My Place — Wobedo - Design of Sweden. Klassrumsorganisation – att skapa rum för lärande. Klassrummet är ett namn på ett rum i en skola.
Det finns bara klassrum i skolan. Rummet har ett första syfte. Att samla en klass med elever och för en lärare. Bänkar riktas mot läraren och därmed är centrum skapat. Mot läraren riktas blickarna. Att klassrummet är ett rum för lärande bör vara i fokus. Skolväsendet vilar på demokratins grund – alltså ska klassrummet också gestalta detta i praktiken.Var och en som verkar i skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö – alltså ska rummet hysa också visa aktning för varje människas egenvärde och hysa olikheterna. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet – jag tänker att samhället kan ses som ett stort rum, klassrummet som ett litet, och rummet ska stötta samspel, möten och samarbeten.
Att organisera för lärandet betyder att titta på hur det ser ut rent fysiskt i klassrummet. Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande. Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum? Hur ska många kunna vara här samtidigt? Från hur många platser undervisar jag som lärare? Hur ser eleven från olika platser i rummet? Jag kan konstruera mängder av frågor kring klassrummet men detta är de mest basala frågorna i mitt klassrumsorganisatoriska tänk. Här är de modeller jag följer i mitt klassrumsutvecklande. Skolmiljöerna i skolorna på Nya ZeelandFrån skolmiljöer i SydAfrika och AmerikaFrån teorierna och då främst de socialkonstruktivistiska – vilket betyder att människan är social och lär genom att vara tillsammans med andra människor.Vygotskijs teorier om samtal och dialogJohn Deweys syn på demokrati och lärandets handlingAtt jag omsätter läroplan och kursplanerna i rummet.
Tydlighet ger arbetsro. Foto: Hasse Hedström Framme vid tavlan står Liselotte Eriksson och förklarar för sina tredjeklassare hur de ska fylla i det nationella provet i matematik.
Eleverna lyssnar koncentrerat och är snart igång med sina uppgifter. Alla verka förstå vad de ska göra och snart är det endast ljudet av raspande blyertspennor som hörs i klassrummet. Mycklingskolan ligger i Själevad, några kilometer sydväst om Örnsköldsviks stadskärna. Omgivningarna är mycket idylliska med närhet till både skog och en tjärn. Liselotte Eriksson har arbetat i tio år som lärare. Liselotte ErikssonFoto: Hasse Hedström Liksom drygt ett hundratal andra lärare i skolområdet har hon deltagit i speciella lärgrupper för att förbättra arbetsron i klasserna. – Vissa har personliga egenskaper som underlättar för dem att bli bra ledare.
Det hon främst har utvecklat under sina år som lärare är att vara tydlig och att visa vilka förväntningar hon har på enskilda elever och klassen. De får studiero med ljuddämpning och draperier. När kommunala F-6-skolan Mellbystrandsskolan utanför Laholm skulle bygga om och bygga ut för att rymma en växande elevskara passade man på att se över lärmiljön.
Efter att ha undersökt flera olika alternativ fastnade de till slut för en ljuddämpande inredning, sammansatt på olika sätt i de olika klassrummen för att passa olika undervisnings-situationer. Dessutom satte de upp ljuddämpande draperier som går att dela av rummen med. – De flesta klassrummen har ljuddämpande mattor, möbler och soffor. Vissa av dem kan man också dela in i fyra olika delar med hjälp av draperierna. Tanken är att det ska vara en flexibel miljö som kan passa alla barn, säger Eva Karlberg, skolans rektor. Enligt henne har den nya inredningen inte kostat mer än traditionella skolmöbler. . – En del elever gillar att gå undan när de ska arbeta. Men finns det inte en risk att barnen hittar på mer bus när de sitter dolda bakom ett draperi? – Jo visst. Var det en stor omställning för elever och lärare? Ge plats för mer undervisning. Klassrumsmöblering – rummets berättelse.
Vi möblerar klassrum av gammal tradition.
Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Klassrummet och dess möblering ska inte handla om det ”hemtrevliga” utan mer om det pedagogiska. Det ska vara skillnad att gå i skolan än att vara hemma. Så här tänker jag då jag organiserar mina klassrum: Om jag är en elev här inne – hur kan jag ta mig från en plats, exempelvis min bänk till pennor och papper. Då jag arbetar med mina klassrum, bygger upp dem, är jag medveten om varje sak och varje pedagogisk betydelse. Jag skulle vilja säga att det är det. Vad vill jag med klassrummet? Jag grubblar mycket på klassrumsorganisationen.