsutbrottet 1914. Vi har fått lära oss att första världskriget vållades av rivaliteten mellan Europas kapprustande stormakter.
I hundra år har denna ”sanning” mekaniskt kolporterats ut. Men stormakternas trätor och allianser kan på sin höjd förklara hur kriget spred sig, inte dess uppkomst. Första världskriget. Sex krigsskildringar du inte får missa. Litteratur från skyttegravarna.
Jan Eklund tipsar om fackböcker. 1. Jan Olof Olsson"1914"Bonniers, 1964. Jolos stora krönika om året som förändrade världen för alltid kom till 50-årminnet av krigsutbrottet. Historikerstrid om kriget. Publicerad 2014-02-03 15:34 Det blåser upp till storm i Storbritannien om hur man bör se på första världskriget.
Och om hur många ceremonier och minnesprogram det gamla imperiet egentligen tål. Räcker det inte nu? Jan Eklund: Ingen trodde att det skulle bli krig. Till det kusliga – och fascinerande – med första världskriget hör med vilken entusiasm de unga soldaterna marscherade till fronten.
Kriget var fortfarande insvept i ett romantiskt skimmer. I den berömda inledningen till "I stålstormen" beskriver Ernst Jünger tyskarnas ankomst till franska Champagne: "Uppvuxna i en tidsålder präglad av trygghet kände vi alla en längtan efter det ovanliga, efter den stora faran. Kriget hade fyllt oss som i ett rus. I ett regn av blommor hade vi dragit ut, i en drucken stämning av rosor och blod ...
Jüngers böcker hamnade inte på nazisternas bokbål; det gjorde däremot Stefan Zweigs. Europas sista sommar. Många menar i dag att läget i Europa inför årets EU-val liknar det som rådde före första världskrigets utbrott 1914.
Men hur mycket av Europas framtid finns i det förflutna? I artikelserien ”Sagan om Europa” återbesöker författaren Katrine Kielos tre klassiska städer från första världskriget – platser från förr som behåller sin betydelse för framtiden. Gulaschsoppan på Café Landtmann innehåller för mycket salt. Kaffet serveras med det obligatoriska glaset vatten. Tidningarna läses på pinne. Europas hundra år av ensamhet. Mordet sommaren 1914 utlöste första världskriget.
Men varje förklaring av kriget präglas av sin tid. Nu balkaniseras kontinenten på nytt, skriver Katrine Kielos i andra delen av resan genom Europas förflutna och framtid. Femtio år efter skotten i Sarajevo åkte DN-journalisten Jan Olof Olsson, Jolo, till vad som då var huvudstad i den jugoslaviska delrepubliken Bosnien. Det var 1964. I matsalen på Hotel Europa ser han en kvinna äta två wienerschnitzlar. Jolo återvänder till sitt rum. Hela världen begravdes i Europa. På nordfranska åkrar skadades och stupade över en miljon soldater under 1916.
Skotten som ändrade allt. ○ I juni för hundra år sedan föll skotten i Sarajevo som skulle utlösa första världskriget.
När vapnen tystnade fyra år senare hade kriget skördat nio miljoner soldaters liv. ○ Kartor ritades om och nya länder uppstod. Stormning rakt mot kulsprutan. • Första världskriget 1914–1918 satte djupa avtryck i Europas historia.
I år firas 100-årsminnet av kriget och människor från hela världen söker sig till krigsskådeplatserna. • På åkrarna i norra Frankrike utspelade sig ett av världens blodigaste slag. Här i Somme dödades 19 000 unga brittiska soldater under stridernas första dag. • En svensk gymnasieklass på studieresa går tyst bland gravstenarna, studerar namn och årtal. Någon viskar: ”Kolla, han var bara 16 år”. 14 Reasons World War I Happened (And Four Things That Could Have Stopped It) For the past few years, Erik Sass has been covering the events that led to World War I exactly 100 years later.
Here's a look back at how we got here. In mid-June 1914, Europeans were preparing for a beautiful summer. In the mansions of the mighty, servants covered the furniture and packed heaps of luggage for a season at country retreats, while ordinary folks looked forward to holidays at the seaside, hiking in the mountains, and long afternoons at beer gardens or bistros. Behind the scenes, however, on June 16, 1914, German Chancellor Bethmann-Hollweg wrote to the German ambassador to Britain, Prince Lichnowsky, warning “any insignificant conflict of interests between Russia and Austria-Hungary may set the torch of war alight.”
Within a matter of weeks his prediction came true. Well, the final answer to that depends on questions like whether free will exists. Panamakanal och Sarajevoskott - Vetenskapsradion Historia. Skotten som ändrade allt. Siste kejsarens barnbarn sitter i riksdagen. Första världskriget blev slutet för den kejserliga ätten Habsburg på Österrike-Ungerns tron. Men släkten är kvar i politiken. Den siste kejsarens barnbarn Walburga Habsburg Douglas sitter i Sveriges riksdag – och hon menar att EU kan lära av det gamla kejsardömet. – Jag har ett gudbarn, en tonårsflicka i släkten, som för inte så länge sedan frågade mig om vår släkt är skyldig till första världskriget, säger Walburga Habsburg Douglas.
Sveriges roll under första världskriget – ett neutralt men påverkat land. Trots att Sverige stod neutrala under första världskriget påverkades landet av kriget som skakade Europa och stora delar av världen. Krigsberedskap, ransonering av livsmedel och påverkan på både kultur och politik var några av de saker Sverige tvingades till. Pontus Rudberg är doktorand och lärare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Han berättar att det aldrig fanns någon överhängande risk för att Sverige skulle dras in i kriget, men trots det blev Sverige involverat. – Flottans fartyg lades i beredskap för att vakta neutraliteten på svenskt vatten och stora delar av den arbetsföra manliga befolkningen mobiliserades, säger Pontus Rydberg. Det fanns de som ville att Sverige skulle gå in i kriget på Centralmakternas sida men Riksdagspartierna stod eniga – neutraliteten skulle upprätthållas och försvaras om så skulle behövas.
Enligt honom påverkade krigets handelsblockader även Sverige vilket ledde till att priserna på olika varor stegrades. Tidslinje: Första världskriget. Så skrev DN dagen efter skotten i Sarajevo. Denna text publicerades i Dagens Nyheter måndagen den 29 juni 1914, dagen efter skotten i Sarajevo: Ärkehertig Frans Ferdinand och hans gemål mördas på öppen gata i Bosniens huvudstad, Sarajevo. Ärkehertigen träffas i halsen, hertiginnan i underlivet. Båda avlida inom några minuter. En slavisk gymnasist avlossar revolverskott mot hertigparet under en automobilfärd genom staden.