Länkskafferiet - Skolämnen

Nationella prov Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Nationella prov genomförs i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, i vissa kurser i gymnasieskolan och inom komvux samt inom utbildning i svenska för invandrare (sfi). Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Exit Tickets – återkoppling till dig som lärare En ‘Exit Ticket’ eller ‘Utgångs Pass’ är en lapp med svaret på en fråga som de studerande lämnar vid lektionens slut. Svaret är ett kvitto på hur du som lärare har nått fram med din undervisning. De studerande kan skriva svaret på ett papper, men det går också bra att göra digitalt. ‘Exit Tickets’ är en användbar metod för att du som lärare ska få återkoppling på om målen för lektionen har uppnåtts. Ungefär fem, tio minuter innan lektionens slut får eleverna en kärnfråga för lektionens innehåll. Svaret skriver de på en papperslapp eller i ett digitalt i digital form, (se längre ner).

Klara Skivan - ett arbetssätt för skolan. : Rapport från ett utvecklingsprojekt i hem- och konsumentkunskap. diva-portal.org Digitala Vetenskapliga Arkivet Simple search Advanced search - Research publicationsAdvanced search - Student thesesStatistics EnglishSvenskaNorsk Bedömarträning i engelska Nu är bedömarträning i engelska utvecklat för att ge stöd för betygssättning. Materialet vänder sig till dig som undervisar i engelska i årskurs 6 och består av flera delar som på olika sätt hjälper dig att utveckla din bedömarkompetens när det gäller elevers språkutveckling och förmåga att tala/samtala, skriva, lyssna, läsa och förstå. Elevuppgifterna liknar dem som ges i det nationella provet. Ett av huvudsyftena med nationella prov är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.

Ordmoln i undervisningen I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur man kan utnyttja ett par olika ordmolnsresurser på olika sätt i undervisningen. Främst för att att arbeta med språket förstås men även för att starta upp diskussioner och för att analysera texter. Precis innan tidningen gick till tryck låg sajten Wordsift.com nere och därför valde vi att ta bort det som jag hade skrivit om den resursen. Men nu är sidan up and running igen och därför får ni den borttagna texten här istället:

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Sen finns detta tydliga ark för att hitta verktygen som passar för att ställa frågor och få snabb återkoppling på lärandet. Kanske det hjälper dig att hitta rätt app eller sida direkt utan att behöva testa först.

BLOGG – Patricia Diaz En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)! När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) som vill lära sig allt om sociala medier. VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP - PDF Gratis nedladdning 2 En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 4 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström 5 Den västsvenska SOM-undersökningen Sedan 1992 Göteborgsregionen Sedan 1998 Västra Götalands län Urval på 6 personer Ca 5% svarsfrekvens 6 Innehållsöversikt, den västsvenska SOM-undersökningen 216 Nyheter & medier Politik & demokrati Västra Götaland Trafik & kommunikationer Offentlig service Intressen, aktiviteter & värderingar Hälsa & relationer Boende Arbetsliv Bakgrund 7 Fältarbete 216 Första kontakten September Aviseringskort Tackkort Telefon-påminnelser + Postal uppföljning SMS Postal uppföljning Påminnelse Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webalternativ Telefonpåminnelser + Postal uppföljning Bortfalls-enkät Februari Fältstopp

NIVÅANPASSAT PÅ ENGELSKA – Patricia Diaz Här tänkte jag försöka samla specifika digitala resurser som kan användas i engelskundervisningen i de grupper där man har lite extra behov av att förse eleverna med mer individanpassade övningar på olika nivåer. Den här sidan är alltså ett komplement till den ”stora” länksamlingen för engelska som du hittar i menyraden under ”Länksamlingar” högst upp på den här sidan. Där hittar du också en länksamling över digitala verktyg.

Whiteboard.fi – instruktioner och tips – Fröken Jingfors Med Whiteboard.fi kan läraren ställer en fråga och eleverna skriver sina svar på sin dator/padda/mobil. Läraren ser samtliga elevers svar på sin enhet i realtid. Till skillnad från många liknande verktyg ser jag också elevernas namn kopplat till deras svar och man kan lätt rensa elevernas svar och ställa en ny fråga.

Väl godkänt för skolmåltiden - Måltid Sverige Många skolmåltider i Sverige behöver förbättras, det är idag en outnyttjad resurs vars form och förbindelse med den pedagogiska verksamheten bör ses över och utvecklas. På flera håll har man kommit långt med ökad andel närproducerad, klimatsmart och ekologisk mat. Men för att eleverna ska gynnas av den goda maten måste måltidsmiljön, ett pedagogiskt förhållningssätt och tiden för måltiden ges rätt förutsättningar så att eleven kan ta dela av det som serveras. Att i ro, tillsammans med vuxna förebilder få hämta kraft och orka prestera hela skoldagen. Energiintaget under skoldagen har en tydlig koppling till elevernas prestation och vi vet att skolmat som hamnar i magen är strategiskt viktigt för den psykosociala skol- och arbetsmiljön, både för elever och för personal. Skolan har ansvar för hela skoldagen.