Projektmetodik. FULLTEXT01. Liten ordbok i matematik. Liten ordbok i matematik Hjärnan ännu i mig vrides.
När jag tänker på Euklides Och på de trianglarna ABC och CDA. Svetten ur min panna gnides Värre än på Golgata. Carl Michael Bellman Liten ordbok i matematik täcker matematikämnets ordförråd på grundskolans högstadium och delar av ämnets ordförråd i gymnasiets årskurs 1. Ordboken innehåller ca 500 uppslagsord – från abskissa till överslagsräkning. Om du kommit till ett ord och därifrån vill återvända till denna huvudsida kan du antingen klicka på ordet Åter i ordrutan eller på Bakåt (Back) i webbläsarens huvud. Skulle du vilja köpa ordboken vänder du dig till Olle Vejde Förlag, Milsbo 25, 781 94 Borlänge; 0243-610 62 (också fax); e-post: olle.vejde@swipnet.se.
Åter till sidan för Olle Vejde Förlag. Fakta om källkritik - Kolla källan, Skolverket. Lecture Intro till projekt abe 20051014 utangunga sv. Opponering mall. Vad menas med en god lärmiljö? - Pär Löfstrand. I kölvattnet av den något förvirrade debatten efter resultaten från PISA undersökningen är det många som försöker beskylla än den ena och än den andra för att resultaten i den svenska skolan sjunker.
Jag skall helt kort i all hast och enkelhet använda mig av Abraham Maslows behovstrappa för att förklara de självklarheter som ligger bakom vilka behov som är avgörande för att vi ska nå en bra lärmiljö. För att kunna komma högre upp i behovshierarkin krävs att målen i de tidigare stegen är lösta. Trygghet, lugn och ro, en känsla av att vara sedd. Grunden för att skapa en bra lärmiljö är att elever och personal verkar i en miljö som präglas av lugn, struktur och att man känner trygghet. Politiska behov: planer mot kränkande behandling och mobbning, resurser för att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, god fungerande elevhälsovård. Engagerade och duktiga lärare. Nyckeln i lärandet är att det finns välutbildade lärare. Lära sig läsa, skriva, räkna. Olika sätt att förmedla kunskap. 1. 2.
Lärandets arkitektur. Samtalet kommer ur en diskussion i akademin där vi ser det behövs stora investeringar i välfärdens arkitektur.
Länge har fokus varit på bostadsrätter, kommersiella lokaler och handel men nu ser vi att pendeln börjar svänga mot att handla om billigare hyresrätter, vårdbyggnader och skolor. Flera av akademins ledamöter har erfarenhet från skolprojekt och vi upplever en stor skillnad mellan den bild av skolan som kommer fram i media och den bild man får när man möter verksamheterna. Vår uppfattning är att kunskapen och medvetenheten om skolans byggnader och miljöer är låg i samhället och inom arkitektkåren. Om man jämför med ett annat viktigt område, bostäder, så har de flesta svenska arkitekter en uppfattning om varför det byggs eller inte byggs – vad som är hög eller låg kvalitet och vad som uppfattas som nytänkande eller traditionellt.
Vi saknar den här diskussionen kring skolans arkitektur både inom arkitektkåren och i samhället i stort. Frågor Hagfors skola. Tillvägagångssätt Deltagare. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 33 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren.
(red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? ARKiS om Gestaltad livsmiljö. Nätverket ARKiS träffades i Stockholm den 22 oktober.
Foto: Suzanne de Laval ARKiS har hållit en nätverksträff i Stockholm och diskuterat Gestaltad livsmiljö ur ett barnperspektiv. Vi håller ytterligare en nätverksträff i Göteborg den 5 november. Här är några av de synpunkter som kom fram vid den första träffen. Vi diskuterade hur utredningen behandlar undervisningen i skolan och konstaterade att teknikämnet och flera andra ämnen inte nämns. Exemplet med arkitekturkonsulenterna i Göteborg är bra att det nämns. I ett långsiktigt perspektiv – läs hållbarhet – behöver barn och unga kunskap och bildning kring arkitektur och samhällsplanering. Myndigheten för gestaltad livsmiljö diskuterades. Barn och ungas uppväxtmiljö, boendemiljö, vistelsemiljö, lekmiljö och skolmiljö är viktiga frågor. Folkhälsoperspektivet är mycket viktigt, de små barnen är extra sårbara för buller, luftföroreningar och trafikfaror. Nätverket ARKiS.
LÄRARSIDAN.se - Information. Vi har gjort en rad förbättringar för att göra livet enklare för dig som lärare och här kommer vi förklara alla nyheter.
Vill du komma igång direkt så klicka på Kurser i toppmenyn. Förstasidan Första sidan ger dig en översikt över alla de kurser du har tillgång till och alla de planeringar du eventuellt har skapat. Hitta en uppgift. Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education. Skrivet av Daniel Nordström Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning.
Sammanställningen kommer att uppdateras löpande. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på digitala verktyg. Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras varje vecka. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av olika digitala verktyg i undervisningen efter behov. Filmarkivet. DigiRef - Öppna lärresurser.