Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
ADD – AD(H)D utan hyperaktivitet. | Victorias ADHD - autism - blogg om NP-diagnoser Om det är ett helvete att ha ADHD i skolan torde det vara ett större helvete att ha ADD, dvs utan H:et för hyperaktivitet. Inte mindre intelligent, men med koncentrationssvårigheter då hjärnan behöver tid för att signalerna ska hitta rätt. Har man ADD är det av ännu större vikt att man får tid på sig än vid hyperaktiv ADHD. Exempel: Fråga någon med ADD om ni ska äta pizza. Du har redan gjort flera fel. För det första, varje gång du ställer frågan, frågar om, så måste ADD-hjärnan börja tänka från början. Fråga istället i god tid och ställ en fråga i taget. Säg inte flera instruktioner samtidigt eller följdfrågor innan första svaret kommit, det funkar bara inte. Ta en sak i taget. Kom och ät, maten är klar, glöm inte tvätta händerna och du, stäng av TV:n också. För finns det någon människa som inte vill vara duktig? Så att anklaga någon med ADD för att vara slarvig, nonchalant och ointresserad är som att anklaga en lam för ovilja att gå på sina ben. Hypoaktivitet Relaterat ADHD i bilder.
Skolkampanjen-Eleven är inte problemet Att klara skolan är en orimligt stor – ibland oöverstiglig – utmaning för många elever med NPF. De möts av otillräcklig kunskap, bristande insatser, och ett skolsystem som sällan är anpassat för deras förutsättningar. På Attention ser vi hur stora behov av utveckling som skolan många gånger har. Såväl små som stora åtgärder som gör ovärderlig skillnad och ger elever med NPF möjlighet att lära på sina egna villkor. Dessa erfarenheter och tips har vi samlat här på vår skolportal, för att visa på vägar mot en mer tillgänglig skola. Skolportalen har tagits fram med medel från Arvsfonden. Illustration: Pernilla Förnes Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola. Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Så blir fröken sjuk och vi får en vikarie. Han har skägg och är ironisk och skämtar ofta på ett sätt som jag inte förstår. Redan beskrivningen av problemet kring skolfrånvaro ställer till det. Vanliga orsaker till frånvaro – elevens eller skolans problem? Förutom mina egna erfarenheter har jag under två decennier mött många elever som inte går i skolan regelbundet. Ingen plats i klassen /MobbingVill inte känna av misslyckanden – oro för att en dålig dag påverkar betyg och syn på elevenTråkigt på lektionernaKommer inte upp på morgnarna, pinsamt att komma senare än andraFörstår inte vad som ska göras på lektionernaOrkar inte, högen med restuppgifter bara växer Vad händer om vi byter perspektiv och därmed ord för att beskriva problemet?
Vad är kaosteknik? :: Kaosteknik Ordet kaosteknik kommer från begreppet kaostekniker, som myntats av Sanna Holmgren. Hon är NPF-mamma (NPF = NeuroPsykiatriska FunktionsNedsättningar) och kallade sig kaostekniker långt innan denna hemsida kom till. Jag har fått äran att använda mig av hennes begrepp. Tack Sanna! Kaosteknik är från och med den 16/11-2015 ett registrerat företag hos Bolagsverket och Skattemyndigheten. För mig är kaosteknik allt det man gör för att minimera, begripliggöra, synliggöra och hantera det kaos som kan uppstå i och kring en person med funktionsnedsättning. Men kaosteknik finns redan som begrepp i ett helt annat sammanhang, nämligen inom hantverk. I pilflätningens kaosteknik är alltså själva metoden kaotisk och resulterar i en ordnad helhet som exempelvis en korg, medan min NPF-kaosteknik är metodisk och navigerar i en kaotisk helhet. Alster flätade med kaosteknik. Ps.
Grundtrygghet och självkänsla - Så stärks barnets självförtroende Hur stärker vi små och stora barn i deras grundtrygghet och självkänsla? Ifall vi vill att våra barn ska utvecklas till starka individer måste vi vara trygga förebilder.Tillåta känslor som sorg och ilska.Hålla på gränser och kunna förklara varför.Och så – sluta förmedla till våra barn att livet består av en enda räcka av ”måsten”. Det här är en lång artikel med tips och förslag på övningar. Skriv gärna ut och läs i lugn och ro. Jana Söderberg är samtalsterapeut i psykosyntes och författare till boken ”Våga vara”. Hennes arbete med barn har utvecklats till en metodik med konkreta exempel och övningar.– En bra och konstruktiv kommunikation är oftast nyckeln – men en sådan kräver träning! Jana Söderberg menar att självkänsla, det är något som finns naturligt hos det lilla barnet. Självkänslan är känslan av att vi duger. Att visa ilska är helt okej Arg, det blir en treåring som får besked om att det är läggdags just när han eller hon har som roligast. – Ilska är en viktig känsla för barn.
Den här texten om ADHD är bland det bästa vi någonsin läst. Detta borde alla läsa! Jag är precis som du men ändå alldeles olik. Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Bara lite mer. Ibland tar jag allt personligt. Jag är ingen dålig lyssnare men ibland har jag svårt att koncentrera mig. Ibland blir du trött på mig för att jag har frågat dig om en sak och sedan nästan genast ställer samma fråga igen.Nej, jag är inte dum i huvudet, trög eller korkad. Att ligga i soffan en hel kväll och titta på film fungerar sällan för mig. Blir du tokig på mitt eviga fipplande på telefoner, överkastet, kläder och allt annat som jag får mellan fingrarna? Emellanåt känns det kanske som jag inte förstår dig och dina känslor. Slänger jag saker överallt? Förvånas du över hur jag kan vara förbannad i ena sekunden och i nästa hur glad som helst? Hamnar jag ofta i konflikt med andra? Du tycker kanske att jag är expert på att skämma ut mig. Jag förstår inte instruktioner lika snabbt som du. Vi med ADHD/ADD är intensiva. När du känner att du inte orkar vara förstående längre – gå ut.
Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar. Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli. I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism. Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism? – Tillsammans, är det korta svaret. Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon. – Alla gynnas. Var befinner sig svensk skola i den här utvecklingen? Linda Jensen Vad är den stora utmaningen här?
och Aspergerförbundet - webbkurs Introduktion till autism e-autism är en helt kostnadsfri webbkurs genom Autism- och Aspergerförbundet. Den är öppen för alla. Webbkursen "Introduktion till autism" är uppdelad i olika avsnitt som bland annat berör tänkande, sinnesintryck, kommunikation, stress och energi. Du kan göra de olika avsnitten i din egen takt. Du kan logga ut och sedan logga in och fortsätta där du var vid ett annat tillfälle. Ladda ner pdf-folder om e-autism här: webbutbildning.pdf Läs mer om e-autism i menyn här på sidan eller gå direkt till webbutbildningen här: Introduktion till autism [länk] Kontakt: webbutbildning@autism.se e-autism fungerar bäst på dator! e-autism är en webbkurs genomAutism- och Aspergerförbundet www.autism.se Webbutbildningen har utvecklats i ett projektsom finansierats av Postkodstiftelsen. www.postkodstiftelsen.se Utbildningscenter Autism har bidragitmed tid, erfarenhet och kompetens. www.ucautism.se
Att arbeta med särskilt begåvade elever Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära. Om stödmaterialet Vi har gett några forskare och lärare i uppdrag att lyfta olika aspekter på temat särskilt begåvade elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Materialet består av två delar. Den andra delen ger förslag på hur särskild begåvning kan uttryckas i ämnena bild, historia, matematik, moderna språk och svenska. Stödmaterialet består av flera texter som kan läsas i en följd men också var för sig.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Men vad innebär språkstörning egentligen? De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Nu hoppas jag att medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare.