Aspie-kriterierna | Habilitering & Hälsa Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland ”hjälparna” till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Vilka förändringar skulle kunna uppstå om man slutar tänka på diagnos och i stället tänker på "upptäckt", undrar de. En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Diagnoser finns i diagnosmanualer som DSM-5 eller ICD-10. Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. Nedan beskrivs Attwood och Grays "Aspie-kriterier", översatta av Eric Zander och Muriel Dandroy. Aspie-kriterierna A. B. Inriktning på att söka sanningenSamtal utan dolda budskapEtt väl utvecklat ordförråd samt intresse för ordFascination för språklig humor, som ordlekarAvancerat bruk visuella metaforer C. D. Senast uppdaterad: 2016-06-08 Informationsansvarig: Katarina Kindwall Referenser:
Den som får finnas - Avsnitt 1 Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Gå direkt till innehållet Gå direkt till sök Den som får finnas Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Den som får finnas - Avsnitt 1 Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Avsnitt 1 58 min Del 1 av 3. Kan ses till fre 21 aug (177 dagar kvar) Sändes Programmet har valbar textning Mer om programmet Samhälle & Fakta Om nio unga människor som alla har känt ett brännande utanförskap och som försöker passa in i samhällets normer. Öppnar annan webbplats Den som får finnas på svt.se Sändes Kan ses i hela världen. Dela Visa alla Hela program Avsnitt 1 Mer från Samhälle & Fakta Visa alla Mer från Samhälle & Fakta Afrikas okända kungadömen Veckans brott Madagaskar - kameleonternas ö Familjer på äventyr Flugor Safaridrama Strömsö Djurvärldens snillen Gårdshuset på Strömsö Kangaroo Dundee
A eller F – ett lotteri? - Sara Bruun Eleven kan inte förmå sig att göra tilldelade uppgifter lektionstid trots att hen verkar vilja. Hen sitter och ritar på i stort sett alla lektioner. Läraren försöker med allt – att utgå från elevens intresse, sitta bredvid eleven, ge tydliga instruktioner, ge en instruktion i taget, ge instruktionerna via flippfilmer, se till att digitala hjälpmedel finns, prata med föräldrarna, försöka motivera osv. Eleven har åtgärdsprogram, men vill inte ta emot hjälp. En diagnos finns och inom diagnosen ryms svårigheter att komma igång och att sedan slutföra påbörjat arbete. Ovanstående är ett ihopplock av olika elevers svårigheter som jag mött i olika sammanhang under åren och som jag satt ihop till en fiktiv elev. Den intressanta diskussionen är vilket betyg den här eleven ska få i slutbetyg. Det är i dessa kunskapskrav som hen och jag som lärare stöter på patrull. NP är inte detsamma som slutbetyget, det är vi nog alla överens om. Vad beror det på att synsättet är så olika?
Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
Extra anpassningar - va då, då? Stödpyramid. Christina Franzon Wallin och Josephine Andersson fokuserar på basen i pyramiden. Ju mer ledning, stimulans och extra anpassningar som ges eleven, desto mindre behov av särskilt stöd.Bild: Mikael Wallerstedt. Maskineriet kring åtgärdsprogram satte stopp för själva arbetet med eleverna. Eleven som hade svårt att lära, kom ännu mer efter. Förändringen i skollagen trädde i kraft den 1 juli förra året. Innebär detta något nytt under solen? Bild: Jens Magnusson.– Ja, det här är mer än bara ett påhitt eller en pappersprodukt. Hon arbetar i kommunens centrala elevhälsa och enligt henne var begreppet extra anpassningar på många pedagogers läppar under den gångna hösten. – Det har varit en resa under hösten, där vi tillsammans har försökt begripa vad det innebär. Hennes kollega Josephine Andersson är speciellt nöjd med ordet ”anpassningar”: Alla dessa anpassningar som specialpedagogerna räknar upp är inriktade på individens behov. – Det är rektorn som skapar regi för det här.
Bedöma teknik - svårast av alla ämnen haft en undanskymd plats i många grundskolor. Frågan om bedömning av elevers kunskaper har i princip varit obefintlig. Det har varit svårt för lärare att konkretisera målen, anser Eva Hartell. – Förhoppningsvis kommer den nya kursplanen med centralt innehåll att ändra på det. Ett problem är att det aldrig gjorts någon nationell utvärdering av teknikämnet. – Det får konsekvenser för både lärare och elever. Eva Hartell är matematik-, NO- och tekniklärare. – Jag ville lära mig av andra lärare hur man kan uttrycka sig om elevers kunskaper i teknik. Enligt Skolverkets statistik från 2009 hör teknik till de ämnen som har högst måluppfyllelse. Hur skolor organiserar teknikundervisningen ser olika ut. Ett problem med att ha få lektioner är att det är svårt att utveckla sina arbeten. – Vad gör man med kommentaren ”Du fick G, men om du gjort det här hade du kunnat få VG” om man inte har någon mer undervisning? Därför handlar bedömning inte bara om ett visst antal lektioner.
Hon bjuder på sina 100 bästa adhd-tips Jessica Stigsdotter Axberg är grundare och vd för MrsHyper, ett företag som hjälper och stöttar personer med npf-problematik. Hon är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och förståelse från utomstående är avgörande för ett gott liv. I kampen om att sprida kunskap och förståelse om adhd startade Jessica ett nytt projekt vid årsskiftet. – Det har snart gått nio år sedan min son fick diagnosen adhd och gud vad vi har prövat och testat olika saker hemma. Rubriker på inläggen hon har lagt upp hittills är bland annat ”Matvägrarens dilemma”, ”Tid, förberedelse och uppfattning” och ”Sova-sött-sagor”. – Jag plockar ut de 100 bästa tips som har funkat för oss och kanske på så sätt kan inspirera någon att hitta rätt lösning för sig själv eller sin familj.
Who Helps Kids With Dyslexia Gain Reading Fluency? When Martha Youman was starting out as a second-grade teacher, every Friday she would stay late after school to make what she called “seat work” for her 30 students— packets to help differentiate instruction for the three levels of learners in her classroom. “My high-level [students] would get lots of reading passages with reading comprehension questions,” she said. “My medium level would get the same thing, but shorter. And my students at the low level would get things like coloring pages, connect the dots — just things to keep them busy so they wouldn’t act out.” She said that some students at the lowest learning level couldn’t even write the alphabet yet, so she’d even put kindergarten-style trace-the-letter pages into their seat work. While the “seat work” kept behavior in check, it was failing as a teaching strategy. “I received zero dyslexia training in grad school,” she said. It was only after she took a doctorate-level class called “High-Incidence Disabilities” with Dr.
bfllillaedet - home