Varför begravdes kvinnor med vapen? | Kvinnliga krigare En synnerligen hvatr kvinna? Foto: Pablo G (CC BY-NC-SA 2.0). Källorna till vikingatiden tyder på att kvinnor föraktades, säger Carol J. Clover — och förklarar varför vi ändå hittar kvinnliga vapengravar och många berättelser om mäktiga kvinnor. Förra veckan tittade vi på järnåldersgravar där kvinnor begravts med vapen. Den som kanske ställt upp de mest omfattande teorierna kring vikingatida kvinnor på manligt område är Carol J. Kvinnorna som koloniserade Island Clover verkar dock ha funderat vidare, och sju år senare publicerade hon en mer komplex teori. Källor som berättar om vikingatiden utgår vanligen från att kvinnor ska hålla sig i hemmet, men förvånansvärt många kvinnor bryter mot det mönstret. De här kvinnorna ger sig mycket riktigt in på vad som annars framträder som manliga områden, och det verkar gå alldeles utmärkt för dem. Maktlöshet: den ultimata förolämpningen Låt oss då vända blicken mot männen. Män måste alltså se till att framstå som starka — och kvinnor också. Källa
Vikingarna handels- som rena plundringståg. Eran brukar man säga avslutades i och med slaget vid Hastings i södra England år 1066. Men egentligen stämmer inte detta då överfall och plundringar i fjärran länder förekom både långt före och efter dessa årtal, t.ex. var norske Magnus Barfot västerut och plundrade fram till år 1103 då han dödades på Irland - efter att först ha anfallit Västergötland två gånger! Många är de berättelser om vikingatåg som omtalas både i sagaform och på runstenar, en del av dessa avhandlas längre ner på denna sida - se även sidorna om resorna österut, Ingvarståget och kalendariet. Hemma hade man rejält stora gårdar som bestod av ett stort antal byggnader uppbyggda runt jättelika salar av trä, och kring gårdarna låg stora jordbruksmarker. Kontakter hade man annars så långt bort som vid Svarta havet, Medelhavet och utmed hela Atlantkusten, beteckningen viking är känd från åtminstone 600-talet. Se också Atlantenkartan nedan Från nordmännens raseri bevare oss, milde käre Gud
Vikingatiden Självständiga kvinnor Vikingatidens kvinnor var självständiga och betraktades i det närmaste som jämbördig med mannen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Att kvinnorna hade hög status märktes bland annat då männen var ute på långväga resor. Kvinnans starka ställning under vikingatiden innebar inte att hon ägnade sig åt vad vi idag betraktar som typiskt manliga sysslor. De typiskt kvinnliga sysslorna hindrade dock inte kvinnorna från att utöva idrott. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. Läs mer om vikingarnas jordbruk, upptäcktsresor och kolonisation m.m Nordens kristnande avslutar vikingatiden Under den tid som hade gått sedan vikingarnas första anfall mot klostren på de brittiska öarna under 700-talet och början av 800-talet hade mycket hänt i Europa.
Vikingar, Samhället De flesta människor under vikingatiden var så kallade ”fria män”. Under dem i samhället fanns trälarna, som var slavar. Över dem härskade hövdingar och kungar, som i sitt följe hade jarlar – höga ämbetsmän och ofta militära ledare. Bland de fria männen hittar man flera yrkesgrupper som hantverkare, handelsmän och bönder. En fri man ägde oftast en gård med tillhörande mark för odling, även om inte alla brukade sin mark. Ett hushåll under vikingatiden kunde vara mycket stort. Den vikingatida kvinnan hade en respekterad position i samhället. Äktenskapsbrott straffades hårt vem av makarna som än var skyldig. Barn från sådana förhållanden räknades ha lika stor rätt till arv och annat, som mannens barn med sin första hustru. I allmänhet kan nog vikingarna betraktas som lika stora romantiker och gentlemän, som vilket annat folk som helst. Trälarna hade alla snaggat hår och enkla vita skjortor.
Spela Vikingatiden 2 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 3. Nivå 3 som tog 1 minut. 3 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. Vikingar 1 som tog 1 minut. 5 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 5 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 5 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 6 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 19 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 31 minuter sedan: Någon hade problem på nivå 1. 1 timme sedan: Någon fick alla rätt på nivå 4. 1 timme sedan: Någon hade problem på nivå 4. Spelet riktar sig mot åk 4-6 och handlar om vikingatiden. Klicka på rätt svarsalternativ. Nivå 1, 2, 3, 4 Flervalsfrågor - På varje nivå får du upp till tio frågor med eller utan bilder, video och ljud. Beräkning av kunskapspoäng Varje avklarad nivå ger 1 kunskapspoäng i detta spel. Spelinfo Det finns totalt 33 kommentarer om detta kunskapsspel.
Tusenårsresan - Avsnitt 1 av 3: I hövdingarnas tid, 700-tal Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Tusenårsresan - Avsnitt 1 av 3: I hövdingarnas tid, 700-tal Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Dokumentärserie om Sverige för tusen år sedan. Producent: Otto Fagerstedt - Maja Hagerman Medverkande: Lars Lundqvist Berättare: Maja Hagerman Titel: Tusenårsresan Genre: Dokumentär År: Övrigt: 700-talet, Claes Gabrielsson, Maja Hagerman, Otto Fagerstedt Dela innehållet på Facebook, Twitter eller Google Plus Rättigheter Kan endast ses i Sverige Om rättigheter på svt.se Fler program inom Dokumentär Det gråter en gubbe på Stockholms slott Visa mer information Wennerström drack alltid Dry Martini Wennerström drack alltid Dry Martini Jokkmokks marknad 400 år Ett svenskt industriminne Fler program från 1999
Runskrift2016 Ammi Arbetshäfte Email Bonden var den verklige vikingen | Varldenshistoria.se Ett av de viktigaste arkeologiska fynden från vikingatiden är ett antal mörka och ljusa linjer i jordlagren, som arkeologer grävde fram i den jylländska myllan år 1980. De tydliga spåren efter en hjulplog visar att vikingabonden – tvärtemot vad forskare och arkeologer tidigare trott – använde en ganska avancerad typ av plog. Till skillnad från det primitivare årdret gör hjulplogen inte bara en liten skåra i jorden utan vänder också myllan inför sådden. Senare fynd har bekräftat att Nordens bönder använde sig av det nya redskapet för att odla mat åt sina familjer i ett Skandinavien, där klimatet var kallt och ogästvänligt. Gården var vikingens kollektiv Gårdarna fungerade som ett slags samfällighet. Varje höst skördade bönderna sin säd med skäror av järn – främst den härdiga rågen, som de importerat söderifrån. I Norge och i vissa delar av Sverige var klimatet så bistert och bristen på åkermark så stor att bönderna inte hade möjlighet att odla spannmål. Klanen skyddade mot fiender