Rädda Göteborgsslangen! De flesta ungdomar använder slang.
Som regel har de inte lärt sig denna av sina föräldrar, än mindre av sina lärare. Det är barn och ungdomar i kvarteret som sprider slangen. Orden går i arv från 15-åringar till 12-åringar och från 12-åringar till 9-åringar. På så vis förs slangen vidare. För oss som växte upp på 50- och 60-talet var ord som följande självklara delar av både det aktiva och det passiva ordförrådet: bôdi ’hygglig’, dabb ’stryk’, dôna ’skjuta hårt’, gigga ’spotta’, hånka ’hänga bak’, kicket ’äppleskrott, det sista’, lôsa ’dra benen efter sig’, flô dej ’flytta på dig’, knô sej ’tränga sig före’, läska ’reta någons aptit’, måcklit ’avundsvärt’, môla ’äta det godaste’, najda ’dåligt’, parra ’hög fart’, plånta ’plånbok’, lalla ’hoppa på isflak’, popper ’fotbollsskor’, rôta ’tur’, skåbba ’skolka’, snajten ’polisen’, sylta ’gnida in snö i ansiktet’, tjacka ’sälja’, tjåmpi ’taskig’, ånk!
Låt mig, för att undvika missförstånd, påpeka att alla dialektord inte är slang. Dela. Lyssna på dialekter. I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer.
Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick.
Göteborgskan breder ut sig. Fräck, sexig och säljande – inte konstigt att göteborgskan flyttar fram positionerna.
Kungälv, Kungsbacka och Floda är sedan länge erövrade, medan Alingsås och Borås fortfarande håller emot. Häromåret kom ett par undersökningar som visade på göteborgskans popularitet. Enligt den ena var göteborgska den sexigaste dialekten, enligt den andra favoritdialekten bland dem som kontaktar kundservice. Det finns två motsatta tendenser när det gäller göteborgskan. Å ena sidan vinner den stadigt terräng i Storgöteborg. Den förstnämnda trenden kallar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och välkänd för både radiolyssnare och GP-läsare, för dialektimperialism. – Jag brukar säga att Onsalahalvön är ockuperat område.
Lars-Gunnar Andersson tar ett exempel från sin egen släkt. . – Om flera göteborgsfamiljer flyttar till Floda, och deras barn går i skolan där, är det rätt uppenbart att göteborgskan vinner över västgötskan. Intresset blev stort. Språkfrågan: Sletet och fröset. Hur böjer göteborgarna verb? En göteborgare kan säga sletet i stället för slitit och fröset i stället för frusit.
Man kan, om man vill, nöja sig med att konstatera att dialekten skiljer sig från standardspråket, men man kan också försöka upptäcka dialektens grammatiska regler. Göteborgskan är inte felaktig svenska; det är en annan svenska med andra grammatiska regler. Känsliga läsare varnas nu för att den här artikeln fortsättningsvis innehåller ett rikt mått av grammatiska termer som kan uppfattas som obehagliga och kränkande av den som framgångsrikt förträngt alla minnen av skolans grammatikundervisning. Såväl i svenskan som i göteborgskan finns det en distinktion mellan svaga och starka verb. De svaga verben böjs enligt tre mönster, eller konjugationer som det heter i grammatiken.
Enligt första konjugationen böjs kasta (kasta-kastar-kastade-kastat). Eller, vänta nu! Gustafsson gör Sveriges dialekter - Norrländska Socialdemokraten. Undervisningsmaterial. Dialektnyheter #2. Testa dig själv - gissar du rätt på dialekten? - Språket. Våra svenska dialekter. Svenska Dialektmysterier Avsnitt 8 - Östsvenska & Gutniska. Lär dig prata dalmål. Dialekter. Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska. I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar.
Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt enkelt blivit mindre och mindre skillnader mellan olika lokala varianter av talad svenska.
Till exempel har olika uttryck för att 'gnida in snö i ansiktet på någon' varit vanliga i olika delar av Göteborg, bland andra göra i väster, gura i öster och gira på Hisingen (alla med hårt g-uttal). Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer som gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt.