Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. När nu myndigheter som Skolinspektionen, i sitt bedömningsunderlag (s. 2) då de kartlägger undervisningen vid inspektioner, använder parametern lärstilar som något läraren ska anpassa undervisningen till funderar jag givetvis om detta på senare tid fått stöd i någon forskning som är accepterad? Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Ytterligare läsning om lärstilar:
Mikrolektioner en hit bland eleverna Årskurs 5 samlades under tisdagen till en sista mikrolektion för terminen och dagens ämne var ”språket som hoppas”, en tio minuterslektion i det internationella språket esperanto. Under två års tid har klassen hunnit med 125 mikrolektioner som man valt att döpa till ”Grej of the day”. Det har handlat om platser, händelser och personer som har gjort ett avtryck i världshistorien. Många av eleverna är överens om att mikrolektioner är ett bra sätt att lära sig på. – ”Grej of the day” är bra för att man lär sig jättemycket. Frågesport blev starten – Jag tycker att ”Grej of the day” är bra för att vi har det ofta och lär oss mycket varje gång. Lärare för klass fem på Västangårdsskolan är mellanstadieläraren Micael Hermansson. – Jag bestämde mig för att jag skulle lära mig 20 nya saker om dagen. Ser sambanden Enligt Micke Hermansson är kort och snabb information lätt för alla att ta till sig och målet är att varje elev skulle ha något att berätta vid köksbordet hemma.
Start - Bedömningsportalen Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? Filmen avslutas med principerna för betygssättning.
Why App Smash? Inspired by the last #1to1iPadChat , I thought it was time to post on the world craze that is App Smashing. The term App Smash was coined by the great Greg Kulowiec (@gregkulowiec) from EdTech Teacher fame. It is a hot topic in EdTech and obviously has its own Hashtag – #AppSmash. What is an App Smash? Content created in one app transferred to and enhanced by a second app and sometimes third. Preferably the final product is then published to the web – remember, digital presence is the new résumé (CV). Reasons to App Smash: It demands creative thinkingIt demands more from the technology (value for money)It turns the issue of not having a ‘wonder app’ into a positiveIt removes any restrictions to take a topic as far as it can be taken.It often results in more engaging learning productsIt’s a fun challenge for ‘digital natives’ Key rules for successful App Smashing: Key Apps when App Smashing: Examples I’ve used: Watch me here chatting about App Smashing Final thought Other links: Like this: Related
Vägen mot en formativ bedömningskultur | Att leda lärande VT påbörjade jag och min kloka och modiga personal en spännande och utvecklande resa mot att bygga vår visions grund i en formativ bedömningskultur på skolan. Ett resa som har varit mycket utmanande och lärande för oss alla och som nu är inne på 5:e terminen. Vi har kommit till den fasen att vi faktiskt kan se att vårt arbete har gjort stora avtryck i vår gemensamma syn på vad undervisningskvalitet är. Vårt visionsarbete påbörjades egentligen redan i september 2013. Vi valde att starta vår BFL-”resa” med ett antal ”lärandemål” inom bedömning för lärande. Vägen till vår formativa bedömningskultur skulle gå via kollegialt lärande. Efter det har vi försökt att jobba systematiskt med de förbättringsområden som vi identifierat att våra elever har behov av att vi utvecklar och med vår bedömningspolicy som målbild. Plattformen för vårt arbete har varit en wiki som vi kallar lgrelva.
App Smashing: Combining Apps for Innovative Student Projects At this month's CUE conference in Palm Springs, California, a lot of people were geeking out about "app smashing": the process of using -- or "smashing" -- different apps together to complete tasks and create rich student projects. In the session "App Smashing: Using Several Different Apps to Do Richer Student Projects," Jon Corippo introduced the concept to an eager audience of educators. (You can see his slides here). Corippo, Director of Curriculum and Instruction at Mariposa County Office of Education, attributes the concept to Greg Kulowiec. App smashing involves these steps: Create content with one app. Corippo notes that app smashing can help maximize the potential of digital tools by combining their features and functions. Google Docs: Use their book review to script a storyboard. For example, Donna Young's fifth graders did an app smash as a way to analyze characters in a book they read. To learn more about app smashing, watch Greg Kulowiec’s video, "What is App Smashing?"
Fem steg till formativ bedömning i klassrummet | specialpedagogen Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering. De fem strategierna är: För mig är nyckelstrategierna ett sätt att påminna mig om att formativ bedömning börjar i bemötandet av eleverna när de kommer nya och slutar med betygsättningen. 1. 2. 3. 4. 5. 1. Hjärnan tycker inte om att tänka, den tycker om att lösa problem. 2. 3.
Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!
Opinion - Till dig som ska få (eller har fått) betyg INKAST. Det här är en hälsning framför allt till dig som går i skolan och snart kommer att få ett betyg. Men det är också en hälsning till dig som någon gång har fått ett betyg och som kommer ihåg hur det kändes att få sina prestationer sammanräknade i form av ett vitsord. Att få ett betyg är naturligtvis pirrigt. Betyget berättar inte heller något om vem du är som person. Om du har haft det kämpigt under året, så återger betygen inte heller din kamp. Det vi framför allt vill säga är att betyget inte förmår bestämma vem du är. Lycka till på ditt fortsatta livsäventyr! Stefanie Sandbacka-Portin är lärare i GöteborgFredrik Portin är forskare och präst
Hjärngym Kattegattgymnasiet | Hjältebolaget Hjärngymmet ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi vill använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta detta till praktisk pedagogik. Detta tror vi kommer att ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. FÖR ELEVERNA på Kattegattsgymnasiet kommer Hjärngymmet att användas för att öka deras kunskaper om hjärnan samt att skapa en förståelse för att hjärnan är ett fantastiskt verktyg som är formbart och utvecklingsbenäget genom hela livet! För pedagogen innebär Hjärngymmet nya möjligheter till lärandesituationer med en vetenskaplig grund och en verkstad för kreativ pedagogik. MED HJÄLP AV EU-MEDEL från SMILE-projektet, får vi möjlighet att utforma Hjärngymmet tillsammans med stöd av forskare och andra experter.
Bedömningsstöd svenska/svenska som andraspråk grundskolan Här hittar du träningsmaterial för bedömning av skriftlig förmåga i årskurs 6. Materialet består av två skrivuppgifter, en berättande och en instruerande. Dessutom finns bedömda elevarbeten samt bedömningsmatris för svenska och svenska som andraspråk. Bedömningen av de här uppgifterna utgår från de kunskapskrav för årskurs 6 som anges i kursplanen och från de bedömningsmatriser som ingår i bedömarträningsmaterialet. Berättande text Skrivuppgift (berättande text) Pdf, 94 kB, öppnas i nytt fönster. Elevlösning 1 Pdf, 65 kB, öppnas i nytt fönster. Elevlösning 2 Pdf, 66 kB, öppnas i nytt fönster. Elevlösning 3 Elevlösning 4 Pdf, 95 kB, öppnas i nytt fönster. Kommentarer till elevlösningarna Pdf, 71 kB, öppnas i nytt fönster. Bedömningsmatris (berättande text) Pdf, 132 kB, öppnas i nytt fönster. Med hjälp av matrisen bedöms elevers skrivande utifrån aspekterna koppling till uppgiften, innehåll, struktur, språk och skrivregler. Instruerande text Skrivuppgift (instruerande text) Elevlösning 5
Sustainability: the card game At TED2013, Leyla Acaroglu pondered the question: Paper or plastic? Below, play her sustainability card game. Photo: James Duncan Davidson Leyla Acaroglu aims to make people think about how the choices they make on a daily basis affect the environment. Leyla Acaroglu: Paper beats plastic? This week, Eco Innovators held an “E-Waste Autopsy” at the National Gallery of Victoria in Australia, where passerbys dissected keyboards and computer mice to see what’s inside and think about how the parts could be better designed for recycling. Want to play? Challenge 1: How can you encourage cell phone users to keep their phones for longer than the usual 15 months before getting a new one? Challenge 2: What kind of design tweaks could give our laptops a longer lifespan? Challenge 3: Is there a tea kettle tweak that will lead users to only boil the amount of water that they need? Challenge 4: Could the design of a refrigerator influence users to throw out less food?