Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Slutuppgift – att gestalta en upplevelse
10 fel värre än särskrivning - gd.se · För sen poäng Har du någon gång fått ett brev som du har behövt läsa till sista raden för att förstå varför du ens har fått det? Irriterande, eller hur? · Onödigt vaga uttryck Vaga ord som utrustning och verksamhet gör det svårare att se saker framför oss och minnas det som står. · Ogenomtänkta modeord Ibland skriver vi hållbarhet och kvalitet utan att tänka efter vad vi egentligen menar. · Ord med svans Ofta duger fråga lika bra som frågeställning, marknadsföring lika bra som marknadsföringsinsatser och mål lika bra som målsättning. · Fackord på vift USP eller expropriera kan vara självklara uttryck på ditt jobb. · Substantivsjuka Många och långa substantiv gör ofta texter abstrakta och svårlästa. · Många passiva verb Beslut skjuts upp, någon misstänks, ansökan avslås. · Långa, krångliga meningar Meningar som börjar med långa förklaringar är ansträngande för korttidsminnet. · Ingen röd tråd Kanske handlar texten om för många olika saker. · Allt för chefen Hanna Lundquist hanna@hannalundquist.se
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”. Nästa steg blev att börja läsa vissa delar i texten lite mer noggrant. Åsa Relaterat Hej på er! I "Akademiskt skrivande"
språkspanaren | Diskutera språkfrågor Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Samband – att se hur saker och ting hänger ihop Relevanta – viktiga och betydelsefulla Kommunicera – att uttrycka sig
Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Om att få eleverna att se språket och om wordle som verktyg för språkövningar... Jag funderar ofta på hur jag ska nå de elever som inte befinner sig där de vill vara rent språkligt, men som (trots stöd från mig) har svårt att ställa sig utanför sin text och se och förstå vad som behöver förändras eller utvecklas. Jag ser ju vad som kan utvecklas i texten rent språkligt, men det är bland det knepigaste i svenskundervisningen att lyckas med att få eleverna att se detta själva, tycker jag. Det är ju strategier man vill att de ska erövra! Från ordnivå till meningsnivå Jag har tidigare berättat om hur jag arbetar med konkreta språkövningar i svenskundervisningen. På samma sätt kan jag själv träna med mina elever genom att plocka meningar direkt ur deras egna texter. Att närma sig texten under skrivprocessen När det gäller mer utmanande delar i skrivandet, som att utveckla ett språk med hög informationstäthet, tycker jag ibland att det kan vara mer effektivt att arbeta med språkliga övningar när eleverna redan har kommit ganska långt i sina utkast. Åsa Relaterat Hej på er!
Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]
Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?
Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. I ”Språkriktighetsboken”, utgiven 2005 av Svenska språknämnden, anges sex utgångspunkter för värdering av olika uttryckssätt: etablerat bruk, språkbrukarnas attityd, experternas inställning, systemenlighet, skriftspråkstradition och hur väl ett uttryck ”fungerar i olika kommunikativa sammanhang”. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. Den kan uttydas som att det uttryck fungerar väl som är enkelt att lära, producera och förstå. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation.
47 historiska bilder som kommer få dig att tänka till. Nr 17 ger verkligen pe... Jens Filipsson Skribent Vill du se ditt innehåll gå viralt? I Delbarts Community kan vem som helst posta sina listor, favoritklipp & andra roliga saker! Det sägs att en bild kan säga mer än tusen ord. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 23-åriga Evelyn McHale hoppade från 83:e våningen på Empire State Building och landade på en FN-limousine. Gillade du den här artikeln?
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket