Reciprok undervisning | Strategier för lärande Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget
Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder This study focuses on teachers opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. Äntligen en app med läsförståelse som fungerar för både SVA, SFI, modermål, engelska och svenska! – IKTsidan Utbudet av appar är enormt och det är lätt att gå vilse. Ofta upptäcker man att man spenderat flera timmar bara att sondera marknaden utan att egentligen ha hittat en app som har allt man vill ha. Jag tror jag hittat en app som täcker det jag sökt för bland annat våra nyanlända elever, SVAAPP. Appen är gratis att ladda ner från AppStore och Google Play och du kan som lärare skapa dig ett konto på deras hemsida för att administrera dina elever och dela ut lämpligt material som dyker upp i elevernas plattor eller telefoner. Appen innehåller korta berättelser, videoklipp och ordövningar men elever och lärare har också möjlighet att göra eget material och dela fritt. Under fyra veckor är det helt gratis för dig att testa sedan kostar det 100 kr/mån för hela skolan med alla lärare och alla elever! SVAAPP riktar sig till: Nyanlända eleverSFI-eleverModersmålseleverElever i grundskolan SVAAPP Berättelser För modersmålselever finns texterna översatta till några av de vanligaste modersmålen.
302 Moved Temporarily Modulen riktar sig till lärare, förskollärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever i förskoleklass och i grundskolan, årskurs 1-9. Tanken är att lärare och skolbibliotekarier ska samarbeta i arbetet med modulen men det är också möjligt att genomföra modulen utan en skolbibliotekaries medverkan. Modulen behandlar läsintresse från ett flertal perspektiv och hur det kan stimuleras hos eleverna. I modulens delar finns texter och filmer som synliggör hur samverkan mellan skolans olika yrkeskategorier kan främja elevernas läsintresse och bidra till att utveckla en positiv läskultur på skolan. Ni kommer under arbetet med modulen att syna och arbeta med den egna skolans möjligheter att stimulera läsintresse: t.ex. genom att genomföra läsvaneundersökningar, inventera och utveckla läsmiljön, arbeta med att synliggöra läsande förebilder och på olika sätt fördjupa och vidga texter inom det ämne och sammanhang där ni befinner er. Mer om läsloggen kan ni läsa i Läsloggar - en introduktion >>
Gruppträning – boksamtal | Läsmuskler Att prata böcker tillsammans med kloka medmänniskor är fantastiskt roligt. Och man lär sig så mycket av varandra! De mest intressanta boksamtalen blir det ofta när man inte är riktigt överens eller när boken man läst är lite konstig och svår att förstå. I boken Böcker inom oss av Aiden Chambers finns förslag på hur man kan organisera ett boksamtal så att alla kommer till tals och får lära av varandra. Han föreslår att man gör ungefär så här: Ha ett stort papper som ni kan anteckna på. I kolumnen Jag tycker om ska ni skriva något ni gillat med boken. När ni har gått igenom så alla i gruppen snabbt fått säga något som passar i alla kolumner så börjar det spännande samtalet. Sätt då igång att samtala om det! Hjälp varandra med möjliga förklaringar till frågor, argument om vad som ni gillar och inte gillar, försök förstå varför mönstren finns där och lyssna till varandras kopplingar! När ni samtalat klart så kommer ni allihop att ha lärt er en massa av varandra.
Högläsning med ökat elevansvar I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”. Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra. Den som läst gör sedan en självvärdering i ett enkelt läsprotokoll. Så här gjorde vi idag: Jag delade in mina 3:or i par, men eftersom de är ojämna till antalet fick en av dem läsa med mig. Innan de fick läsa för varandra, gjorde jag hela övningen med eleverna. Alla var positiva till denna övning och ingen knorrade över att texten var för svår eller för lätt.
Svenskanoveller Wiki Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö Astrid Lindgren 100 år Ur Kapten Stofil nr 27-28 Vad har Pippi Långstrump gemensamt med stumfilmsstjärnan Mary Pickford? Vi vet att film var en viktig inspirationskälla för Astrid Lindgren, och att hon som barn flitigt besökte Vimmerbys två biografer. Där visades ofta filmer med Pickford – hon som i reklamen kallades ”hela världens lilla fästmö”. ”I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. Så börjar den första boken om Pippi Långstrump, som utkom i november 1945. 1941 låg Astrid Lindgrens sjuåriga dotter Karin sjuk i lunginflammation. I motsats till vad många tror blev Pippi Långstrump en omedelbar succé, både hos kritiker och läsare. Pippis kritiker må ha olika utgångspunkter, men den moralistiska tonen förenar dem, liksom det faktum att de talar för döva öron. Astrid Lindgren var en omvittnat receptiv person, som kunde bevara repliker, människor och händelser i sitt minne, för att långt senare använda dem i sitt författarskap. Suds (USA 1920).
Pippi är sakletare och råkar i slagsmål - Svenskanoveller Wiki - Wikia Av Astrid Lindgren Annika vaknade tidigt nästa morgon. Hon skuttade kvickt ur sängen och tassade bort till Tommy. — Vakna, Tommy, sa hon och ryckte honom i armen, vakna och låt oss gå till den skojiga flickan med dom stora skorna! Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Parläsning Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Läskvart Drama
Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Bedömning Aktiv läsförståelse undervisning Inferenser eller textkopplingar
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.
Läsförståelse | Malins PPlugg | Sida 2 Fick en fråga om en av genreplanscherna så jag fotade alla så att de går att läsa lite tydligare. Tanken är att det ska vara som stöd för eleverna beroende på vilken text vi jobbar med i klassrummet vid olika tillfällen eftersom vi hela tiden återkommer till de olika textsorterna. Lite skrynkliga eftersom de är väl använda… En del av genrepedagogiken och ett arbetssätt som många jobbar med via Cirkelmodellen i fas två då man jobbar med modelltexter. Hemsida I den här filmen sim jag tipsat om innan ser man ett exempel på arbetet. Jag jobbar lite så när jag jobbar med min 6-fältare. Nu har vi fortsatt med vår läsförståelse PP genom att ha börjat skriva våra egna böcker som klasskompisarna sedan kan låna och läsa av varandra. Vi har tidigare jobbat med 4-rutan för strukturen. Böcker på en tråd var ett tips från en kollegas blogg som bloggar en hel del om ASL. 4-rutans tankar finns på filmen: Har visst glömt att lägga upp resultatet på bår PP-vägg i Läsförståelse. Lässugen Här är ett exempel.