Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande. Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning.
Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. ”Skönlitteraturen får oss att ifrågasätta” Bland de många tänkbara invändningarna anser jag att de följande är viktigast att framhålla: • För det första undervärderar Melin de förmågor han menar utvecklas genom skönlitteraturen.
Fokus på läsning och läsförståelse. I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige.
På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse.
Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande. Jan Thavenius: Formalismens ofantliga skräplast. Med formalism och abstrakta analysövningar riskerar undervisningen att reduceras till det lätt mätbara.
Jan Thavenius fortsätter här sin analys av vetenskaps- och kunskapssyn. (red) Jag läste tyska i sju eller åtta år. Under den tiden talade vi aldrig tyska. Skrev aldrig tyska. Svenska Dagbladet. Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop.
Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet.
Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Motsvarande siffror för Petrus Magni i Vadstena var 4,2 procent MVG och 20,5 procent VG. Felaktiga rättningar av nationella prov är en sak.
Superbra artiklar. 6. Forskare om multitaskare: ”They’re suckers for irrelevancy.” ”Everything distracts them” Forskare vid Stanford university undersökte hur ”heavy ” och ”light multitaskers” – löser olika problem.
7. Multitasking del 2: Någonting har hänt. 1.
Jag frågade en kille på ett stort företags kundtjänst hur ofta hans kollegor kollade på på sina privata mobiler under en timma. ”Tio gånger i timmen”, svarade han efter att ha tänkt efter en stund. ”Om de inte träffat en kille eller tjej förstås. Då blir det oftare”. Var sjätte minut alltså – för den som inte är kär. Vilka elever ska läsa svenska som andraspråk i skolan? ”Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna” I mer än två decennier har politiker sett datorisering som en avgörande åtgärd för att förbättra skolans resultat.
Avsevärda ekonomiska medel har avsatts. Redan på 1990-talet hämtades stora summor ur löntagarfonderna till IT i skolan och senast i påskhelgen gick moderaterna ut med förslaget att programmering ska bli obligatoriskt redan från första klass. Men trots enorma satsningar har skolresultaten sjunkit. Under de senaste åren har allt fler skolor valt att ge varje elev en egen dator, främst inom gymnasiet men även på högstadiet. Skälen till detta varierar, men ofta finns det ett outtalat antagande att man skulle mista elever om man inte erbjöd dem datorer eftersom konkurrerande skolor gör det. En direkt, och kanske oavsiktlig, följd är att elever i dag använder datorn inte bara i situationer där dessa möjliggör nya arbetsmetoder eller ny pedagogik, utan också som ersättning för penna och papper. Datorn fungerar förödande dåligt som anteckningsblock.
”Kunskapsklyftan riskerar bli en av de stora klassfrågorna” Stärk det kritiska medvetandet.
Ansvaret ligger inte enbart på skolan. Debatt kring läxor. Läxhjälp och undervisning online. Students don't know what's best for their own learning. Universities and governments around the world rely on student evaluations to assess university teachers and degrees.
Likewise, potential students check online ratings when deciding where to study. These evaluations are based on the logic that students must know best what helps them learn. So it’s surprising to discover that students may be the worst people to ask about the quality of education. Two recent studies of student evaluations clearly demonstrated this point. Both studies looked at student evaluations and learning. The first study involved students at the United States Air Force Academy, among the top few American engineering colleges, while the second was conducted at Bocconi University in Italy, one of Europe’s top ten business schools. Both studies looked at later student performance because if students have learnt well they should do better in later courses. Both used randomised assignment of students to teachers. Recension: Återträffen (Drama) ”Återträffen” är årets bästa svenska film, den starkaste och mest originella svenska filmen som visats på länge.
Flera av höstens filmer har behandlat ämnet mobbning, senast svenska ”IRL”, förkortning för In real life, men ingen kommer upp i samma nivå som Anna Odells långfilmsdebut. Hon har en självklarhet i berättandet, en rytm i bilderna och en hand med skådespelarna som inte lämnar kvar ett falskt tonfall efteråt trots att ämnet är så utmanande. Hon låter inte heller publiken pusta ut efter en felriktad, alternativt välriktad hämnd på mobbarna. Transkamp. Litteraturen som nyckeln till frihet. Läraren är ingen trollkarl.