specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Skola har skapat regler för föräldrar Prata positivt om skolan och ställ inte viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning. Det är två av punkterna i förväntansdokumentet som Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm har skapat för föräldrarna. Läs även: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara” – Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop. Förväntansdokumentet har funnits på Engelbrektsskolan sedan hösten 2016 och pressen från föräldrarna har minskat, men förekommer fortfarande, säger Tomas Hultquist. – På min skola är många föräldrar högutbildade och arbetar i positioner där de är vana vid att bestämma och i skolan ser de sig ser sig som kunder och vill kunna bestämma här med, säger han. Att skapa policydokument likt det Engelbrektsskolan tagit fram är en rekommendation från Utbildningsförvaltningen. En av punkterna är att prata positivt om skolan inför sitt barn, varför är det viktigt? Fakta. Malin Hansson
”Mycket skam och skuld knutet till dyskalkyli” Föreställ dig att du har svårt med grundläggande räknesätt som subtraktion och multiplikation. Föreställ dig också att du har svårt att uppfatta antal och mängd, komma ihåg telefonnummer, läsa busstabeller eller lära dig klockan. Då har du fått en kort inblick i hur det är att ha diagnosen dyskalkyli. Markus Björnström är utbildad logoped och har arbetat på talkliniken på Danderyds sjukhus. Han har genomfört runt 500 utredningar av barn och vuxna med svåra räkneproblem. Ett av diagnoskriterierna för dyskalkyli är att personen ska ha en normal inlärningsförmåga rent generellt, men svårt med att ta till sig enkla talfakta. – Det finns de som repeterar och repeterar och lär sig talen i stunden. Får en snedvriden självbild Det är i dag inte helt klarlagt hur många som har dyskalkyli. – Om man inte klarar matematiken och känner sig korkad kan det också smitta av sig på det övriga lärandet, även om man bara har problem med matematiken och inte andra ämnen.
Elevhälsan - Sekretess för EHT-team när annan personal deltar Staffan Olsson svarar Fråga: Hej! Vad gäller för elevhälsoteamets träffar och sekretess? På vissa träffar finns inte bara elevhälsans personal med utan också t.ex. fritidspedagog, lärare, SYV men också fältassistenter. Får man automatiskt stark sekretess på dessa möten eller tar man med sig sin "egen" sekretess från mötena? Kerstin Svar: Hej Kerstin! När elevhälsans personal bjuder in andra till möten måste sekretess och tystnadsplikt beaktas. Man tar inte över någon annans tystnadsplikt då man får informationen utan behåller sin egen. När utomstående verksamheter deltar, t.ex. socialnämndens personal eller sjukvårdens, ser möjligheterna olika ut beroende på om det gäller elevhälsan vid en skolmyndighet eller vid en friskola. Vid en skolmyndighet har elevhälsan ytterligare en möjlighet via den s.k. generalklausulen (OSL 10:27) att bjuda in utomstående. Hälsningar från Staffan
Lite flås varje dag gör dig smartare | SVT Nyheter – Pulsträning är bra framför allt för de barn som inte rör sig speciellt mycket i vardagen normalt sätt, säger Peter Pagels, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet. – I studier har man sett att det inte krävs speciellt lång tid. Mellan en kvart och upp till en halvtimmes pulshöjande aktivitet har mycket positiva effekter, säger Peter Pagels. Peter Pagels vid Linnéuniversitetet i Kalmar forskar inom området fysisk aktivitet och så här förklarar han hur ökad puls kan ge bättre resultat. Ökad blodgenomströmning – Pulsträningen höjer pulsen hos barnen och då ökar också aktiviteten i hjärtat. Det här gäller självklart också vuxna människor lika väl som barn. – Det här leder i sin tur till många kognitiva resultat som till exempel att man tänker klarare, får bättre uppmärksamhet och bättre koncentrationsförmåga, säger Peter Pagels, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap. Men det är viktigt att den pulshöjande aktiviteten görs ofta inte bara någon gång i veckan.
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik Sjutton barn med språkstörning mellan 8 och 12 år deltog i studien. Nio av barnen hade expressiv språkstörning (främst svårt med att uttrycka sig, men inte uttalade svårigheter med språklig förståelse) och åtta barn hade generell språkstörning (både svårt att uttrycka sig med och förstå språk). En grupp med sjutton elever med typisk språkutveckling matchade på ålder deltog också. Ingen av de elever som deltog hade uttalade svårigheter med enkel addition, ingen hade en diagnos av dyskalkyli, och alla elever hade icke-verbal förmåga inom normalområdet. Alla elever klarade också ett test där man måste förstå att två kvantiteter av något är lika (t.ex. samma mängd vatten i ett högt glas och i en låg skål), för att se att de förstod ekvivalens mer generellt. Sedan fick alla elever lösa nio mattetal Tre av typen a + b + c = a + __Tre av typen a + b + c = __ + c Tre kontrolluppgifter av typen tre av typen a + b + c + a = __ . Alla tal (a-c) var mindre än 7. Elevernas svar delades in i: Referenser
Strategier som förbättrar elevernas resultat! Redaktionen utmanade en grupp lärare att gå tillbaka i tiden och återupptäcka sina egna handlingsmönster vid uppstarten av ett nytt läsår. Utmaningen bestod i att återskapa första veckan av de fem senaste läsåren och hur resultaten av det som gjordes då påverkades. Det finns ingen vetenskap bakom testet men det är intressant att pröva sina erfarenheter och granska resultaten utifrån olika handlingsmönster. Det handlar egentligen om att upptäcka egna mönster vi skapar och hur de i sin tur kan utvecklas för att förbättra möjligheterna för eleverna att lära, menar Helena Carlsson från Norrköping, en av de grundskolelärare som medverkade. – När jag släppte min egen agenda baserad på min egen tolkning av styrdokumenten och istället började influeras av elevernas idéer om vad de ville lära sig och då jobba för att anpassa dem i enlighet med Lgr 11, blev lektionerna mer givande och intressanta för oss alla, konstaterar hon snabbt. 2) Kunskap om hur du får svar: 5.
Idrott varje dag – ett säkert elevlyft enligt ny forskning | SVT Nyheter – Tidigare studier har visat på positiva effekter på barns skelett, muskler och skolprestationer. Nu adderar vi med ytterligare resultat som visar att frakturrisken sjunker med tiden och dessutom belägger vi att betygen blir bättre för pojkarna, säger Jesper Fritz, forskare vid Lunds Universitet och läkare vid Skånes Universitetssjukhus. Avgångsbetygen jämfördes I studien ingick avgångsbetygen från årskurs nio från drygt 630 elever under en tioårsperiod 2003-2012. – Andelen pojkar som uppnådde behörighet till gymnasiet ökade med 7 procentenheter. När det gäller flickorna gick det inte att se någon skillnad i betyg. – Det tror vi till största delen beror på att pojkarna har lite lägre betyg från början. Minskad frakturrisk Men i studien har man också visat hur benmassa och muskelstyrka påverkas positivt. – Och med hjälp av den så tror vi att även frakturrisken på sikt minskar och då främst bland flickorna. "Extra idrott ökar betygen"
Sensomotorisk träning- kan det vara en hjälp mot inlärningshinder? | #PedagogiskpubGotland Välkommen till årets andra pedagogiska pub som kommer att handla om sensomotorisk träning. Vi träffas onsdagen (OBS!) den 24 februari klockan 19:00 – 21:00 på restaurang Joda. Du anmäler dig här. och följer sedan följande instruktion: Klicka på den gröna knappen ”Register”, därefter klickar du på den gröna knappen ”Checkout”. Vi gästas denna kväll av Gittan Larsson, specialpedagog på Atheneskolan. Blir du redan nu nyfiken kolla gärna på www.allasinnen.se Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor, diskuteras och inspireras. Ni är varmt välkomna!
KTH hjälper Wikipedia börja prata - KTH Nästan fyra miljoner kronor har KTH-forskare nu fått för att lära Wikipedia att prata. Det är genom ett samarbete mellan bland andra universitetet, Post- och telestyrelsen (PTS) och Wikimedia Sverige som Wikipedia ska göras mer tillgängligt för personer med bland annat nedsatt syn. Projektet har fått namnet Wikispeech. – Vi har precis fått 2,8 miljoner tillsammans med bland andra Wikimedia Sverige för att ta fram en talsyntes som ska kunna ge människor med synskador och lässvårigheter bättre tillgång till Wikipedia. Vi har dessutom erhållit ytterligare 1 miljon kronor i form av en postdoc-tjänst där forskaren ska hjälpa till med detta arbete, säger Joakim Gustafson, professor i talteknik på KTH. Wikipedia, som ofta kallas för världens största uppslagsverk, är den mest använda webbplatsen som inte drivs av ett kommersiellt företag. Talsyntesen kommer att vara användargenerad, en metod som kallas "crowdsourcing".
Elva tecken på att du har utmattningssyndrom Säg att du är ute och går i skogen och möter en lös, aggressiv hund. I samma stund som du upplever hotet sätter en process i hjärnan i gång. Amygdalan – ett mandelformat område djupt inne i hjärnan som hanterar bland annat rädsla – reagerar. Hotet triggar i sin tur i gång kroppens centrala stressystem, den så kallade HPA-axeln. Kortisol är ett hormon som är livsnödvändigt för kroppen. När du blir stressad över dagishämtningar, räntehöjningar eller allt du ska hinna med på jobbet sätter samma process i gång i hjärnan som när du möter den aggressiva hunden. – Det här systemet har slipats av evolutionen under många miljoner år för att vi ska kunna reagera på akuta faror. För att stresspåslaget inte ska stå på hela tiden finns det bromsar i systemet. Hippocampus, som bland annat hanterar minnet och inlärningsförmåga Frontalloben, som bland annat hanterar det komplexa tänkandet. – Stressen bokstavligen krymper hjärnan. Det handlar om mycket små förändringar i hjärnan.