Aspie-kriterierna | Habilitering & Hälsa Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland ”hjälparna” till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Vilka förändringar skulle kunna uppstå om man slutar tänka på diagnos och i stället tänker på "upptäckt", undrar de. En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Diagnoser finns i diagnosmanualer som DSM-5 eller ICD-10. Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. Nedan beskrivs Attwood och Grays "Aspie-kriterier", översatta av Eric Zander och Muriel Dandroy. Aspie-kriterierna A. B. Inriktning på att söka sanningenSamtal utan dolda budskapEtt väl utvecklat ordförråd samt intresse för ordFascination för språklig humor, som ordlekarAvancerat bruk visuella metaforer C. D. Senast uppdaterad: 2016-06-08 Informationsansvarig: Katarina Kindwall Referenser:
Den som får finnas - Avsnitt 1 Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Gå direkt till innehållet Gå direkt till sök Den som får finnas Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Den som får finnas - Avsnitt 1 Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Avsnitt 1 58 min Del 1 av 3. Kan ses till fre 21 aug (177 dagar kvar) Sändes Programmet har valbar textning Mer om programmet Samhälle & Fakta Om nio unga människor som alla har känt ett brännande utanförskap och som försöker passa in i samhällets normer. Öppnar annan webbplats Den som får finnas på svt.se Sändes Kan ses i hela världen. Dela Visa alla Hela program Avsnitt 1 Mer från Samhälle & Fakta Visa alla Mer från Samhälle & Fakta Afrikas okända kungadömen Veckans brott Madagaskar - kameleonternas ö Familjer på äventyr Flugor Safaridrama Strömsö Djurvärldens snillen Gårdshuset på Strömsö Kangaroo Dundee
Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
Extra anpassningar - va då, då? Stödpyramid. Christina Franzon Wallin och Josephine Andersson fokuserar på basen i pyramiden. Ju mer ledning, stimulans och extra anpassningar som ges eleven, desto mindre behov av särskilt stöd.Bild: Mikael Wallerstedt. Maskineriet kring åtgärdsprogram satte stopp för själva arbetet med eleverna. Eleven som hade svårt att lära, kom ännu mer efter. Förändringen i skollagen trädde i kraft den 1 juli förra året. Innebär detta något nytt under solen? Bild: Jens Magnusson.– Ja, det här är mer än bara ett påhitt eller en pappersprodukt. Hon arbetar i kommunens centrala elevhälsa och enligt henne var begreppet extra anpassningar på många pedagogers läppar under den gångna hösten. – Det har varit en resa under hösten, där vi tillsammans har försökt begripa vad det innebär. Hennes kollega Josephine Andersson är speciellt nöjd med ordet ”anpassningar”: Alla dessa anpassningar som specialpedagogerna räknar upp är inriktade på individens behov. – Det är rektorn som skapar regi för det här.
Hon bjuder på sina 100 bästa adhd-tips Jessica Stigsdotter Axberg är grundare och vd för MrsHyper, ett företag som hjälper och stöttar personer med npf-problematik. Hon är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och förståelse från utomstående är avgörande för ett gott liv. I kampen om att sprida kunskap och förståelse om adhd startade Jessica ett nytt projekt vid årsskiftet. – Det har snart gått nio år sedan min son fick diagnosen adhd och gud vad vi har prövat och testat olika saker hemma. Rubriker på inläggen hon har lagt upp hittills är bland annat ”Matvägrarens dilemma”, ”Tid, förberedelse och uppfattning” och ”Sova-sött-sagor”. – Jag plockar ut de 100 bästa tips som har funkat för oss och kanske på så sätt kan inspirera någon att hitta rätt lösning för sig själv eller sin familj.
Who Helps Kids With Dyslexia Gain Reading Fluency? When Martha Youman was starting out as a second-grade teacher, every Friday she would stay late after school to make what she called “seat work” for her 30 students— packets to help differentiate instruction for the three levels of learners in her classroom. “My high-level [students] would get lots of reading passages with reading comprehension questions,” she said. “My medium level would get the same thing, but shorter. And my students at the low level would get things like coloring pages, connect the dots — just things to keep them busy so they wouldn’t act out.” She said that some students at the lowest learning level couldn’t even write the alphabet yet, so she’d even put kindergarten-style trace-the-letter pages into their seat work. While the “seat work” kept behavior in check, it was failing as a teaching strategy. “I received zero dyslexia training in grad school,” she said. It was only after she took a doctorate-level class called “High-Incidence Disabilities” with Dr.
Skolans arbete med extra anpassningar Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Många skolor behöver utveckla det arbetet för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 12 av 15 skolor hade utvecklingsbehov eller brister i Skolinspektionens granskning. Skolinspektionen har granskat om elever som inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven och som inte får särskilt stöd får extra anpassningar i undervisningen. Granskningen har fokuserat på årskurs 4 i 15 skolor spridda över landet. Det här innebär extra anpassningar Om en elev inte når eller riskerar att inte nå de kunskapskraven, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller har andra svårigheter i sin skolsituation ska skolan i första hand anpassa den ordinarie undervisningen efter elevens behov. Elever med behov av mer omfattande anpassningar har rätt att få särskilt stöd. Ny lagstiftning från 2014 Resultat från granskningen Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande
Nytt studiepaket ger pedagoger mer kunskap om NPF Alla barn och elever gynnas i en förskola och skola som utgår från individens behov, och där personalen använder olika former av pedagogik och anpassningar. För barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är det en nödvändighet. Behovet av kompetensutveckling inom området är stort. För att möta det har vi tagit fram ett webbaserat studiepaket för självstudier och kollegialt lärande i förskola, skola eller gymnasiet. – Förståelse och kunskap om till exempel autismspektrumtillstånd och adhd ger en god grund att möta och arbeta pedagogiskt med alla barn och elever. Tillsammans med en arbetsgrupp har han sammanställt studiepaketet, som är uppdelat i fem olika moment. Studiepaketet innehåller filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor som ger en generell kunskap om perception och kognition, det vill säga hur sinnesintryck och information upplevs och bearbetas.
Där det finns människor finns problem | Pedagogiskt Kapital När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor. Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit. Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt. Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden.