Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder Övning - nyckelord Övning - modella en genre Övning - sammanfatta
Skrivmall för utredande text Argumenterande genre. Svampavslut. Nu har vi för första gången jobbat med den argumenterande genren i vår klass. Vi gjorde det som ett avslut på temat om svamparna som vi nu har samlat mycket kunskap om. Vi tittade på en modelltext om rådjur som finns som exempel i boken Låt språket bära av Johansson & Sandell Ring. Vi pratade om vad argumenterande texter kan vara för något. Att man ska övertala någon om sin åsikt eller att någon ska göra något som man vill. Vi pratade om att rubriken gärna ska vara en fråga. Eleverna fick jobba två och två och hjälpas åt att skriva texten mha mallen här ovan. Tycker att det här blev en ok första gång med genren men jag fick hjälpa till en del med argument för svamparna. Fortsättning följer… Det blev en ny genre-plansch på väggen bland de andra genrerna som vi jobbar med.
Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då?
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och framför allt, föremål för stora upptäckter. Av Sara Lövestam Sfi-lärare och författare.
Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd.
Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Tänk på att:
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå
ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Vi startade i en frågeställning som var kopplad till vårt tema: ” Hur klarar sig djuren när det blir höst och vinter?” Tillsammans gjorde vi en tankekarta på tavlan där eleverna talade om vad de kom ihåg från filmen och texten. Vid nästa tillfälle tog jag fram vår faktatext igen och vi diskuterade hur den var uppbyggd. Några elever som inte har kommit så långt i sin skrivutveckling hade valt samma djur som vi tillsammans skrivit om. Att diskutera
Om att få eleverna att se språket och om wordle som verktyg för språkövningar... Jag funderar ofta på hur jag ska nå de elever som inte befinner sig där de vill vara rent språkligt, men som (trots stöd från mig) har svårt att ställa sig utanför sin text och se och förstå vad som behöver förändras eller utvecklas. Jag ser ju vad som kan utvecklas i texten rent språkligt, men det är bland det knepigaste i svenskundervisningen att lyckas med att få eleverna att se detta själva, tycker jag. Det är ju strategier man vill att de ska erövra! Hur kan jag få en elev se att hans eller hennes text är talspråklig, till exempel? Det är en fördel med en viss grammatisk kunskap och ett språk för att samtala om texter. Från ordnivå till meningsnivå Jag har tidigare berättat om hur jag arbetar med konkreta språkövningar i svenskundervisningen. På samma sätt kan jag själv träna med mina elever genom att plocka meningar direkt ur deras egna texter. Att närma sig texten under skrivprocessen Lekfulla sätt att få syn på sitt eget språk Åsa Relaterat Hej på er! I "Akademiskt skrivande"
Tips för att komma igång med språkutvecklande undervisning och undervisning i lässtrategier. För er som är sugna på att komma igång och arbeta mer språkutvecklande, oavsett ämne, rekommenderar jag föreläsningen Språkutvecklande arbete av Hanna Stehagen. Jag har tidigare nämnt både hennes bok Språk i alla ämnen och hennes blogg Mitt språkutvecklande klassrum i mina inlägg, eftersom de har varit viktiga för mig. I den här föreläsningen inleder Hanna (de första åtta minuterna ungefär) med att argumentera för varför alla lärare bör ha ett språkutvecklande förhållningssätt. Hon nämner ett citat av Monica Axelsson som lyder så här: ”Skolans språk är ingens modersmål”. Detta är något jag som ämneslärare i svenska och psykologi försöker att ha i åtanke hela tiden. Ett annat tips är introduktionsfilmen Strategier för läsförståelse som Rolf Ekelund har tipsat om i Svensklärarföreningens grupp på facebook. Även om de exempel vi får se och höra i flera av sådana här filmer utgår ifrån grundskolan finner jag dem mycket användbara på gymnasienivå. Åsa Relaterat Det första inlägget! Hej!