Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Bedömningsaspekterna Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang. Att ge stöd Knep för att googla bättre gjord i Canva PS!
Att resonera om källors trovärdighet och relevans i svenska Att tolka bilder När vi dagligen bombarderas med bilder är det bra att kunna förstå dem. Här lär du dig läsa bild på samma sätt som du läser text. Så här gör du en bildanalys Konnotation och denotation? Att dela på internet Hur källkritisk är du när du delar saker vidare på internet? SO-ämnen Artiklar om hur du kan arbeta med källkritik i so-ämnen. 2011-11-08Digitala kartor och källkritikUtbudet av digitala lärresurser blir allt större och detta ger nya möjligheter för lärare att skapa en variationsrik undervisning. Samtidigt växer behovet av kritisk granskning av de digitala medier vi använder i skolan. I den här artikeln får du veta mer om hur du och dina elever kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt i relation till digitala kartor. 2010-10-29Geografi och källkritik — hur går det till?
Björn Thärnströms bloggbok: Tro inte allt på Facebook Facebook är ett så kallat socialt medium som är en tummelplats för miljoner människor över hela världen. Där publiceras hela tiden mängder med "fakta". Men allt är inte korrekt. Det mesta måste kombineras med vars och ens eget sunda förnuft och eventuellt andra faktakunskaper. Här är ett exempel. En person hade gjort ett inlägg, som delats av flera och fått spridning. Flera har på Facebook markerat sitt gillande. De 70 000 barnen kom inte 1944. Dessutom kan tilläggas att de ensamkommande "barn" som kommer nu i många fall inte ens är barn och de kostar oss skattebetalare ca en miljon kr per styck och år att ta hand om. De ca 7 000 finska småbarn som adopterades och blev kvar på 1940-talet blev mest en kostnad för de familjer som öppnade sina hem för dem.
Frågor & svar arkiv - Migrationsinfo Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering. Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i eatbleringsplanen. 75 procent = 231 kr/dag50 procent = 154 kr/dag25 procent = 77 kr/dag Etableringstillägg En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. 800 kr/månad per barn under 11 år1500 kr/månad per barn från 11 år Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Bostadsersättning Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning.
Kompasskurs - Det har varit minst sagt svårt att värja sig mot det ämne som dominerat nyhetsrapporteringen de sista dagarna. Med en klump i magen har jag öppnat morgontidningen vid frukostbordet - och på kvällen har klumpen i magen vuxit sig än större när jag slår på TV-nyheterna. Som en redig smäll på käften - eller snarare en bulldozer uppkörd i skrevet - levereras gång på gång budskapet om hur bra vi trots allt har det i trygga lilla Sverige. Vilken obeskrivlig tur vi har som i årtionde efter årtionde sluppit krigets fasor, sluppit behöva lämna hus, hem och familj för att fly för våra liv från krig, tortyr, svält och katastrofer. När jag ser bilderna på flyktingströmmarna rullas upp på TV-skärmen påminns jag om och om igen om hur orättvis världen är - och hur dålig jag är på att uppskatta min egen, trygga tillvaro. Det är ändå rörande, glädjande och ett enormt hopp för mänskligheten när man ser vilket engagemang som flyktingströmmarna ändå tycks väcka hos de allra flesta normalbegåvade människor.
"VI HAR GJORT DET FÖRR..." - Den sjätte mannen Foto: Läsarbild “Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen!” Budskapet är tydligt från den humanistiska stormaktens maranata-möte på München-bryggeriet, vi har gjort det förr och vi kan göra det igen. Kämpa Sverige. Men har vi gjort det förr? Från scenen hörs “Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen” och det följs upp med “Alla som kommer har unika utbildningsbakgrunder!” En bosnisk verkstadsarbetare var och är unik, en somalisk bonde är lika unik precis som den ensamkommande flykting-grabben från Afghanistan med ofta och i bästa fall en unik sexårig grundskola i bagaget. Skolan står inför utmaningar som skolan inte har varit med om tidigare, som skolorna aldrig har upplevt tidigare. Det är vackert med all den solidaritet, allt detta engagemang som nu manifesteras och tycker man inte det så är man i det närmaste ett monster. Men kan någon svara på varför det skulle börja fungera nu – när flyktingströmmen fyller på utanförskapet med 2000 individer om dagen?