Elever med funktionsnedsättning Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskravet För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt Exempel Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning
Taylor Mali, What Does A Teacher Make Her Toddler Kept Getting Sick – Look What Mom Found Inside The Sippy CupAfter weeks of complaining of stomach aches, Simon coul... Her NYC Apartment Is Only 90 Sq Ft - When I Saw Inside, I Was Stunned By How She LivesWhen you rent an apartment in New York, it's all about ... This Teacher Walks Down The Hall - But Falls To The Ground When She Hears THISMs. He Was Tired Of Scrubbing His Baking Pan - His Solution For A Deep Clean Is Excellent! It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Berit Engberg, enhetschef
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder
undantagsbestämmelsen Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!
The 16 characteristics of a modern teacher 469 Shares Share Tweet Email Becoming a tech-savvy teacher is great. Honestly, there’s more to it than just hopping on the latest education technology / education trends bandwagon. See Also: Which of the top edtech trends are best for classrooms? So, then, what does it really take to be a modern teacher? You want to know what it takes to be a progressive and always-learning teacher who knows how to get students to think, contemplate, and explore. Modern teachers: choose to be vulnerable.see themselves as co-learners, not teachers.allow themselves to fail, often.don’t wait until they’re experts to introduce somethingmove into their students’ world, even if it’s foreignrun towards their area of weakness, not awayare comfortable not knowing what is going to happeninvite mistakes into their livesdream big and ask ‘why not?’ These characteristics of a modern teacher are incorporated into the visual you see below. Click here to download the printable PDF version of this fabulous visual
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
Realia möter digital läsförståelse Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används(Lgr11, engelska åk 9) Kunskapskravet som ska bedömas är detta: Virtuell samplanering Livsvillkor
Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. funktionshinder – negativa konsekvenser och hinder som uppstår i miljön kring en person på grund av funktionsnedsättning. funktionsförutsättningar – ett ord sprunget ur funktionshinder som också betecknar både person och miljö. funktionsbegränsningar – precis som funktionsförutsättningar är det ett ord som betecknar både person och miljö. barn i behov av (särskilt) stöd – betonar att barnet är i en situation som påkallar stöd. handikapp – förlegad term Källor:
For Teachers | Wonder Treacher-Collins Syndrome In Wonder, Auggie refers to his condition as Mandibulofacial Dysostosis, which is also known as Treacher Collins syndrome (TCS). This is an inherited developmental disorder with a prevalence estimated to range between 1 in 40,000 to 1 in 70,000 of live births. TCS is a condition in which the cheek-bones and jawbones are underdeveloped. There are many children born every year with different types of craniofacial differences. My Face: National Foundation for Facial Reconstruction myFace, formerly the National Foundation for Facial Reconstruction, was founded to address the all-too-visible plight of those with facial deformity by assuring them access to the comprehensive and highly personalized team care at the Institute of Reconstructive Plastic Surgery (IRPS) at NYU Langone Medical Center. myface.orgmyfacewonderproject.org CCA Kids: Children's Craniofacial Association ccakids.comCCA Kids Choose Kind Challenge Changing Faces changingfaces.org Beyond Differences Jaz Gray
Digitalt, kollegialt lärande i världsklass! Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Råd och tips strömmar in och många känner igen i sig problemet. Vi konstaterar att det kan ha många orsaker som till exempel att de inte har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka sig, att de inte är vana vid att tala engelska lektionstid och att något i gruppdynamiken gör att de inte vågar. Många väldigt goda ideér strömmade in i gruppen och nedan har jag försökt kategorisera och sammanställa gruppens råd. Ett råd som jag gett många gånger tidigare är att skaffa Pearltrees.com för att spara och kategorisera webbsidor. Råd och tips till er som har talovilliga grupper: Speedtalking. Sara
Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande Inspiratören är en struktur där eleverna tillsammans i par eller grupper löser ett problem för att sedan gå runt i klassrummet och titta på hur andra grupper löst samma problem. Denna struktur kan anpassas efter olika ämnesinnehåll. Vi har använt oss av inspiratören i allt från matematik vid problemlösning eller huvudräkning till svenska vid fri skrivning, sagoberättande, grammatik, ordkunskap och ordklasser. Elever som har svårt med abstraktion och att fantisera? Med Inspiratören synliggör du lärandet i en grupp då eleverna får se olika sätt att lösa samma problem. Börja med att dela upp eleverna i par om 2 eller 2 par om 4 barn. Inspiratören: Matematik Ibland kan man känna sig låst av att arbeta i matteboken. I "Allmänt" Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. Struktur: Par-pussel