Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. - Vad heter morfar?
Läsförståelsestrategier i praktiken LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Filmen ger dig en första översiktlig introduktion i Skolverkets bedömningsstöd ”Nya Språket lyfter”. 17. "Läs- och språkpaketet" vänder sig till lärare i F -- 3. 16. Barbro Westlund, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, visar med handrörelser de fyra reciproka lässtrategierna att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. CORI är en begreppsorienterad läsundervisningsmodell som används i SO- och NO-ämnena. 13. Utvecklingen från LUS-punkt 10 till 15 motsvarar en resa från att kunna använda och växla mellan alla enskilda lässtrategier till flytande läsning av elevnära texter med god förståelse. 11. 12. 10. Kravnivån för åk 3 är att eleverna ska läsa elevnära texter flytande med god förståelse. 9. 3. 3 faser och 19 punkter 2. 1. Introduktion till LUS-filmer
Fokus på läsning och läsförståelse I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige. På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande. I det här inlägget tänkte jag dock dela med mig av Christina Olin-Schellers föreläsning, där hon berättade ingående om sin forskning. ”Läsa mellan raderna – dialogisk strategiundervisning” Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Begreppet lässtrategi En effektiv läsundervisning står på tre ben
Bokstavsskogen – ett kreativt sätt att arbeta med bokstavsinlärning | Förstelärare i Svedala Skolverkets rekommendationer är att läs- och skrivinlärningen ska varieras med många olika metoder för vi lär på olika sätt. John Hattie syftar också till detta, att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av kombinationen, ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder, alltså en ” balanserad syn på läsinlärning” Att arbeta i årskurs 1 innebär att större delen av höstterminens arbete ägnas åt bland annat bokstavsinlärning. För några år sedan läste jag en spännande bok, Sagoskogen skriven av Maria Lindholm och Jenny Lindvall. Vad är då Bokstavsskogen? Precis som i boken Sagoskogen så får eleverna när de börjar skolan rita en gemensam skog på ett stort spännpapper. Därefter kommer breven, och figurerna! Vi arbetar alltså med djur/figur kopplat till en bokstav och detta gör vi på många olika sätt. Bokstavsskogen väcker lust och nyfikenhet hos eleverna och det blir även ett hjälpmedel för elever som behöver visuellt stöd. Att variera metoder ger effekt. Att diskutera
Ta med barnen på nostalgitripp i sagornas värld Kicka igång nostalginerven. Har inte de flesta föräldrar drömt om att kunna byta lite av barnens tid framför den där eländiga paddan mot lite kvalitetslyssning på de härliga gamla sagor man själv fick höra som barn? Men vem har egentligen sparat sina skrapiga kassetter med den där fulinspelade versionen av Mumintrollen som man förvisso älskade, men i dag inte ens vet hur man ska spela upp? På Spotifyprofilen Sagolandet tas denna nostalgilängtan på allvar och där ligger nu mängder av klassiska berättelser redo att streamas. Nedan följer ett axplock av historier som definitivt bör kicka igång nostalginerven. Folk och rövare i Kamomilla Stad Den lilla fridfulla staden Kamomilla ligger långt härifrån. De mest uppseendeväckande individerna är rövarna Kasper, Jesper och Jonatan som bor en bit utanför staden med sitt tama lejon. Denna klassiska danska berättelse av Torbjørn Egner har en rik uppsättning karaktärer och en stämningsfull dialog med musik som är lätt att ta till sig. Mumintrollen
introlektion 3 ak 1 Tillsammans har vi pratat om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser en liten stund varje dag. Dessa fyra ”läsfixare” kommer att hjälpa oss att fixa läsningen. Forskare har sett att elever som använder dessa fyra läsförståelsestrategier har lättare att förstå det de läser. Vi kommer att använda ännu en läsfixare; konstnären. När Du läser måste du tänka på vad du läser och vara uppmärksam på när du inte förstår. Det är viktigt att förstå vad man läser i alla ämnen i skolan och i vår kursplan står det att vi skall undervisa i lässtrategier för att utveckla vår förståelse och vårt språk. Innan vi börjar läsa så hjälper spågumman till att förutspå vad boken/texten kommer att handla om. När vi inte förstår ett ord eller ett uttryck måste vi göra någonting åt det. En strategi som goda läsare använder sig av under läsningen är att se inre bilder av texten. – Vad hände först?
Lärarhandledningar Här hittar du lärarhandledningar till flera av våra böcker. De är framtagna för att kunna skrivas ut och användas i klassrummet och får kopieras fritt. I handledningarna finns tips på konkreta övningar som kan hjälpa dig att få dina elever att utveckla sin läsförståelse, och därmed sin läslust, genom att arbeta med ordförståelse, träna på att använda läsförståelsestrategier och att göra textkopplingar. Lärarhandledningarna innehåller förslag på övningar, värdegrundsfrågor, läsförståelsefrågor och skrivuppgifter. De är framtagna av pedagoger och lärare. Materialet är sorterat efter årskurs: förskolan, åk 1-3, åk 4-6, åk 7-9 och åk 9-gymnasiet. Förskolan Det som verkar farligt Författare: Annica Hedin Illustratör: Hanna Klinthage Rekommenderas för förskolan Ladda ned lärarhandledningen här. Dom som kallas vuxna Författare: Annica Hedin Illustratör: Hanna Klinthage Ladda ned lärarhandledningen här. Gropen Författare: Emma AdBåge Rekommenderas för förskolan. Ladda ned fördjupningsmaterial här Naturen
Ljudning är A och O för att knäcka läskoden En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet. Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt. Dåligt betyg för helhetsmetoden – Det finns mycket forskning som visar att barn som lär sig läsa med hjälp av ljudning lär sig snabbare än barn som lär sig med hela ord, säger Anna Eva Hallin som forskar om språk-, läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn vid Enheten för logopedi på Karolinska Institutet. Det visar också en stor kunskapsöversikt som gjordes av Vetenskapsrådet 2015, som bygger på 70 metaanalyser av studier om läs- och skrivundervisning för elever mellan sex och 12 år. Ljudning förebygger dyslexi Källa: Kunskapsöversikten om läs- och skrivundervisning för yngre elever (Vetenskapsrådet 2015)