background preloader

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize Related:  boella

Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder

Jenny på Wendes: Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då?

futurelearn Did the First World War make heroism meaningless or was it the conflict that gave it the most meaning? We’ve designed this course in partnership with the BBC to help you explore, discuss and challenge the ways in which First World War heroism has been remembered. Our experts will take you through the changing British, French and German views of heroism and discuss important similarities and differences. Through discussion and analysis of art, literature, film and television, guided by our experts, you will explore the portrayals of heroism before, during and after the war. Together we will examine the changing faces of heroism from distant figureheads and brave warriors to the ordinary ‘Tommy’ and front-line nurses. This course will give you the opportunity to purchase a Statement of Participation. This course is part of a series designed in partnership with the BBC to commemorate the war.

The Quest To Harness Wind Energy At 2,000 Feet Image courtesy Altaeros By Erik Sofge Nothing about the grooved, inflatable body taking shape inside Greentown Labs in Somerville, Massachusetts, resembles a wind turbine. It looks more like a jetliner’s emergency ramp, or something you’d tie behind a boat and cling to desperately while bumping across the surface of a lake. But the 14-foot-long structure most resembles what it actually is–an air-filled wing. To be more precise, it’s a stabilizing fin, part of a tube-shaped, robotic airship designed to tap the power of high-altitude winds. Provided, of course, the vehicle hasn’t sprung a leak. Read the full article by clicking the name of the source located below. Walrus mass in vast numbers on Alaska beach as sea ice retreats | Environment Pacific walrus that can’t find sea ice for resting in Arctic waters are coming ashore in record numbers on a beach in north-west Alaska. An estimated 35,000 walrus were photographed on Saturday about five miles north of Point Lay, according to the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Point Lay is an Inupiat village 700 miles (1,126 kilometres) north-west of Anchorage. The enormous gathering was spotted during NOAA’s annual arctic marine mammal aerial survey, spokeswoman Julie Speegle said by email. The gathering of walrus on shore is a phenomenon that has accompanied the loss of summer sea ice as the climate has warmed. Pacific walrus spend winters in the Bering Sea. Unlike seals, walrus cannot swim indefinitely and must rest. As temperatures warm in summer, the edge of the sea ice recedes north. The World Wildlife Fund said walrus had also been gathering in large groups on the Russian side of the Chukchi Sea. “They’re going to get them out there next week,” she said.

Några ord om hijab och hucklen | Motargument.se “Jag såg att häggen blommade, det kom en doft av den. Då gick jag till min älskade och sade: Se och känn! Hon stod vid makaronerna, hon sydde på en klut, Och när hon lyfte ögat hade häggen blommat ut.” /Alf Henriksson Att kalla hijaben osvensk, tyder på en stor okunskap om svensk kultur och svensk historia. På Almgrens sidenväverier kan man se de huvuddukar, eller klutar, som tillverkades för kvinnor av olika stånd och rang i samhället. Min mormor berättade att när hon var liten, runt första världskriget, gick fortfarande folk på skånska landsbygden klädda i huvudukar, sjalar. Skälen till varför man gick klädd i klut var lite olika. Fast min mormors mor tillhörde nog de sista som ansåg att man var tvungen att bära klut för att vara en “ärbar” och riktig kvinna. Konventioner och huvudduk Då Idas föräldrar var unga, 1800-talets mitt, var huvudduken inget val, utan ett tvång, i Skåne. Jag citerar en sida om skånsk folkdräkt: Det där med klädsel var viktigt förr. hijab Hur som helst.

Så skyddar muskler mot depression | Träning och Hälsa Det är sedan tidigare känt att träning är bra mot depression. Den som tränar regelbundet löper inte bara mindre risk att insjukna, träning gör det också lättare att tillfriskna. Men varför träning är bra mot depression har ingen förstått. Nu har forskare vid Karolinska institutet upptäckt att muskulösa möss har högre nivåer av ett visst enzym, KAT, i musklerna. Det visade sig att detta enzym bryter ner kynurenin, ett ämne som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan. – Vår hypotes var att musklerna tillverkar ett ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Musklerna verkar alltså ha en filtrerande effekt som – om den aktiveras – kan skydda hjärnan. Forskarna ser nu framför sig en ny princip för att behandla depression.

50 Classy People From The Past Who Remind Us What "Cool" Really Means! Our society has come a long way in the past few decades but we've completely forgotten what it's like to be classy. Let's take a lesson from these masters of "old school cool." A famous quote of hers: "Sex appeal is fifty percent what you've got and fifty percent what people think you've got." The people we aspired to be decades ago are much different than the celebrities we look up to today.

Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet. Hon vill ta död på myterna kring flerspråkighet med hjälp av de forskningsteorier som finns kring språkinlärning. Del 1 Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmasMyt 2: Språket följer en norm för hur man ska tala svenskaMyt 3: Barn lär sig ett nytt språk snabbt Del 2 (Publiceras den 25 sept) Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråketMyt 5: Flerspråkiga blandar ihop språkenMyt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Myt 1 – Svenskan kommer att försvinna eller utarmas- NEJ, förändringar av språk är naturligt och dessutom räknas svenskan som ett starkt språk. Tidigt påverkades svenskan av latin, grekiska, engelska och franska.

Related: