Ny forskning visar att samsyn i skolan ger bra resultat. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska skolan gjort framsteg på flera områden.
Från att 2012 ha legat under OECD-genomsnittet ligger Sverige nu över genomsnittet i läsförståelse och på genomsnittet i matematik och naturvetenskap. Men på ett område har de svenska resultaten rasat i undersökningen. Det handlar om likvärdigheten mellan skolorna – familjebakgrund har fått större betydelse för skolresultaten jämfört med förra Pisaundersökningen. Av de sju mätta likvärdighetsfaktorerna i skolsystemet har fem blivit sämre. Ingen har förbättrats. I debatten förs ofta fram att det är elevernas bakgrund som gör att de når bättre eller sämre resultat i skolan. ISTE 2015. An Insider’s Guide to Edcamps. Edcamp, Bar camp, UNconference -- whatever you call it, it's awesome.
What is an Edcamp? It's a completely free event designed with the participant in mind. It's vendor-free, organic, and all about learning. Hjärnforskare vill att skolan tänker om. Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på.
Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: Därför rusar den tekniska utvecklingen just nu. Peter Du Rietz är intendent och IT-historiker på Tekniska museet i Stockholm.
Peter Du Rietz är IT-historiker på Tekniska museet i Stockholm. Foto: Ewa Persson Museet har under en tid samlat ett stort material om digitaliseringens historia, och Peter Du Rietz menar att mycket av den digitalisering vi ser användas i dag faktiskt har utvecklats från tankemässiga embryon under decennier tillbaka. FLS - Föreningen Lärare i Samhällskunskap. Läxor är på tapeten igen efter att Hallstahammars kommunpolitiker bestämt sig för att utreda en läxfri skola.
Men vad säger forskningen egentligen om läxor? Frågan är givetvis extra intressant eftersom den nya skollagen tydligt skriver fram praktik som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolforskarna Robert Marzano och Debra Pickering har gjort en sammanställning av den forskning som finns för och emot läxor internationellt och har utifrån detta dragit vissa slutsatser. Deras huvudresultat hävdar att läxan får betydelse för elevernas resultat om kvalitén på den är hög.
Not lurking but learning. I'd like to return to one of my favourite topics of late - online participation or the lack of it.
Just as it is quite normal to appreciate music without dancing or singing along, we need to accept the fact that many people can learn a lot without actively taking part in discussions and group work. In fact one important phase in learning is a period where you silently observe and listen to those with more experience and tune into the field you are studying. I enjoyed therefore reading a post on this theme by Dave White called Elegant lurking where he argues that we all need periods of silent learning before daring to participate. The conference 2014: Att koda är konst. Gbg universitets IKT-coacher. Vad krävs av framtidens lärare? - Hela intervjun. "The Big 5 saknar tyngd" Undervisningen i skolan bör utgå från de ämnesspecifika förmågor som avslutar kursplanernas syftestexter.
Dessa uttrycker en kärna av vad varje skolämne ska utveckla hos eleverna. Både det centrala innehållet och kunskapskraven vilar i de ämnesspecifika förmågorna. Men universitetslektorn Göran Svanelid har lagt fram ett alternativt förfaringssätt som fått stor spridning och uppmärksamhet. I Pedagogiska magasinet (nr 4/11) – och även i Grundskoletidningen (nr 4/11) – presenterar han under rubriken ”The Big 5” fem generella förmågor som han menar att både undervisningen och bedömningen i alla ämnen bör utgå från. Genom att räkna de förmågor som nämns i de ämnesspecifika förmågorna och kunskapskraven finner Göran Svanelid att analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmågan att hantera information och begreppslig förmåga är de mest förekommande. Digital fortbildning för det utvidgade kollegiet. Med anledning av det förslag på en satsning på ett digitalt lärarlyft som Anna-Karin Hatt presenterar kan vi nu meddela att Skollyftet beslutat att ta en aktiv roll för att fler lärare ska kunna använda digitala lärverktyg på ett bra sätt i sin undervisning.
Det utvidgade kollegiet Skollyftets primära syfte är att bidra till en bättre och mer likvärdig skola genom att lyfta, ta tillvara och sprida de goda exempel och den samlade kompetens som redan finns bland lärare i Sverige idag. Tusentals lärare med olika bakgrunder, kompetenser och erfarenheter finns idag samlade i det utvidgade kollegiet, dvs nätverket av lärare i sociala medier, där Skollyftet är en av samlingsplatserna för lärarnas informella lärande.
Öppna, fria kurser Skollyftet bygger på kollegialt lärande där lärare med hjälp av sociala medier och digitala verktyg lär och utvecklas tillsammans, av och med varandra. Digitalt kollegialt lärande Information om innehåll och kursupplägg kommer efter sommaren. Not available. 2komma5 - fortbildning för dig som lärare – när du vill, var du vill.