Räkna ord och analysera text - Ordräknare.se Exempel på bra miljöbeskrivningar Igår skrev jag HÄR om miljöbeskrivningar. Vad gör en miljöbeskrivning bra egentligen? Jag menar att den bästa miljöskildringen är den som inte syns. Och idag tänkte jag visa några exempel på detta. Nedan följer ett utdrag ur flickboken Kerstin och jag av Astrid Lindgren. Den kom 1945 och är författarens andra bok. Eftersom tapeterna såg om möjligt värre ut där än någon annanstans och målningen på fönster och dörrar var så gott som obefintlig trodde jag först att hon skämtade, men det gjorde hon tydligen inte, och när jag tittade närmare efter såg jag också att det var ett vackert rum, lagom i proportionerna och med en trevlig öppen spis på ena långväggen och inbyggda bokhyllor, som arrendatorn tydligen använt till förvaringsplats för bästa porslinet av märkena i dammet. Inte så tokigt, tycker jag. Sedan tycker jag att partiet är lite väl långt och beskrivande också. Så här listigt berättar hon till exempel om Mattisborgen: Det där ville Skalle-Per inte gärna bli påmind om.
En sko på vägen I somras åkte familjen till havet för en utflykt. Halvvägs passerade vi en sko som tilldrog vår uppmärksamhet och nyfikenhet. Tillsammans började vi spåna vad den gjorde där, vem som var dess ägare och hur länge den hade legat där. Vi pratade om vad som var mest sannolikt, men tillät fantasin skena iväg till de mest absurda och läskigaste historierna. Pallnit och snabbt ut ur bilen. Autentiska uppgifter blir oftast de bästa. Jag berättar min lilla sommaranekdot om utflykten och den ensamma skon. Vem är skons ägare? Eleverna får därefter berätta sina ”skohistorier” för resten av klassen. Ramen är bestämd. Del 1: På morgonen, i en bilDel 2: Efter lunch, vid havetDel 3: På kvällen, i skogen Novellen ska antingen börja eller sluta med…. Har du också tagit något foto under sommaren som kan användas i undervisningen?
Miljöbeskrivningar – hur jag tänker Ingerun bad mig att skriva något om miljön i skönlitterära texter, gärna med exempel. Och jag blev väldigt smickrad av att någon bad mig om råd, så det är klart jag gör det! Miljöskildringar skulle jag kunna tjata om i ungefär åtta blogginlägg. För det är något jag tycker är otroligt viktigt när jag själv läser. Det skaver i mina ögon när de är klumpiga. Och nu kanske ni tänker att miljöbeskrivningar är stora textsjok med solnedgångar, möblernas placering i ett rum och en hel radda med adjektiv. En riktigt bra miljöskildring märks nämligen inte. Men hur gör man då för att miljöskildringen inte ska märkas? 1. Alltså måste man fundera på vem perspektivpersonen i scenen är. Vi tar till exempel en person som är läkare. Att beskriva sjukhusmiljön väldigt ingående och med "fel" detaljer när läkaren är perspektivperson skulle därför ge ett instruerande och klumpigt intryck. Detta är extra viktigt om man skriver high fantasy eller historiska romaner. 2. 3. Så hellre kastanjeträd än träd.
Resan – Årskurs 3 ASL inspirerande arbete – hela paketet Då vi precis är i avslutet på vår resa, så tänkte jag i det här inlägget presentera hela upplägget. Hur tankarna är bakom det och vad som ingår i hela Resan. Ett omfattande inlägg där jag försökt beskriva rätt detaljerat hur arbetet fungerar. Jodå, det blir ett långt inlägg Bakgrundstankar: Då jag och klassen arbetat med arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” från årskurs ett med bokstavsscheman som grunden och vidare till årskurs två med ”Deckarscheman” så ville jag hitta ett liknande arbete även i årskurs tre. Jag tog en idé som en av mina kollegor presenterade och gjorde om den till ett sätt som jag och mina elever är vana med och satte mig ner och funderade på vilka bitar jag vill ha med och vilka ämnen som passade att integrera i det här arbetet. Där låg listan om vad jag ville nå. Arbetsscheman: En av de stora fördelarna med arbetsscheman är att eleverna får en bra struktur på vilka uppgifter de ska göra. Skriva Det finns oftast två skrivdelar på varje schema. Loggboken Destination:
Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Om man beskriver kan det bli så här: Kalle var arg. Men om du gestaltar kan du skriva så här i stället: Kalle kastade fiskepöt i sjön medan han svor så det osade. Och i stället för att skriva "det var en stormig höstdag" kan du beskriva platsen utan att ens använda orden storm och höst. Vid en bestämd årstid / Vid ett bestämt klockslag / Vid ett bestämt väder Välj årstid, tidpunkt på dygnet eller väder så att det ger din berättelse den stämning du vill skapa - en läskig berättelse blir ju till exempel ännu läskigare om det är sent på natten och det stormar ute. Exempel: Trädets grenar slog mot fönsterrutan. Exempel: Det luktar bensin.
Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Efter några minuter ser du resultatet; snabbsimmarna springer glädjestrålande upp ur vågorna, efter en stund kommer en hel hög ungdomar som klarat av uppgiften och ytterligare lite senare hasar sig några trötta upp på stranden. Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tänk om det med små medel trots allt går att påverka resultatet i rätt riktning? Under vårterminen skulle min 7:a och jag syssla med temat Sagor som avslutas med att eleven får i uppgift att skriva sin egen saga. 1. Så planerade jag Resultat?
Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord. Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar. Ex. Struktur: Brainstorm I "Allmänt" Strategi: Slumpa fråga Struktur: Bingo
RESAN FacebookTwitterGoogle+Pin ItBuffer Lärarhandledning – resan del 1 Resan – schema 1Kaptenens logg 1Lastlistan Lärarhandledning – resan del 2Kaptenens logg del 2Kaptenens logg del 2 – markeradResan – schema del 2 Resan – schema del 3Lärarhandledning-resan-del-3kaptenens-logg-del-3kaptenens-logg-del-3-markeradkompassövningar lärarhandledning-resan-del-4resan- schema – del-4kaptenens-logg-del-4kaptenens-logg-del-4-markeradkaptenens-logg-del-4-enklare-typsnittKarttecken Schema resan-del-5lärarhandledning-resan-del-5kaptenens-logg-del-5kaptenens-logg-del-5-markeradkaptenens-logg-del-5-enklare Resan del 6Lärarhandledning – resan del 6Kaptenens logg del 6Kaptenens logg del 6 – lättlästKaptenens logg del 6 – markerad ASL och mycket mer Rapportera felaktigheter
"Writing prompts" som stöd för skrivandet Har dina elever svårt för att komma igång med skrivande eller vill de bara träna sig på att utveckla sitt skrivande? Då kan en fördel vara att använda sig av olika börjor eller sk writing prompts. Det finns hur många olika som helst om du söker. Jag tänkte tipsa lite kort i detta inlägg om de som jag provat med mina elever. Skrivandet blir ganska kravlöst samtligt som eleverna tränar på sin skriftliga förmåga – en förmåga många behöver utveckla mer. Story in a jar Ett sätt att få igång fantasin på kan vara att använda små lappar som finns i en glasburk – sk story in a jar. 365-day-challenge På denna sidan hittar du korta börjor som passar för de som vill ha en nya skrivuppgift per dag. Extend your thinking Här finns några som utgår från hypotetiska frågor som Om jag…, eller Jag önskar.., eller Vad jag tycker om… på så sätt tränar eleven även på att tänka vilket är en utmaning i sig. Vad är historien bakom bilden? En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Olika slumpgeneratorer
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Vilse