Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Källkritik Samtalsgoogla med dina elever | Skrivateljén Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. ”Välj ett ämne och en problemformulering. När jag kom in i sonens rum satt han ensam vid sin dator med ett öppnat word-dokument framför sig. Sökord: potatis De källor han fått upp var: Wikipedia, Odla.nu – din trädgård på nätet och Svensk potatis webbplats. Han är bekymrad, det kan jag se. Jag sätter mig bredvid honom. – Du, det står här att du ska hitta på en problemformulering. Sonen tittar besvärat på mig. – Nä, men jag fattade inte riktigt vad dom menade med problemformulering…? Nej, hur skulle han kunna förstå det, helt på egen hand? Vi börja där! Vilda sökningar ger källor med olika perspektivSagt och gjort: vi googlar ihop. Forskning om potatis Är potatis nyttigt Potatisens historia Genom våra ”vilda” sökningar får vi upp mängder av källor med olika vinklar eller perspektiv: – Ja, utbrister sonen.
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.
Upphovsmän och deras uppsåt. | Skola 365 All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Vi läser gemensamt: Läs sedan själv följande två artiklar: Äkthet Tid Beroende Tendens
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Vem? Vad?
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Att vara källkritisk mot inlägg som delas på facebook Förmågor: källkritik, samtala, lyssna Att göra: 1. Vi kommer ägna lektionen denna gången åt att diskutera inlägg som delas på Facebook. 2. Vi kommer använda oss av några artiklar som diskussionsutgång. Vad sa du att jag delade? Ica-kupongen är falsk
”Skydda barn och unga mot riskerna med e-cigaretterna” Allt fler unga röker e-cigaretter som än så länge är helt oreglerade och får marknadsföras och säljas fritt till barn och ungdomar. Utöver det faktum att de innehåller både nikotin och andra gifter så utgör de med största sannolikhet en inkörsport till både vanliga cigaretter och andra droger. Tobaksrökningen minskar bland barn och unga i Sverige. Det visar den nyligen publicerade årsrapporten om skolelevers drogvanor från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Vissa menar att e-cigaretter är ett viktigt hjälpmedel för de som vill sluta röka. Är nikotinnivåerna så ofarliga som industrin påstår? Hur farligt är det? För att göra e-cigaretterna mindre lockande måste också de nya reglerna om förbud för karakteristiska smaktillsatser, som gäller vanliga cigaretter och rulltobak, även omfatta e-cigaretterna. E-rökare i Malaysia. Det här är de åtgärder som måste genomföras snarast: 1 Inför åldersgräns. 2 Inför förbud för smaktillsatser. 3 Stoppa marknadsföringen.
Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?
Länkskafferiet - För lärare - Sökövningar för elever Länkskafferiet är ett utmärkt redskap när lärare, pedagoger eller skolbibliotekarier vill undervisa elever i informationssökning på internet. Ett bra sätt att bekanta sig med Länkskafferiet är att göra sökövningar för att lära känna innehållet i samlingen och de olika sökvägarna bättre. Här du ladda ner alla våra sökövningar. Sökuppgifter: Engelska, för årskurs 5-8 (11-14 år) Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Sökuppgifter: Mobbning del 1, för årskurs 5-8 (11-14 år) Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Sökuppgifter Mobbning del 2, för årskurs 5-8 (11-14 år) Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Sökuppgifter: Blandade frågor för årskurs 5-9 (11-15 år)Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Sökuppgifter: Europeiska unionen, för årskurs 6-8 (12-14 år) Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Sökuppgifter: Demokrati, för årskurs 6-8 (12-14 år) Ladda ner övningen (PDF-fil öppnas i nytt fönster) Informationssökning Internetsökning Netikett
”Reglera e-cigaretter på rätt sätt” I Sverige har förvaltningsrätten slagit fast att e-cigaretter med nikotin ska klassas som läkemedel, men domen har överklagats och än säljs produkterna öppet i vanliga butiker. I avvaktan på förtydligande finns nästan inga regleringar alls kring försäljning och reklam. Det är ohållbart. Självklart ska försäljningen av e-cigaretter regleras, liksom tillverkningen och villkoren för reklam och marknadsföring. Men det måste göras på rätt sätt och utifrån rätt utgångspunkter. Skribenterna framför att ”forskning tyder på att e-cigaretter riskerar hälsan". Skribenterna påstår också lite svepande att e-cigaretter ”utgör med största sannolikhet en inkörsport till vanliga cigaretter och andra droger. Men på andra områden håller jag med skribenterna om att marknaden måste regleras. Parallellt bör man införa tydliga krav på reglering av innehåll och kvalitet i de produkter som saluförs. Den här typen av regleringar skulle medföra flera fördelar. Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter.
Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Slutuppgift – att gestalta en upplevelse
Undersök Wikipedia som källa | 1 av 2 – Digitala lektioner Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9) Information och kommunikation Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9) Informationssökning och källkritik