ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Metodik:Genom att visa olika ansikten med olika känslor får WS-deltagarna svara på frågorna: "Hur känns det i kroppen då man är ......?" Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera känslor och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt.
Mikael Bruér | SO-lärare "Pippi kom till när jag hade luftrörsinfektion" Hur kom du egentligen på Pippis namn? – Det är omöjligt för mig att rekonstruera detta, namnet kom bara flygande, det var inget jag hade tänkt ut i förväg. I nödlägen då jag verkligen ville bli underhållen och få mamma att fortsätta berätta gällde det att komma på något bra och Pippi kom till när jag hade en luftrörsinfektion med tillhörande feber. På den tiden var man tvungen att ligga till sängs då man hade feber - även tre dagar efter det att febern försvunnit - så du kan förstå att jag suktade efter underhållning i en tid då det varken fanns tv eller barnradio. – Jag har visst hittat på "herr Liljonkvast" (som i "Nils Karlsson Pyssling" tar med den sjuke pojken Göran till Skymningslandet, reds anm) också. Dina kusiner har sagt att den första Pippiboken som du fick i tioårspresent skilde sig lite grann från den muntliga versionen? – Ja, Tommy och Annika var ju inte med i den ursprungliga versionen. Karin Sörbring med Karin Nyman.Foto: Cornelia Nordström Astrid LindgrenFoto: Lars Epstein
FlippadSO | Välkommen! Detta är en liten välkomstpresentation till vår SOblogg! Här kan du surfa in när du vill och hur ofta du vill :) Längst upp på sidan hittar du de olika förmågorna som du säkert känner igen och som vi hela tiden kommer att återkomma till. Du hittar även de viktiga källkritiska begreppen längst upp under en egen flik. Min undervisning kanske är lite annorlunda än den du är van vid. Jag tror på att för att lära så mycket som möjligt måste man kunna repetera, läsa, lyssna och se på samma sak flera gånger. Förutom bloggen kommer ni kunna dela tankar, reflektioner, ta del av citat och bilder på vår Facebooksida! Vill du snabbt ha kontakt med mig så finns jag även på Kik – FrokenFlipp. Jag ser jättemycket fram emot att arbeta tillsammans med er! Och du – glöm inte det viktigaste av allt: ”Everyone you will ever meet knows something you don’t”!
Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Varje kamratrespons från varje grupp tillsammans med egenresponsen har nu varje elev fått i ett eget häfte.
SO åk 4-6 Leksands grundskolor | Mia Brundin förstelärare i SO-ämnen i Leksands kommun Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
sobloggalfa Våra svenska dialekter - SweDia 2000