LIKA För Pedagoger – Nu Kör Vi! Underbart!
Tack vare över 30 skolhuvudmän och ett par företag har vi fått ihop den finansiering som behövs för att utveckla LIKA för pedagoger! Direkt efter sommarsemestern startar projektet med att utveckla ett konkret stöd till landets pedagoger. Ett stöd att sålla i bruset, få grepp om vad det allt det där digitala innebär i vardagen. Genom att göra en skattning – få en enkel analys samt en handlingsplan med aktivitetsförslag är tanken att man som pedagog ska få en bra bild av det egna ”digitala arbetet”, de egna utvecklingsområdena, men även konkreta förslag på nästa steg. Ett underlag att använda för egen del, men så klart också i dialog med kollegor, chefer o.s.v. Om LIKA pedagog på ett A4 april 2017 Mer information kommer i höst – så håll utkik här på bloggen, i vår facebookgrupp samt på skl.se/skolansdigitalisering.
Stort, stort tack till er som är med och finansierar projektet (det är för övrigt inte försent – alla bidrag tas tacksamt emot ;-). EUSurvey - Survey. The DigCompEdu framework distinguishes six different areas with a total of 23 competences.
The aim of this survey is to define competence levels for all of these 23 competences. These levels will then be used to develop a tool which allows teachers to self-assess their digital competence. To do this, we ask you to consider a series of statements. Please think of teachers in general secondary education as the main target group and tell us for each statement, which competence level it illustrates. You can also tell us if you think that a given statement is irrelevant or add statements that you believe should be included. The following competence levels are proposed: Newcomers (A1) have had very little contact with digital tools.
Explorers (A2) have started using digital tools without, however, following a comprehensive or consistent approach. Möjliga vägar och viktiga mål för skolans digitalisering – Omvärldsbloggen. Ifous har under tre år drivit FoU-programmet Digitalisering i skolan tillsammans med sju kommuner och en stadsdel.
Programmet avslutades vid årsskiftet, och igår arrangerade Ifous och SKL en heldag kring temat. Förmiddagen ägnades åt kommunernas insikter och erfarenheter. Under eftermiddagen tog man upp skolans digitalisering ur ett nationellt perspektiv. Perspektiv på programmering – Omvärldsbloggen. Undervisning i programmering är en av de tydligaste trenderna i Europas skolsystem, liksom i många andra delar av världen.
Det framgår tydligt i Europeiska Skoldatanätets rapport Computing Our Future, som publicerades i oktober 2015. Programmering har länge varit ett ämne på gymnasiet i flera länder, men nu är det vanligt att införa undervisning i programmering redan på grundskolan. Detta understryks också i policyrapporten Developing Computational Thinking in Compulsory Education, som tagits fram på uppdrag av JRC och som offentliggjordes på EU Science Hub i slutet av förra året. Ett utmärkande drag för den här trenden är att eleverna ska lära sig programmera för att utveckla sitt datalogiska tänkande (computational thinking).
En vanlig utgångspunkt är Jeannette Wings artikel Computational Thinking från 2006, där hon betonar värdet av att lära sig att tänka som en datavetare (”thinking like a computer scientist”). Dags att syna tekniken? »Digitala verktyg främjar undervisningen i engelska” utropar rubriken på Skolverkets sajt.
Det är dock något som skaver med detta, vilket vi får återkomma till. Utveckla din digitala kompetens. Nu finns ny kompetensutveckling för dig som vill förbättra din undervisning med hjälp av digitala verktyg.
Skolverket har också tagit fram material för både lärare och skolbibliotekarier kring kritisk användning av nätet. – Vi vet att det finns en stor efterfrågan inom det här området. Därför hoppas vi nu att många tar chansen att stärka sin digitala kompetens tillsammans med sina kollegor, säger Helena Carlsson, chef för enheten för allmändidaktik på Skolverket. Alla ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens Skolverkets förslag till it-strategi utgår från visionen att alla barn och elever ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens.
Förbättra den digitala kompetensen Med den här kompetensutvecklingen vill Skolverket stärka lärare och skolbibliotekariers kompetens. Kontakt: Digital kompetens, programmering och datalogiskt tänkande. 26 October, 2016 - 16:25 Finland har en ny läroplan för grundskolan som betonar mångsidig kompetens och strävar efter att verksamhetskultur och undervisning ska bli mer undersökande, skapande och digital.
På årets Makerdays gav Linda Mannila i sin keynote en inblick i vad läroplanen säger om digital kompetens och programmering samt hur man kan se på datalogiskt tänkande och programmering i skolan. Linda Mannila inledde med att berätta att Finlands läroplan för grundskolan - LP 2016 - bygger på ett kompetenshjul med sju generativa kompetenser som ska genomsyra undervisningen i alla ämnen och i alla årskurser. Dessa kompetenser är viktiga idag och kommer att fortsätta vara det under kommande år. Kompetensutveckling inom digitalisiering. Besök nya Lärportalen – tre moduler ute!
Nu finns modulerna om kritisk användning av nätet, leda och lära i tekniktäta klassrum och digitalt berättande på Lärportalen. Så ska elevernas digitala kompetens stärkas i skolan. Skolverket har nu tagit fram ett förslag för hur skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens ska tydliggöras i läroplanerna.
Detta för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. – Tanken med vårt förslag är att digital kompetens och programmering tydligare skrivs fram i kurs- och ämnesplaner och kopplas till det aktuella ämnet. Vi föreslår också ändringar i läroplanernas del 1 och 2 som rör alla ämnen och utbildningen som helhet, säger Ylva Rosing, undervisningsråd på Skolverket. Behov av kompetensutveckling Förslaget har till stor del mottagits positivt. Power Searching with Google – Inuti Sök på Google – Google.