Vad är problemet? Det går allt längre mellan blogginläggen, men det betyder inte att jag har mindre tankar i mitt huvud.
Tvärtom. Jag har just nu en tjänst inom barn- och ungdomsförvaltningen som verksamhetsutvecklare, vilket i praktiken innebär att jag dagligen, som en del av min tjänst, har tid och möjlighet till reflektion och tanke kring de processer jag är inne i (efter 14 år i klassrummet så är jag väl medveten om vilken ynnest det är att ha den tiden, tro mig!) I dag vill jag dela med mig av en tanke som vuxit fram de senaste veckorna. Samarbetet med Skolverket utgår från Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola”.
Virtual Reality + Natural Reality = sant! Föga förvånad blev jag när jag läste att årets julklapp anses vara VR (Virtual Reality)-glasögon.
Lika föga förvånad blev jag när jag såg Naturskyddsföreningens kampanj ”NR” – Natural Reality. För se, då var vi där igen. Svart eller vitt. Det ena, eller det andra. Dagens möjligheter och framtidens lärande. Höga berg, djupa hav – 3D i undervisningen! De flesta har, om inte en hel klassuppsättning, så åtminstone en eller två i klassrummet.
De flesta exemplaren är rätt nötta, vissa så föråldrade att de inte alls stämmer överens med verkligheten längre. Eleverna bläddrar, tittar, letar, kopplar i hop platser med egna resor, med hemländer, med platser de besökt och platser de drömmer att åka till. En bok som rymmer hela världen innanför dess pärmar. Jag pratar givetvis om den välkända Atlasen. Lattjolajbanlådan. Kommer du ihåg TV-programmet Fem myror är fler än fyra elefanter med Magnus, Brasse och Eva?
En av de saker jag minns allra bäst från programmet är Lattjolajbanlådan. I varje avsnitt öppnar Brasse sin Lattjolajbanlåda och plockar fram fyra stycken djur och placerar på en hylla. Magnus och Eva ger Brasse sina förslag på vilket djur som ska bort och vilka som får vara kvar. Kollegialt lärande. I torsdags var jag gästbloggare på Skola365, ett initiativ startat av Fröken Ann (Ann Hultman Jakobsson) på Twitter.
En blogg, där en person, varje dag, på ett eller annat sätt ger just sitt perspektiv på skola. I torsdags var det alltså min tur och jag bidrog med inlägget Kollegialt lärande – för lärande i tiden. I min tjänst som verksamhetsutvecklare ingår det bl.a att vara en del av det kollegiala lärandet i Halmstad. Oftast som samtalsledare och, tillsammans med pedagoger och rektor, planera upp lärcirklar, litteratur och praktik. Mitt fokusområde är synligt lärande, här ryms formativ undervisning (formativ bedömning), förmågor, modeller och metoder för att stötta och utmana.
Stöd för utmanande undervisning. I Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”, betonas vikten av att utmana eleven utifrån den nivå eleven befinner sig på, med höga förväntningar och framförallt med rätt stöd.
Att vara en högpresterande elev, innebär inte att jag automatiskt presterar på en lika hög nivå i alla ämnen, eller utifrån alla förmågor. Att vara en högpresterande elev innebär inte heller att jag ska lämnas att ”forska vidare” på egen hand, att jag klarar mig utan stöd och stöttning från pedagog och kamrater. ”Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Det innebär ett ifrågasättande av föreställningen om de elever som en förhållandevis homogen grupp med liknande förutsättningar, som klarar sig bra på egen hand i klassrummet” Ur Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Par/Grupp. Mitt Flippade Klassrum. Hej.
Mitt Flippade Klassrum. Häromdagen såg jag en tråd på Twitter där många av de begrepp vi använder oss av inom skolans värld diskuterades.
Tråden lyfte fram begreppen och uttrycken som en rad floskler, begrepp som används men som inte fyller någon egentlig mening, eller för den skull, gör skillnad i undervisningen och för eleven. Jag tror att det är vanskligt att raljera över dessa uttryck istället för att lägga kraft på att ge begreppen och uttrycken innebörd och mening. Att lägga fokus på att skapa ett gemensamt språk för lärare och elever, där vi menar samma sak när vi använder begreppen, där orden blir allt annat än tomma floskler, är en oerhört viktig del i strävan efter likvärdig skola – för alla! När plan A inte funkar… Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska.
Rik eller fattig? Du bestämmer! Skolan Basgrupp: Framför er har ni exempel på 16 stycken länder.
Dessa länder skiljer sig åt på många olika sätt, några länder räknas som ”rika” och andra länder räknas som ”fattiga”. Men vad är det som gör att ett land räknas som rikt respektive fattigt? Vad anser ni är viktigast och hur skulle ni rangordna dessa länder? Människors olika förutsättningar. Välkomna till nästa kurs som tillhör ämnet Geografi. Men denna gång handlar det inte om att lära sig städer, länder, bergarter eller om olika vulkaner, nej denna gång ska vi lära oss mer om människors olika förutsättningar i världen vi lever i. Varför är förutsättningarna så olika? Vad innebär det att leva i ett ”rikt” land? Vad kan konsekvenserna bli om du föds i ett ”fattigt” land? Vilka orsaker ligger bakom dessa skillnader?
Vi kommer starta upp kursen genom att gå igenom planeringen på lektionen. Planeringen hittar ni här: Människors olika förutsättningar Hemma: Se flippenSammanfatta flippen med egna ord (skriv ner din sammanfattning och ta med till skolan) Använd begreppen nedan i din sammanfattning. Hinduism och synen på människan. Hemma Se flippenSammanfatta flippen med egna ord (skriv ner din sammanfattning och ta med till skolan) Använd begreppen nedan i din sammanfattning.