"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys forskning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola.
11 Alternatives to "Round Robin" (and "Popcorn") Reading Round Robin Reading (RRR) has been a classroom staple for over 200 years and an activity that over half of K-8 teachers report using in one of its many forms, such as Popcorn Reading. RRR's popularity endures, despite overwhelming criticism that the practice is ineffective for its stated purpose: enhancing fluency, word decoding, and comprehension. Cecile Somme echoes that perspective in Popcorn Reading: The Need to Encourage Reflective Practice: "Popcorn reading is one of the sure-fire ways to get kids who are already hesitant about reading to really hate reading." Facts About Round Robin Reading In RRR, students read orally from a common text, one child after another, while the rest of the class follows along in their copies of the text. Popcorn Reading: A student reads orally for a time, and then calls out "popcorn" before selecting another student in class to read. Why all the harshitude? Stigmatizes poor readers. 11 Better Approaches 1. 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Increasing Math Literacy with iPads Mathematics expresses values that reflect the cosmos, including orderliness, balance, harmony, logic, and abstract beauty.-Deepak Chopra Math and I don’t get along. While we are civil out of necessity, I make it a practice not to do math in public. It just never turns out well. So how ironic that my 100th blog post (insert big fanfare here!) Our common core math standard this week is “I can break numbers in to tens and ones.” I’ve mentioned before how we are focusing on workflow fluency. In Wells’ example to the right, he chose to draw some of his and use the stickers in Pic Collage for others. Mathematical thinking supports science, technology and mathematical literacy. As we have recently celebrated and counted up to the 100th day of school, we are exposing our students to greater numbers. My students loved this activity and it is definitely one you can “count” on me using again!
Checklistor mm "Ordning&reda" Numera gäller det att inte bara ha ordning på sina saker som kläder, skor, gympapåsar, böcker, läxpapper, lappar till hemmet etc utan även på sina filer i datorn. Det här kan innebära krav som vida överstiger vissa elevers förmåga. De kan behöva tydligare rutiner, påminnelser och strukturer än sina klasskamrater. Vad har vi för förväntningar? Våra föreställningar om vad man ska kunna och inte kunna i en viss ålder krockar inte sällan med verkligheten. Uppmaningar som: ”Du får hålla bättre ordning på dina saker.” är för elever med svårigheter inte tillräckligt. Datorer och lärplattor När skolorna datoriseras uppstår behov av nya rutiner och regler. För föräldrar som har barn med stora svårigheter att hålla reda på saker kan det här leda till oro då ju barnet har ansvaret för dyra saker för vilka föräldrarna kan bli ersättningsskyldiga.
Visual Perception Worksheets Please remember that the ABCJLM Curriculum and this website are free for the teaching of children in a individual family, home setting under the Terms of Use only. Use of any idea or worksheet on this website and/or the curriculum with any child not in your individual family whether in a daycare, childcare, preschool, church, therapy, or other setting requires the purchase of a License first. Along with fine and gross motor activities, each lesson plan in the 4 and 5 Year Curriculum contains visual perception activities. While one activity may be difficult for your child, another activity may be simple. All worksheets are in PDF format. Color Matching The Color Matching worksheets ask the child to color certain shapes, certain colors. Color Matching 1-1 Color Matching 1-2Color Matching 1-3 Color Matching 2-1Color Matching 2-2Color Matching 2-3 Color Matching 3-1Color Matching 3-2Color Matching 3-3 Color Matching 4-1Color Matching 4-2Color Matching 4-3 Connect the Dots Connect 1-1 Connect 1-2
untitled Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans! Höstterminen går mot sitt slut, ännu ett läsår svischar förbi och det är dags att sammanfatta elevers prestationer och väga ihop allt man vet om hur förtrogna de är med allt det som har tränats och testats under terminen. Några elever får veta att de i princip är i hamn, några får veta att det saknas en del för att det ska kunna bli ett godkänt betyg, minst E, när det är dags att registrera betyget. En del elever har fått höra det förut och i värsta fall sitter de med flera gamla F och riskerar nu nya F. Vad gör man som lärare? Lärare har också en del strategier för att undvika det oundvikliga. Det som händer med elever som inte ägnar sig åt dåliga strategier är egentligen en sida av samma mynt som det som en del lärare hamnar i. Nyckelorden från styrdokumenten är “främja, förebygga, åtgärda”. Gå tillbaka till undervisningen. Kritiska situationer: Hur har det sett ut i undervisningen, finns här några ledtrådar som kan förklara varför en elev inte är i fas i studierna?
18 Coping Skills: Strategies for Children and Teens - The Helpful Counselor | The Helpful Counselor Coping skills have been a pretty popular topic for discussion over on The Helpful Counselor Facebook Page. So many great ideas were shared that I thought it would be a good to write a coping skills blog post to have them in one place. Here are some of the great coping skill strategies (in no particular order): Homemade Stress Balls (w/Playdough): During my counselor training, I was told that you should never ask your students to do something that you have never tried yourself. So, when I heard about making stress balls out of playdough I thought I had better try it out first. Tips for making homemade stress balls with playdough: Work over a table to catch bits of playdough.Half of a can of playdough makes a stress ball the perfect size for my elementary kids.A third of a can (green stress ball) is great for really small hands or for pinching. <- Excellent for kids working on their pincer grasp! Taking care of yourself: Do you have students whom seem routinely unkempt? Personal basic needs:
Om bloggen – Kooperativt lärande Hej! Välkommen till denna blogg som riktar sig till utbildare av alla de slag som är intresserade av att göra människor aktiva i sin kunskapsinhämtning och samtidigt utveckla sociala förmågor! Denna blogg kommer varje vecka komma med nya övningar och tips på hur DU kan införa Kooperativt Lärande där du verkar. Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt lärande är olika innehållslösa strukturer där du som lärare organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Var använder man Kooperativt Lärande? Överallt där människor finns och kunskap behöver delas, i klassrum, på universitet, i företag, på fotbollsplaner… När bör man använda Kooperativt Lärande? Varje gång kunskaper och färdigheter ska läras ut, läras in, produceras, behandlas eller delas. Vem kan använda Kooperativt Lärande? Varför ska man använda Kooperativt Lärande? Det är kul. Nog om bloggen, vilka är vi? Niclas Jennie Lisa
Bästa och sämsta extra anpassningen? Skolinspektionen har granskat. Den vanligaste frågan jag får är; vilken extra anpassning är den bästa? För en tid sedan fick jag en klurig fråga på Twitter; vilken är den sämsta extra anpassningen? Lagändringen om extra anpassningar skulle underlätta för lärare och skolan vad gäller dokumentation. Extra anpassningar skulle också innebära att flytta ansvaret för elevens svårigheter från eleven själv till undervisning och lärmiljö. Skolinspektionens rapport om skolans arbete med extra anpassningar (160826) ger mycket information om vad som görs, vad som inte görs och vad som borde göras. Enligt rapporten visar studier att nära 40% av eleverna får specialpedagogiskt stöd någon gång under sin grundskoleutbildning. Först ett klargörande för att komma fram till svaret på frågan om vad som är den bästa respektive den sämsta extra anpassningen. Men det är också viktigt att se till vilka behoven är av en förändrad undervisning. Vilken är alltså den sämsta extra anpassningen? Vilken är den bästa extra anpassningen?
Almedalen 2018: ordlista för begrepp att använda och undvika för samtal kring utmaningar, skolsvårigheter, specialpedagogik Skolan kommer att diskuteras i Almedalen i synnerhet och i politiken i allmänhet. Lärares utmaningar med elever i skolsvårigheter är ständigt på tapeten. Ofta reagerar jag över att ord och begrepp används i debatten på ett oreflekterat sätt. Begreppen används helt enkelt på ett sätt som rimmar illa med styrdokumenten och forskningen som ligger till grund för dem. Syftet med detta blogginlägg är att bidra till att några viktiga och vanliga ord och begrepp används mer grundat och nyanserat i debatten och i samtalen om skolan. Först kommer en lista på ord och begrepp som förekommer i våra styrdokument och som vi ska använda och använda rätt. Använd och använd rätt Orden och begreppen nedan finns i våra styrdokument och har därmed en betydelse för verksamheten. Ledning och stimulans – Skollagen (1 kap §4; 3 kap §3) beskriver varje elevs rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån olika behov och förutsättningar. Använd inte Elever med speciella behov – Vad är ett speciellt behov? Källor:
“It’s a Spectrum” Doesn’t Mean What You Think | The Aspergian | A Neurodivergent Collective Everyone knows that autism is a spectrum. People bring it up all the time. “My son is on the severe end of the autism spectrum.” “We’re all a little autistic– it’s a spectrum.” “I’m not autistic but I’m definitely ‘on the spectrum.'” If only people knew what a spectrum is… because they are talking about autism all wrong. Let’s use the visible spectrum as an example. As you can see, the various parts of the spectrum are noticeably different from each other. Red is not “more blue” than blue is. When people discuss colours, they don’t talk about how “far along” the spectrum a colour is. But when people talk about autism they talk as if it were a gradient, not a spectrum at all. People think you can be “a little autistic” or “extremely autistic,” the way a paint colour could be a little red or extremely red. But autism isn’t that simple. Autism isn’t a set of defined symptoms that collectively worsen as you move “up” the spectrum. That’s because autism isn’t one condition. Person One Person Two